Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Smorning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Smorning
— 775 —
Sm ult
altijd smolck... ihoop. Comenius Tung. 225.
jag i Babels land blef född af Herrans folk
Och bland then myckenhet’ låg lik et ringa
smolk. Kolmodin Qv. sp. 1: 588. — 2. Skräp,
af skrap. Skull’ hon förnedra sig med
Judars qvinnofolk, Som hon väl räknat har
för det gemensta smolk? Kolmodin Qv.
sp. 2:369. — 3. Groll, oenighet,
missförstånd. Lät se at tu så lagar, At mer
oenighet ei sker, min kära Hagar, Så skal thet
förra smolk i hafvet vara giömdt, Och alt
vårt missförstånd i evighet förglömdt.
Kolmodin 1:60. (man) ut för David lade, Hur
Konungen all nåd för honom ospard hade,
Hur på thet förra smolk han nu med ånger
såg. 1:375.
Smorning, f. Smörjelse. [Isl. smurning.]
Smorning, unguen, unguentum. Helsingius.
Smorots(er), Småråtsare, m.
Snyltgäst. [D. smorotser Kalkar, T.
schma-rotzer, schmorotzer.] then som gerna
snokar effter ens annars disk, honom holler
man för en smorotz, och en smorotz holler
man mästedeels för en örnetaslare.
Schroderus Hoflef 143. smorotzer, parasitus.
Comenius Tung. index, en snåler småråtzare.
Österling 2: il.
Smorotseri, n. Snylteri, snuggeri. [T.
schmarotzerei.] then slem me lasten och
snöplighe odygden, som kalles sordes eller
karghet, snålsamhet och smorotzerij. L. Paul.
Gothus Mon. pac. 314.
Smotter, Smottra, se Smitter, Smittra.
Smuck, Smock, adj. 1. Vacker. [T.
schmuck.] Huru smock och liwfligh hans
grannas hustru war. L. Petri Dryck. C 6 b.
Drängen (gossen) är smuck, väl skapat och
så. Jos. hist. 15. — 2. Duglig, dugtig,
hurtig. beställer någre smucke kårer som wethe
alle wäger och stijger. Fin. handl. 8:344
0555). satte så till honom (Gustaf
Eriksson) 16 smocke vnge karlar the honom tiena
och på honom achta skulle. Svart Kr. 17.
mongen smuck och dugligh karl är kommen
om halsen och skoten vorden ... för the
svage och ringe harnesk skuld, som the
fördt haffue. Tegel Er. 14 hist. 155. — 3.
God, välbestäld. Gudh fattar ther igenom
(genom lagen) wårt timligha leffuerne vthi
itt smokt skick, at wij ibland ärlighit
säl-skap medh fredh och tucht boo hoos hwar
annan kunne. P. Erici 6:38 a. — 4. Smock
och redheligh man, candidus, apertus,
since-rus, ingenuus, integer. Helsingius. Smock,
Mitis, From. Schroderus Lex. 65.
Smuck, m. Prydnad. [T. schmuck.] med
äro och smuck skalt tu kröna honom. Dav.
ps. 1536 8: 6. I tinom smuck gå konningas
döttrar. 45:10. Tilbidien herran vthi en
hel-lig smuck. 96: 9. en gyldene smuck. Syr.
bok 1536 21: 23. förbiuder öffuerflödeligh
smuck och prydning. L. Petri Dryck. D 8 a.
Smucka, tr. Smycka. [Mnt. smucken.]
sijn genstortiga eensinnigheet med hans
(Guds) ord . . . smucka. L. Petri Exorc.
D 4 b. Och ändoch alt sådant icke annat
är, än falsk och fördömelighe dieffuuls werk,
så smuckar han them likwel medh Gudz
nampn, och wil at man them för ijdhel
sanning ... hålla och ähra skal. Ders. D7a.
Smuckhet, f. Prydnad, prydlighet. Lycka
skee tich med tinne smucheet. Dav. ps.
1536 45: 5. smucheet är hennes clednat.
Sal. ord. 1536 31:25.
Smuckilse, Smockilse, f. Prydnad, loff
och smuckilse haffuer tu vticlädt tich. Dav.
ps. 1536 104:1. hans smockilse och
koste-ligheet. Ders. 89 (glossa). grå hår äre the
gamlas smuckilse. Sal. ord. 1536 20:29.
han ... lagde alla handa smuckilse på honom
(Aron). Syr. bok 1536 45: 9.
Smuckt, Smockt, adv. Dugtigt; vackert
(ironiskt), the Swenske ... höllo them smuckt
aff sigh medh spetzerne. Svart Kr. 27.
Ther aff förnam Söffrin hwadh vppå färde
war, eliest hade han smockt bliffuit förraskat.
Ders. 51.
Smudder, n. Smuts, snusk. [D.
smud-der Kalkar.] en purpurmantel sliten, Af
damb och smudder tung. S. E. Brenner
Jesu pin. 89.
Smudrig, adj. Smutsig, snuskig. [D.
smudrig Kalkar, T. schmotterig, [-schmud-lichl]-] {+schmud-
lichl]+} ett smudrigt svijn. Sparman Sund.
sp. 205. En illa smudrigh kockpoicke.
Broder Ruus B 4 a. aff det elephanten offta sig
der emot (mot trädet) lutar, så affnötes
barc-ken och blifver smudrigt. Rudbeck Atl.
2:9. Hon är sudrig, oreen och smudrig.
Husspegel A 8 a. Munckarnas groffheet och
smudrige pedanterie. P. Brask Puf. 443.
Smuga, f. Smyghål, smygvrå. [Fsv.
smugha, lsl. smuga.] Smughu, Latibulum,
Schlupflock. Schroderus Lex. 32. Han
thorde ey gå rätte stråten fram, Vten kröp j
smuger. En liten Crön. 13 a. sökia hohl
och smughor, huru han kan komma in. P.
Erici 5:120 b. the Philister strax fram ur
smugan sprungo. Kolmodin Qv. sp. 1:304.
Smula, f. Doch äta hundanar vnder
boor-det vthaff barnannas smolor. Marc. 7:28.
sleckia sin hunger aff the smolor, som föllo
aff thens rijka manzens boord. Luc. 16:21.
Smula, Småla, intr. Här måste jagh
smula för folcket som man plegar giöra för
hönsen. Gust. Adolf Skr. 499. fuktighet
hindrar at höet smålar sönder. Carleson
203.
Smula, tr. Smussla, smuggla? Här
tyckes mig, at vår reformator smular in, som
man i comedier plägar giöra, några löjeliga
farcer och facetias intercalares. U. Hjärne
Orth. 133.
Smult, n. [Isl. Mnt. smolt.] 1. Flott.
Mur i a, smult, fett som kokas med. Var.
rer. voc. H 3 a. — 2. Gåsfett. Tjogtals föde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
