Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Stripa sig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stripa sig
— 814 —
Stråk
strålar strimma. Bellmàn 3:74. perlors
strimmande sken. 3:271. aftonrodnans rand
på himlahvalfvet strimmar. 6: 60.
Stripa sig, refl. ? [D. stribe sig, strække
sig, være rettet paa, føje sig Kalkar.] och
striper sig thenne handell szå ligtt (likt)
ther-häden, att thette hans (Kristofer Anderssons)
afftugh haffwer i Danmarch mest sudet
wa-ridt, ehwad skutzmåll eller orsechter med
siukdom eller annet han föregiffwer. RR
’/t 1545.
Stritta, se Stretta.
Strogna, Strugna, Strångna, intr.
Stork-na. qväfvas. Lind Ord. Rietz strångna.
Strommehake, m. ? Troilus (hade) 12
stora strommehakar, med them hölt han
fienderne af snadden, att the icke infölle. R.
Ludvigsson 275.
Strota, intr. Streta emot. Och the medh
honom wore j flota, Bude fast til emoot at
strota, Men Swenske sloge them doch på
flucht. En liten Crön. H 7 b. (Jfr Rietz
strutta emot.)
Stru, m(?). Agg, groll. [Fsv. strugher;
Isl. strjügr, stru.gr, m.] Ther effter begynte
... Marskens måg Niels Steensson draga i
stru med honom (bära agg till honom). L.
Petri Kr. 118. Jfr Rietz strug.
Struf, f. Strufva. S c r i b 1 i t a, struff eller
clenet. Var. rer. voc. H 3 b.
Strugna, se’ Strogna.
Strumpa, f. Bära svarta strumpor,
vara svartsjuk. (Se Tegnér Hemmets ord,
s. 60.) hon ... älskar (o förtreet) ey honom,
men en ann. Då plågar afvund, då, då bär
man svarta strumpor. Lucidor A 3 a. älska
fler den iag har kär, Då tror iag, hon är
älskas värdig... Fast iag seen svarta
strumpor bär. Liljenstedt Vitt. 258. Han har
svarta strumpor, är svartsjuk. Lind Ord.
Struplock, n. Epiglossis, strupalock.
Var. rer. voc. A 7 a.
Strusa, f. Struss, m. Ett slags skuta
eller pråm. [T. Mnt. struse, strus, struss;
jfr Arkiv 13:42.] Med lodjor och strusor
skal höö och ved föras til garnisonen (i Riga).
Gust. Adolf Skr. 261. en viss förordning
.. . huru och aff hvadh sorter hvart och ett
skepp, galleja och strutza bör vara bestycket.
A. Oxenstjerna (HSH 26: 229). een lithen
flåta synnerligen af strutzor, galeijer och
lådior hollas mötte till att regera på sion
(Östersjön) och ved stränderne. Dens. (HSH
36:394). Strutz, Pristis. Schroderus Lex.
33. Peipis ... Som Ryssar pröfva tidt med
lodior, strussar, skutor. Spegel G. verk
(1745) 88.
Strut, m. Strutformig prydnad på
qvin-nors hufvudbonad eller armbeklädnad. [Fsv.
struter, Isl. strütr.] "I hempten mig femton
allnar valmar, Låter skiära den herre (kon.
Albrekt) en hätta!" Så förde dhe honom till
Mechelburg, Och läthe dhen struten tilsettia.
Sv. forns. 2: 372. then gamble drägten, med
kraga, kåper och hetter med en strutt, ogille
vij icke heller. Stjernman Riksd. bih. 239
(1589). gemeene qvinnor hade vijda armar,
under armbogan en strwt (reliquæ mulieres
latissimas habebant manicas, sed has in
medio cuneatas). Tempeus 189.
Strut, n., se Rut.
Stry, n. Hästtäcke, hästmundering. (Se
Rietz stry g) [Fsv. =] eth gamle Stry.
Fin. handl. 5:228 (1516). Phalere,
sadel-clede, stry. Var. rer. voc. L 3 a. Stryy,
Phaleræ, Pferdeschmuck. Schroderus Lex.
42. Förtygh, hindertygh, ryggestycket och the
andre stryy (T. rosszeug) äre honom (hästen)
til en prydnat. Comenius Tung. 452.
Stryfva sig, refl. Sätta sig på tvären.
[Mnt. sik struven,.T. sich sträuben.] När
som en unger karl... vil giöra någon stöld
Ok hinna til en kyss på händer eller kinne,
Strax stryver kvinfolck sig ok sätter op sit
sinne. Lucidor H2a.
Stryka, tr. Stryka till sig, kapa åt
sig. the struke och till sigh the sköna
rund-stycker. Svart Kr. 81.
Strykvärja, f. Strykvärn, n.
Sträckvärja, Sträckvärn. [-[Mnt.strickwere,stryk-were.]-] {+[Mnt.strickwere,stryk-
were.]+} Muren eller vallen, som utgjorde
hvar sida af fästningen, kallades af sin längd
streckmur. Densamma hade, utom sitt eget
försvar, jemväl beskydd af tornen och
run-delarne, hvilka häraf kallades streckvärjer»
jemväl strijkvärn, emedan de beströko sjelfva
muren eller vallen. Adlersparre Afh. 317.
icke tilförenne storme, förähn strijckwärierne
äre bortskotne. Hist. saml. 2: il (1562).
schall så förordnes, att mann haffuer schyttet
på alle sijder vm lägrett, och stormstycher
vdi strykwerierne. 2: 77 (1566). slåthet wäl
är försörcht met all sin wærn bodhe till sträck
wærijer och brysth wärn, Teslikis är och j.
forborgen ... tw torn ther aff man och en
god sträck wærije göre kan. Fin. handl. 3:
237 (1555). de Ryske hade honom (förborgen)
med blåckhus, bålvärken, torn och
sträckvärn, alle med jord upfylte, ... så starkt
och fast förbygt. Girs Joh. 3 kr. 83. thess
(Elfsborgs) murar, torn, vallar och gräfver äre
... illa försedde medh flanquer och
stryck-värn. HSH 35:284 (1654). Elfzborgz slott
... bordhe vthbettras och medh bastioner
och strykvärn befästas. 35:372 (1659).
Strykvärnad, p. adj. stryckvärnadhe
murar. HSH 35: 286 (1654).
Strypa, se K or la 4.
Strypemoln, n. Strömoln? Samma dagh
snögade något, var kält strypemoln, och jagh
... fröss ganska myckit aff thet kalla vädret.
gyllenius 332.
Strågna, se Strogna.
Stråhoppa, f. Gräshoppa. Lind Ord.
Stråk, n. 1. Streck, understrykning,
öf-verstrykning. Han skal icke befläckia them
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
