Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Stock ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stock
— 808 —
Stogång
Stock, m. [Mnt. T. stock.] 1. Käpp. han
fattade sig een stock och slåår ormen i 100
stycken sönder. U. Hjärne Vitt. 43. — 2.
Stubbe, thes (det afhuggna trädets) root
föråldras j iordenne, och sielffua stocken döör
j mullenne. L. Petri Jobs bok 14: 8. —
8. Inrättning, hvarpå mynt slås. skal han
ey længer forsuara (svara för) the pæninger
æn vppå stocken ther han skrodar oc
myn-ther. Gust. 1 reg. 4:332. — 4. Fattigbössa
(gjord af en urhålkad trädstam; i M.lat.
kallad truncus). then hielp som .. . förwerffues
på the fattigas wägna, skal leggias vthi een
kisto eller stock. L. Petri Kyrkord. 92 a.
hvat offer som faller i stockana uthan eller
innan vid för:da Cappel. Fant Handl. 1:4
(1519).
Stocka, tr. Sätta i stocken, i fängelse.
[Mnt. stocken.] haffue j lathet sia epther
vore swäne, gripit, stockat oc beskatthet vore
clerker. H. Brask (HSH 16:13). the fara
nw til och gripa, ... stocka och blocka,
för-fölia, dräpa och j helslå. O. Petri 1 Post.
49 a. thesse (synden och djefvulen) äro alla
menniskiors dödz fiendar, som oss stocka,
fiättra och binda. L. Petri 2 Post. 80 b.
Stocka, tr. [Fsv. stokka, sätta (en fånges
fötter eller ben) i stock, fängsla (med stock
eller block).] Söffrin Norby ... (sade) sigh
icke holla then för en hoffman (krigsman),
ther wille låta sigh stocka som en kyckling,
hwar han kunde see någen lägenheet till att
fria sin hals. Svart Kr. 45.
Stockbängel, m. Fångvaktare;
bödelsdräng. Nielss Sture ... sattes på en
åkere-hest, Stockebengler ginge honom nest. Hund
Er. 14 kr. v. 397. blef han strax som ett fattigt
oskyldigt slagtfår af profosser och ståckbenglar
antastad och hårdt uti jern förvarad. HSH 4:
130 (1567). en hoop oförvägne landzknechtar
och stockebänglar. Phrygius Agon 25.
Stockfidel, m. Stockfiol. [T. stockfiedel.]
Jag skall visa dig annat, din gamla ståckfidel.
Modée Där. 21.
Stockfrämmande, adj. en
stockfrämmande menniskia. /Is. Ban. 1:98.
Stockknekt, m. 1. Bödelsknekt;
fångvaktare. [Mnt. stockeknecht.] en bödhel
och profos medh sina stockeknechter. P.
Erici 2: 338 a. En mordisk stockknekt skall
på hjul och stegel häfva Den Brunken. J.
G. Hallman 142. enn stockeknecht...
genom försumelsse och druckenschap hadhe
släpptt enn fogte vdaff sijtt fängeisse . . .
som för sijnn otrohett schuld bleff dömdh
till galgenn. Hist. handl. 13. 1:205 (1565).
— 2. Generalgevaldigern ... hade uppsigt
öfver ordning och police i lägret, hvaruti han
biträddes af en fältgevaldiger, en lieutenant
och tolf stockknektar. Hamilton 48.
Stockmästare, m. 1. Fångvaktare;
rättstjenare. [Mnt. stockmester.] Förstanar ...
kastadhe honom j fängelse vthi Jonathans
Scriffuarens hws, then samma satte the til
stockmestare. Jer. 37:15. Domaren
antwar-dar tigh Stockmestaren, och Stockmestaren
kastar tigh j fängelsen. Luc. 12:58. — 2.
Fältprofossen kallades äfven Stockmästare.
Murberg Kläd. 89.
Stocknarr, m. Erkenarr. [T. stocknarr.J
I sitt hws war han en stoor slösare, ther
måste alt onyttigt selskap, pipare, stocknarrer
... nogh haffua. P. Erici 2:144 b. en
stocknarr och dåre. Schroderus Hels. beg.
skattk. 129.
Stockpenningar, m. pl. efther Kongl.
M:tt hafuer latedt försörge alle Prophosser
med gunstigt vnderhold, will hans Kong.
M:tt icke att the schole taghe Stocke
Pen-ninger af them som the insättie, såsom theres
sedwane ware pläger. HSH 27:28 (1563).
Stod, f. [Isl. stod, pl. stöör.] Herculis
stöder. A. Laurentii Verld. speg. 408.
Stodegen, n. Stickvärja. [T. stossdegen.]
twå Stodeijghen. Hist. handl. 1:25 (1543).
Stoffera, tr. [Mnt. stojferen.] 1. Utrusta.
femtijo örlogsskepp väl stofferade och
rnun-derade. Tegel Er. 14 hist. 163. så uthrustad
och stofferat med hästar, karlar och
rustningar som sigh tilbör. Stjernman Riksd.
1:683 (1612). Konungen ... stofferade uth
en stoor krijgzhäär. Gust. Adolf Skr. 133.
— 2. Pryda. Thet (skeppet) ... är kosteligt
stofferat så: Venus sampt och så hennes
son Uthugne i thess gallion. N. Holgeri
C 6 b. — 8. Ställa till, anstifta, om
Pass-bergh icke sådant stofferedt och tilskyndet
hadhe, tå hadhe honom icke ... bordt
til-städia sine tiänare uthi så måtto at
öffuer-falla och oförrätta Kon. Mtz til Sveriges
tienare. Tegel Gust. 1 hist. 2:297.
Stoff hår, n. Mjölkhår, fjun. [T. [-staub-haar.]-] {+staub-
haar.]+} Manfolks hakun betäckies först medh
stoffhår och sedan medh skägg. Comenius
Tung. 251.
Stoft, n. Kan een menniskia rekna stofftet
(stoftkornen) på iordenne. 1 Mos. 13: 16.
Tagher idhra hender fulla medh soot vthaff
skorstenen, och Mose stenkie thet vp ått
himmelen för Pharao, at stofft (damm) skal
komma offuer hela Egyptj land. 2 Mos. 9: 9.
Stofthop, m. Grushög. Mona the göra
,stenanar leffuande, som stoffthopar och
för-brende äro? Neh. 4:2.
Stoftig, adj. Jag (är) en armer matk på
jord, Syndig siäl i ståftigt näste. Rydelius
Vitt. 56.
Stogång, m. 1. Betesmark för hästar.
Bymarckerne ... brukes mäst till fäbets och
stodgång. Stjernman Com. I:t3b. (1546).
— 2. Stuteri, stogång, equaria. Comenius
Tung. index. Huru hästar medh stodhgång
aflas och förmehras, underhållas, väl affrettas
och berijdas. Risingh 69. befrämia
stuterijets och stogångens inrättande. Stjernman
Com. 4:252 (1680).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
