Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Släthet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Släthet
— 771 —
Slöder
alt gaf Bellenacke före med mong ståtëlig
och prechtig ord, till at släta och förblomma
Kon. Christierns onda saak. L. Petri Kr.
147. Jfr Slätta.
Släthet, f. Simpelhet, vårt måål aff oss
sielfvom inföddom vanvyrdas och förachtàs,
för dess släthet och fattigdoms skull (så säye
vij). Stjernhjelm Sv. o. G. måles fat.
företal 3 b.
Slätnad, m. Släthet, jemnhet.
Speghe-lens slätnadt. L. Paul. Gothus Komet sp.
a 3 a.
Slätt, adj. Vanlig, simpel, enkel, rätt
och slätt. [Fsv. slätter.] ehuru slett och
eenfalligt thet synes, som här vthi scriffuit
är, så är thet doch Gudz ord. Försp. till
G. Test. slätt och enfaldigh ord och taal.
Tob. com. A2b. Priuatus, en slett man
som ingen befalning haffuer. Var. rer. voc.
C 8 a. Dauid hadhe heller warit en slätt
man, men han moste doch för gudz skul
och för folkens bätzsta skull wara en
konung. O. Petri 1 Post. 114 b. Dragha godha
werior är icke konst, thet kan och èn slett
bonde göra, Men kunna bruka them, ther
hörer konst... til. Kr. 80. lära kenna wår
Herra Christum, och hållan för något meer
än een slett menniskia. L. Petri 1 Post.
Pia. Lärjungarna woro rett och slett, frome
och godhhiertade. 2 Post. 13 a. en biscop
reknas för meer än en slett prest. Dial.
om mess. 127 a. thet är icke itt slett
hel-uete, som en sådana (dråparen) haffuer
för-tient, vthan moste wara itt medh the wersta
och diupasta. Mandr. F5a. slätta troon til
gudh är icke nogh. O. Petri 1 Post. 93 a.
Han dreff och vth diefflar medh slätte orden.
Lælius Res. 2: 23. marger man är slätt af
skapnad och anseend, Men doch fuller af
vett. Stjernhjelm öfverskrider. Tijn saak
är ey så klar och slätt. Hängde Astr. 26.
Slätt, adv. Alldeles, helt och hållet, i
grund. Förskaffendes vppå samme skip alle
krigz nottorffter,... så at the liggie slett
se-gelredhe. RR 3th 1543. bleff (han). .. slett
försoffat. Svart Kr. 94. then ther sijn barn
slett’mist haffuer. 1 Mos. 43:14. Tu skalt
... alt slett affraka alt theras håår. 4 Mos.
8:7. j skolen slett förgåås. 5 Mos. 8:19.
then samma (kalken) moste tu slett
vth-dricka. Hes. 23:84. gaff han och ganska
stoort testamente til Swerige. Men thet kom
inthit fram, the Danske behöllo thet alt slätt.
O. Petri Kr. 209. man tagher medh rätt
och orett alt slett. Nordin Krigshist. 2: 87
(1567). slår ihiell hvar och een, Jaa alle
slett. Hund Er. 14 kr. v. 426. I voren för
en stund än käcke alle slätt. S. E.
Brenner Jesu pin. 24. strååd (strået) thet
brinner slätt up. P. J. Gothus Kors F2a.
Slätta, tr. [Fsv. =, Isl. slétta, T. [-schlich-ten.]-] {+schlich-
ten.]+} 1. Göra slät. itt wrijsogt och
wrong-spent trä, thet ingen man retta eller sletta
kan. L. Petri 1 Post. M 2 a. — 2. Glätta,
polera. Om tu än slättar honom såsom en
spegil så bliffuer han doch än tå rustug.
Syr. bok 1536 12:11. — 3. Jemna med
marken, rasera, de Keijserske hafua
up-kastatt een lijthen skantz eller två, de samma
våro lätteligen till att sletta. Adlersparre
Hist. saml. 3:166 (1630). — 4. Bilägga,
afgöra. thet gemena bästa må blifva
befrämjat, och the för thetta upvuxna missförstånd
slättade och afvärde. Stjernman Com. 2: 782
(1654). de saker ... hvilka af Cammar
Col-legio komma att blifva slättade och afgiorde.
5:100 (1689). dhe irringar och
vedervärdigheter, som emellan Sveriges Crono och
Generalstaterne ... äre förelupne, desslijkest
äre vordne slättade. Riksd. 2: 1358 (1660).
een gräntze tractat... hvilken lijkväl icke
aldeles hafver kunnat alle tvistigheeter slätta.
2:1463 (1664). den emellan dem upvuxne
tvist och oenigheten blef aldeles slättad och
afgjord. J. Werwing 1:420. med de
Danske slätta och bilägga den gamla
stridigheten om de tre cronor. 2:28. dec id era,
slita, sluta, sletta. Svedberg Schibb. 262.
Slätta, f., se Slätt.
Slätta, f. Disktrasa. (Jfr Söderwall
Ordb. slätta, Ihre Dial. lex. sletta.) Se
Slippa.
Slätt hän, adv. Rätt och slätt, helt
enkelt, utan förbehåll. [T. schlechthin.] man
troor slätt hän ath såå är tilgååt som
arti-clanar eller scrifften inneholler. O. Petri
Men. fall D 6 b. han tagher ther ingen
vn-dan, vtan segher slätt hän til them a|la,
Wexer til eller warer fruchtsammelige. Äkt.
A 4 a. wij moste thet förstå slät hän och
enfalleligha. 1 Post. 76 b. ther om (om Moses
lag) talar han aldrig minsta ord, uthan sägher
slett hädhan, Then som mijn ord haller etc.
L. Petri 1 Post. asa.
Slätt ting, adv. Ovilkorligen. [T. [-schlech-terdings.]-] {+schlech-
terdings.]+} förklara sigh slätt ting till then
Pragiske fnden. HSH 37:79 (1635).
Slö, Slog, adj. [Fsv. slior, Isl. sljör.\
äggan på ... yxanar wardt slio. 1 Sam. 13:21.
itt iern sliött warder och mister skarphetena.
Pred. 10:10. Ej dygden såras af din slöga
pil. Lalin ii.
Slöd, n(?). Slö säd. (Vendell Ordb. öv.
östsv. dial. slöd o. slöd ja. Jfr Hesselman
I och y 48.) Jagh giorde aldrigh min tijend
väl, Slödh iagh til prästen sände. Forsius
Spec. A 8b. Jfr Slöd je.
Slöddrig, adj. slöddrigt och gement folck.
Sylvius Curt. 642.
Slöder, n. 1. Smuts, orenlighet. [Jfr
Isl. slor.] Tu ... ligger icke såsom
werlden-nes barn dagh och natt j alt slöder. Balck
Krist. ridd. D 3 b. — 2. Slödder. Alt
onyttigt partij och så slöder. Messenius Disa
11. man honom mest blant versta slöder
finner. Spegel G. verk 123. Jfr Sluder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
