Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Spör ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Spor
— 799 -
Stackar
Spor, n. Spär. Stjernhjelm Here. 175.
Jfr Tamm Suppl. t. Valda skr. af G.
Stiernhielm 14.
Spörjan, f. Spörjande, iagh ... på en
noga spörjan Ehrfohr, at dhenna fäst nu
snart skull’ haa sin början. Wexionius
Sinn. B2 3 b.
Sqvabb, n. Mager, vattnig dryck. Lind
Ord. Rietz.
Sqvackra, Sqvakra, f. Sqväckra (Ledum
palustre L.). Sqvackra. U. Hjärne Vitt. 166.
ther som tilförende sköne byier med åker
och äng warit haffwe, och wäxt sädh och
gräss vppå, ther är nw mosser och kärr,
som wexer vppå Sqwakra, Pors, Blåbär oc
Tranebär. K. br. 20/e 1555.
Sqvaller, n. Fåvitskt, fåfängligt tal.
kring om hela rijkit skal predicas reena
gudz ordt och euangelium, och låtas til baka
onyttug squaller, owiss iertekne, fabuler och
menniske diet. Gust. 1 reg. 5:156. een galen
ostadhigh quinna, full medh squaller. Ord.
9: 13.
Sqvallerbult, m. Pratmakare. En
sqval-lerbulter bladrar fram både nytt oc gamirfält.
Comenius Tung. 838.
Sqvallerfull, adj. Pratsjuk, äro the (unga
enkor) fåfenga och löpa om kring j husen,
Ja, icke allenast fåfenga, vthan ock
squaller-fulla. 1 Tim. 5:13.
Sqvallerkråka, f. låter flyga then squaller
kråka. Messenius Disa 14.
Sqvallerpåse, m. Skatan är en sqvaller
pose. J. Olssön.
Sqvallra, intr. Och squalrar emoot oss
(smädar oss) medh ondom ordom. 3 Joh.
v. 10.
Sqvallrare, m. Pratmakare. När en
haffuer lenge talat, moste han ock icke höra?
eller skal en squalrare altijdh haffua rett?
Job 11: 2. then som onyttigha squallrare
hatar, han förwarar sigh för skadha. Syr.
19: 5. Hwadh wil thenne squalraren säya?
Ap. gern. 17:18. squalrare, som låtas (låtsa)
wijse wara mykit at döma om trona och
godha gerningar. Försp. till Rom.
Sqvalp, n. Sqvaller, förtal.
Kyrkioher-den för sådant uthkommit sqvalp alldeles
vart libererat. Rääf Ydre 3:231 (1684).
Sqvalpa, intr. At röre och squalpe j
oskyldigt blodh. En liten Crön. G 6 b.
Sqvaltegny, n. Plaskande, sqvalp. Jag
satte mig tå ned in vid en springekälla . . .
Och hade största ro utaf thes sqvaltegny.
Kolmodin Qv. sp. 1: 57. Jfr Rietz skvallta
609 b.
Sqvassel, n. Röra, smörja, skräp. Jagh
orkar intet mera svara til sådant sqvasl. U.
Hjärne Orth. 99. en högh af ihopsopadt
sqvasl. Ders. 131. Jfr Rietz skvassl 609 b.
Sqvattra, intr. Om svalans läte. hon
(svalan) ... vände intet igen at buldra och
sqvattra. Sylvius Curt. 201.
Sqving, m. Nedhängande snibb. Rietz
707. the medh then färgadhe sqvingen skole
skyla then footen the halta uppå. Bureus
Varn. C 2 a.
Sqvip, n. Sqvalp, slask, dålig dryck.
Hvad är detta för skvip du gier mig, min
gåsse? Det är ju bara spis-öhl. Modée
Fru Rangsjuk 34. Jfr Vendell Ordb. öv.
östsv. dial. skvip.
Sqvittra, Sqvättra, intr. S. bort,
bortplottra. förslösa (öda och förfara, sqvittra
bort) sitt fäderne och möderne. Comenius
Tung. 852. skal ingom vara tilstådt samma
sädh (kyrkans vin- och byggnadssäd) at
bortsqvittra åt en annan, utan ther nogon
sochneman vore så nödstält, at honom ther
af en deel skulle hielpas, så skal han
in-settia fulgodh pant och then i rättan tijdh
igenlösa. Laurelius Kyrkord. 436. din
(kärlek) kan sqvättra bort en egendom, men
min kan föröka den. Missförst. 4.
Sqvittra, intr. Låta som en skata,
sqvattra. Skator haffva skrijat och squittrat
om natten. Gyllenius 275. — Om svalan.
een svala ... flyger omkring hans hufvud
aff och an medh mycket sqvittrande.
Sylvius Curt. 201.
Sqväka, intr. Anden (ankan) sqväker.
Comenius Tung. 160. När han (haren)
blifver taghen, så squäkier han. Ders. 204. Må
kayans klena ungar Begynna sqväka med
när Calliope siunger? Spegel G. verka.
Sqväka som en räf, en råtta. Lind Ord.
Jfr Rietz.
Sqväla, f. Skräfla. Han var en
högfärdig sqväla (garrulus). Sylvius Er. Ol. 407.
Sqvälla, intr. Skalla, genljuda. Vi höra
samma stund, hvad knall i bergen sqvaller.
Kolmodin Qv. sp. 1: 47. Thet var af
frögde-rop och dantz ett sådant gny, At thet mot
bärgen sqvall. 1:182. Jfr Rietz skväll 615 a.
Noreen Ordl. öfv. dalmålet.
Sqvätt, m. Smula, ett obetydligt belopp.
Fransosen söker inthet annat, än att moot
een skvätt peninger fördiupa oss j krigedt
till thes han kan snoo sigh ther uth. HSH
38:341 (1636).
Sqvättra, se Sqvittra (1).
Sqvättra, intr. Prata, pladdra. Aganipp,
hvar om the gamle Græker sqvättra.
Spegel Tillsl. par. 80. Rietz under skwätta
611 a.
Sta, se Boren.
Stabbe, m. 1. Stubbe, stock, stolpe.
[Isl. stabbi.] Hon har ben som eke-stabbar.
Dalin Vitt. 4:290. hvilka (lider, skjul)
äro-bygde på ... stabbar eller stålpar. Rudbeck
Att. 1:241. pelarer eller stabbar. 1:248.
Her-culs stabbar (stöder). 1:146. — 2. Hög, hop.
der sattes stora höga torn eller stabbar up
af steen. Rudbeck Atl. 1:229.
Stackar, Stackarl, Staf karl, m. Fattig
person, tiggare, stackare. [Isl. stafkarl.\
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
