Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Smult ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Smult
— 776 —
Smäck
vi gäss, åt tjenstfolk gifve vi smultet. A.
Nicander Vitt. 220. — Rietz 637 b.
Smult, adj. 1. Fet. Istret steelnar icke
lijka så hårt som talgen, ty thet är
smul-tare (opimior). Comenius Tung. 422. — 2.
Mör. Smult frukt. Lind Ord. — Rietz
smult er.
Smunk, m. Belopp, tillgång, then
Indianske myra, Som släpar guld ihoop een
månad eller fyra, . . . Hon mölar need sin
skatt rätt diupt i myrestakkar, Men får för
sit besvär ej een som henne tackar; Ty
folket, som haar merkt hvad hon så
sammandrager, Gåår dit i rättan tid och hela
smunken (surfveri) tager. Spegel G. verk
206. Rietz.
Smutter,Smuttra,se Smitter, Smittra.
Smy ge, n. Smygväg; smyghål. Lind
Ord.
Smyl, n. Stryk. Lind Ord.
Smyla, tr. Slå, prygla. Lind Ord.
Smyla sig, refl. Smyga, krypa. Uti och
utur säng ... vi oss viste smyla. Kolmodin
Qv. sp. 1:48. Han ... sig smyler til en knut.
1:149. iagh ... så makeligh medh tyst
stigande fötter Migh i lönliga miugg framåt
sagt smylande smyger. J Gyllenborg 6.
(Jfr Kock Sv. ljudhist. 1 s 102.)
Smylta, intr. Lugna, lugna sig. Vädret
smylter, der Wind legt sich. Lind Ord.
Rietz. Spegel Ord.
Smystra, intr. 1. Le i mjugg
(Stjernhjelm Ordl. till Here.), småle. [T. dial.
smustern.] Pijgorne lee där i vrån, öch
drängiarne smystra på golfvet. Stjernhjelm
Here. 351. Ja smystra, Venus, medh ett sött
och vänligt löije. Wexionius Vitt. 395. tog
han een blijertzpenna och afsatte een
adelsfru, som sof under predijkan, och det så,
att frustupigorna ... deröffver begynte å
lych-tone smystra. U. Hjärne Vitt. 33. morgon
rådan smystrar. Spegel G. verk 32. hans
kärleekzväne miner The smystra så, at han
all ögon til sig drager. Ders. 176. — 2.
Hvissla. ^Lind Ord. Jfr Mys t ra.
Smådräng, m. [Fsv. smadränger.] 1.
Liten gosse, wår Herre giorde thenna
små-drengen helbregda medh itt blott ord. L.
Petri 2 Post. 286 b. Then nedhersta kretzen
{i skolan) gör man aff the barn och
små-drenger som minst kunna, eller ock nu först
skola begynna på at lära. Kyrkord. 85 a. —
2. Page, smådreng. Svedberg Schibb. 287.
Vår hufvudh och förman är nu dödh,... See
hans smådräng ligger här medh. S. Brasck
T. krig. E 4 a. — B. Uppassande yngling vid
bröllop, tå begyntes bröllopet, och
Haral-dus Jacobi och iagh voro Skaffare eller
Små-dränger, som the thär (/ Vermland) kalla.
gyllenius79.
Småfärdig, adj. 1. Senfärdig, långsam.
Lind Ord. Rietz. — 2. Misstänksam?
Konungen var ännu så rädder och småfärdiger
uthi sitt hierta (pusilanimis et vecors), at
han sigh eller sina tienare intet fullkomligen
trodde. Sylvius Er. 01. 287.
Smågna, Smogna, intr. Blifva smal,
mager. Lind Ord. Rietz.
Småhata, tr. vij . . . förachte, småhate
och uthsvelte Herrans tienare. L. Laurentii
Nyårspred. F l b.
Småhet, f. Smälek. [Mnt. smaheit.] han
(Kristus) for werldene war j stoor småheet
och forachtilse. O. Petri 1 Post. 108 a.
Småmonom, adv. I små portioner, litet
i sänder. [Jfr Isl. småmunir, m. pl., [-småsaker.]-] {+små-
saker.]+} så giffuer han icke heller alla sina
gåffuor til lika (på en gång), vthan
småmonom. L. Petri Chr. pina q 5 a.
Smån, f. Hån, smälek. [Isl. smän.] the
voro så tyckemyckna och uptogo alt hvad
aff en händelse skedde, för småån och
sijd-vördnat. U. Hjärne Surbr. 88. den smån
och föracht, som Galeni disciplar skulle
råka uthi. Def. Par. 10. skalkar, skelmar
och bofvar kunna fördraga smån och
oför-tienta beskylningar. Ders. 11.
Smånings, adv. Småningom. Väl syns
du då och då en trones gnista te, Som
smånings tyner af och efter handen slåcknar.
Frese 51. krypa småningz fram til thess
man lärer springa. Spegel G. verk 61. Hvar
lem nu storcknar til och börjar smånings
dö. Kolmodin Qv. sp. 1:31.
Småpenning, m. Slant, skärf. Christus
är nw så föractelig worden, at man wel törss
försweria, bespotta och begabba honom
hundrade gongor for en småpening skul. O. Petri
Ed. B 3 b. Köpas icke fem sperffuer för
twå småpenningar? Luc. 12:6. vij ...
be-sittie, så och bruke, thet oss medh ingen
rett tilhörer, vij eller våre föräldrar icke
een småpenning haffua påkåstat. L.
Laurentii Nyårspred. F 2 b.
Småri, n. pl. Småplock, småsaker. Lind
Ord. Småre (smårede). Rietz.
Småsven, m. Page. [Fsv. småsven, Isl.
småsveinn.] the förnemligeste Herrebarn här
i Rijket wore alt i hans tienst, hans
Små-swener etc. Svart Kr. 100. våre hofftienare,
småsuener, drabanter och alla andra som
dageligen vår gårdh efterföllie.
Schmedeman Just. 16 (1544).
Småttra, se Smittra.
Småvallshö, n. Småwalshöö, till att föde
fåår och kalffwar medt. RR 2T/s 1544.
Småögd, p. adj. [Isl. smàeygr.]
Luci-nus, småögder. Var. rer. voc. C2a.
Smäck, m. (Lind f.) Gångbro, spång.
[Jfr D. smæk(ké) "broklap" Kalkar.] Smeck,
spång, Ponticulus. Schroderus Lex. 31.
smäcker, spångar. Comenius Tung. 473. bleff
egenomskutten iffrå the Swenskes skandz
medh ett rörlodh rätt midt på smäcken ther
han achtade sigh gå emellan Slottet och thet
lägret i Clostret war, så att han föll... nedh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
