Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Stycke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stycke
— 820 —
Styggelig
Stycke, n. [Mnt. stucke.] wel lidandis
wore at war nådige herre gaffue honum
(grefven af Hoya)... it stycke læn. Gust. 1
reg. 1: 260. eder werdogheit haffuer i lubeke
eth mectigt stycke peninge baade gwl oc
silff standandis. 1:100. han hade Gottland
1 pant för itt stoort stycke pen ingår. O.
Petri Kr. 236. gåffuo honom itt stycke fikon,
och tw stycke russin. 1 Sam. 30:12. så
skal han icke förweghra tesso hennes kost,
klädher och echteskaps plicht. Gör han icke
thenna try stycken, så skal hon frij vthgå.
2 Mos. 21:11. sex stycke (ting, saker) hatar
Herren, och widh thet siwnde haffuer han
een styggelse. Ord. 6:16. — Clerkerne ith
forteckth stycke (tilltag, beteende) brukat
haffua meth then kyrkiotiendhe. Gust. 1 reg.
3: 95. Birger Jerl giorde itt stycke, som icke
myckit förswarlighit är, emoot the Folkungar.
O. Petri Kr. 155. the vmgå medh ond
styc-ker. Jer. 5:28. the j Joppen giorde itt
för-rädhelighit stycke. 2 Macc. 12: 3. thetta
stycket (beteendet )aff Drotning Vasthi. Esther
1:17. — Dat. pl. styckjom ss. adv.
styckevis. hwar thetta icke än skeer strax, så
kommer thet likwel sedhan styckiom ther
til, Ty så pläghar man säya, Styckiom äter
vlffuen fåret. L. Petri Skyld. F2a. höra
... Gudz ord, men icke heelt vthan halfft
eller styckiom. P. Erici 1:231 a.
Styckesvis, adv. Småningom, han
nep-ser syndarenar toghligha och styckes wijs.
L. Petri 3 Sänd. A 3 a.
Styckfarare, m. Bestyckadt fartyg,
far-kostar läggia sig bakom de rijklastade
styck-fahrare, och igenom styckporterne ... så
mycket beqvämligare bruka lohrendrägerij.
Stjernman Com. 4:492 (1682).
Styf, Stif, adj. [Mnt. stif, stive.] 1. Härd,
svår. Förbannat ware theras wredhe, at hon
så stijff är. / Mos. 49:7. the förachtares
wägh är stijff. L. Petri Sal. ord. 13:15.—
2. Dryg, stor, hög. om gerden är for stiiff
och hög lagdt på Almogen. Gust. 1 reg.
11:19. j fortijden är tullenn fast stiffuere
vpburin. 11:123. the (landboarne) effter thenne
dag icke skole giffue theris husbönder så
stifft affradt,... vtan eth motteligit och
skiäli-git affradt. 13:249. the skole göre ju szå
styff skatt vt i peninge talet, szom the ther
boo vthanföre. RR 16/a 1544. Han hade ..
hafft en stiff wicht then tijdh han vpbar
szölffwer, hwilken war mykytt stiffware än
gulssmedz wichten her i Stocholm. Hist.
handl. 13. 1:92 (1563). haffuer han hafftt
twenne pundere, och war then som han
vpbar medt 4 march p:d stiffuere på ifö, änn
then han vtthgaff medt. Ders. 13. 1:253(1566).
Adv. the epter thenna dagh skola
skatta^så-som ... the nemmaste herrade ther vm kring
liggia, och icke skatta styffuare eller ther
vtöff-uer. Gust. 1 reg. 7:317. — 3. Envis, ihärdig.
hoon blef styf på sitt upsåt. L. Petri Kr. 74.
Styfhet, f. Styfsinthet. Peder
Synnan-weder och M. Cnutt... Kong. G. hade
aff-stött iffrå theres embete för theres högferd
och styffheet skull. Svart Kr. 86.
Styfnackad, -nackot, adj. Hårdnackad,
nackstyf. [Mnt. stivenacket.] all then stundh
same selskap äre så stiiffnackede, så skulle
man ... straffe en partt aff them. Fin. handl.
7:241 (1548). ett hårdt och styffnackot folck.
Schroderus Liv. 745.
Styfva, tr. Stympa. [Fsv. styva, Isl. styfa.]
hvilka han fast ofta iemmerligha trachterade,
styfde, stympade. L. Petri Kr. 109. Styfva
öron eller rumpa på en häst eller hund.
Lind Ord. Styfva (märka) boskap, das Vieh
brandmarcken, oder dem Viehe die Ohren
stutzen. Ders.
Styfva, tr. 1. Göra styf, förhärda, han
styfvade sin rygg. Tessin Bref 1:75. de
hafva ... Sveriges cronas fiender och
illvil-lige dels uphissat, dels styfvat emot K.
Maj:t. Ehrensten (Lönbom Sv. areh. 3:3).
han . . . med sine lärda discourser styfvat
konungen emot Paikul. Hist. tidskr. 5: 176
(1707). När nu thenna lag för allmogen
upläsen var, begynte hvar och en genast at
styfva sit sinne ther emot. Peringskiöld
Heimskr. 1:813. I med och moot han sig
så jämn och foglig stälte, Att han sin hug
och mod ej styfde eller fälte. Lagerlöf
76. I hårda samvets män, Som dels af andras
svett, dels egit högmod styfvas. Frese 49.
— 2. Styrka, afstyrka. Huus österrijke ...
stijfvat och afhållit berörde fiender ifrån
een ährbar composition medh H. K. M:tt.
Stjernman Riksd. 2:1296 (1658). —
Styfvas, dep. Vara styf, stolt, förhärda sig.
Vilt tu verldzling titt högmod ännu intet
sleppa, utan ännu framgint styfvas emot tin
Gud. Svedberg Dödst. 350.
Styfve, n. Stjert (på fåglar). Lind Ord. m.
Rietz.
Styfvert, m. Styfver, på hvart gyllen
Två styfvert j der aff slå villen. S. Brasck
Förl. sonen C 3 a. Holländerne äro
sparsamme, icke en styfvert försmå. P. Brask
Puf. 173.
Stygga, tr. Skrämma. [Fsv. styggia, Isl.
styggja.] Then som kastar jbland foghlar,
han stygger them bortt. Syr. 22: 25.
Styggas, dep. honom stygges widh maten.
Job 33:20. ^
Styggelig, adj. Vederstygglig. [Fsv.
styg-geliker, Isl. styggligr.] När man honom
fyratiyo slagh giffuit haffuer, skal man icke
meer slå, på thet han icke . . . styggeligh
warder för tijn öghon. 5 Mos. 25: 3. Jagh
skal göra tigh ganska styggeligh och skemma
tigh. Nah. 3:6. the äro styggelighe för Gudh.
Tit. 1:16. styggeligha sedher. 3 Mos. 18:30.
rökwerck är migh styggelighit. Es. 1:13.
be-driffua styggeligh ting. Hes. 22: 11. Wee
them styggeligha ... stadhenom. Zeph. 3:1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
