Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Stånd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stånd
— 823 —
Stadig
Stånd, se Stånd.
Stånda, f. Tunna, träkärl med lock, till
fövaring af mjöl, säd o. d. (Rietz.) [Mnt.
stande.] Jon Persson kom .. . medh 4
skep-por korn, och slogh vdi en stånda. HSH
32: 85 (1598). Standor. Link. bibi. handl.
1:87.
Ståndaktig, (Standaftig), adj.
Beståndande, varaktig. [Mnt. stanthaftich, [–ach-tich.]-] {+-ach-
tich.]+} haffue wij ther eth stoort
twiffuels-mål opå, ath same wold (en i Lödöse
uppförd vall) bliffuer någet standafftig. Gust.
1 reg. 12:240. ransake ... vm samme gåffwe
(af gods) schulle ware fast och standafftigh
eller icke. Hist. handl. 13. 1:248 (1566). en
ståndachtig fred. Stjernman Riksd. bih.
198 (1568).
Ståndfäst, adj. [T. standfest.] 1.
Orörlig. the ståndfaste stiernor (fixstjernorna).
Spegel G. verk 165. — 2. Ståndaktig, en
menniskia aldrigh så standfast är, at alf
henne icke understundom synes, at hon
passioner underkastad är. Sparman Sund.
sp. 159. Ståndfaste Finnars manna mod.
Columbas Vitt. 74.
Ståndig, adj. Beståndande.
echtenska-pet blifve ståndigt. Emporagrius 150.
Ståndighet, f. Bestånd. Stendernes gode
rådh och trogne biståndh ... måge lända ...
H. K. M. rijke och regemente till longh
ståndigheet. Gust. Adolf Skr. 304.
Ståndsäng, f. Fristående säng, som
kan flyttas (ej väggfast). En Stånde sängh
^ff snidkarwärk, medh skruffwer och all
til-behöringar. Hist. handl. 1:27 (1543).
Stång, f. 1. Mätstång. Schall
fouug-tenn lathe vpskriiffua ... huru månnge
stänn-ger eller alner jordh huar by ligger före,
och huru niykytt ther såås på enn stång
eller alinn jordh. Fin. handl. 4:99 (1556).
2. Skaft. Goliath ... hadhe en spetz (ett spjut)
hwilk.es stång war såsom itt wäffträä. 2 Sam.
21:19. — 3. Spjut, pik. så wil iagh förgöra
Drakan vthan swerd eller stång. Draken i
Babel 25.
Stångfälla, tr. Mäta med stång. (Se
Schlyter Ord. stangfall.) theris jord måtte
stånngfelles och sedenn schattenn och
vttla-gerne jemkes dher effter. RR 28/4 1577.
Der och någre heeman äre, som för dess
höghe skatt skull länge hafva legat ödhe,
•och icke kunne elliest uptages medh
mindre dhe blifva förmedhlade, då må vår
Landz-höfdingh eller Stådthållere ... ransaka dher
om, stångfälla ägorne,... och taghe der
be-skeedh om, huru vidt han det förmedla
skall. Landt. instr. 180 (1624).
Stångkrejare, se Krejare.
Stånglod, n. Stångkula. Adlersparre
Afh. 243.
Ståt, n. 1. Stånd, värdighet,
samhällsställning. [L. status, Mnt. stat.] Kreffuer
och konungxligit stådt mera bekosnad æn
en slett gubernatoris. Gust. 1 reg. 4:212.
gud ... eder nådes staat oc velmoge verdis
förmere till ryckesins langlige velferdh. H.
Brask (HSH 15:5). Så bör iw hwar och.
en .. . både höge och låghe, leekte och
lärde, settia sich här emoot (mot
svärjandet) ... så mykit som theres stååt och stadge
kan tilstedia. O. Petri Ed. C 5 a. Thet
moste wara itt farligit stååt, ther then ene
brodheren ey kan wara szäker vthi för then
andra, Ja jw högre stååt, jw högre fare, och
jw höghre fall. Kr. 33. bliff gerna vti
ned-rugho ståte. Syr. bok. 1536 3:19. Faar icke
epter högre stååt. Ders. 3: 22. — 2. Prakt.
kom Agrippa och Bernice medh stoort stååt.
Ap. gern. 25: 28. Konungar ... föra stoort
stååt. L. Petri 1 Post. A 2 a.
Ståta, intr. Yfvas. han icke ... ståtar
aff sitt eller stoltzerar... ther uthi.
Comenius Tung. 840.
Ståtaktig, adj. Skrytsam, the ganska
ståtactugha fåfenglighetennes oord föregeffua.
NT 1526 2 Pet. 2:18.
Ståtare, m. Tiggare. [Fsv. statare,
stackare, D. stodder.] tyggemunkar och
ståthare. Gust. 1 reg. 4: 242. Fogtærna taga
wara wppa stataræ och tiggiare som gå kring
om landhet. 5:26. Jfr Rietz.
Ståtlig, adj. besväringar haffue sigh
be-giffuet och tildraget, emoot thet uprättade
stådtlige (högtidligt besvurna) förbundh.
Tegel Gust. 1 hist. 2:802. folket j wigtigha
handlingar medh ståteligh borghan och
wit-nesbyrd wilia försäkradhe och förwaradhe
warda. P. Erici 5:23 a. en ståtligh
(ansenlig) szume peninger, som war fyretije otthe
tusenndh mark ortiger. Hist. handl. 13.
1:281 (1566).
Stäcka, tr. Förkorta. [Fsv. stcekkia.]
daghen lenges och steckes- Vish. 7:18. Så
gör då hvad din ära vil: Stäck våra dar, lägg
flera til. Dalin Vitt. 3:198. Så blir af
mordisk hand dock lifvet ofta stäckt. S.
Trie-wald 7.
Stäcka, tr. Stänga. [Isl. stika, stikka ?]
Stäckade igen döranar, satte så eelden på
gården. Svart Kr. 48.
Stäckre, se under Stack o t.
Städelig, adj. Ständig. [Mnt. stedelik.]
Kunne wij icke haffua nogher warelse, lijff
eller rörelse vtan hans (Guds) idhkeliga,
stedheliga och hemeliga werkan vdi oss. O.
Petri Svar till P. Elice e3b.
Städes, adv. Städs, städse. [Mnt. [-ste-des.]-] {+ste-
des.]+} man kenner syndena ... och stridher
stedhes ther medh. O. Petri 1 Post. 16 a.
vold jw haar städes gått för rätt. R. Foss
476. Thet nu skeer städes och tätt, Then
fattige moste köpa rätt. Ders. 487.
äregi-rughet... haver mig städez förkommit som
en kranckhet uti de upbläste andar.
Hermelin D 6 b.
Städ ig, Städigt, se Stadig, Stadigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
