Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Städig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Städig
— 824 —
Ställa
Städig, adj. Städad, vara snygg, täck
och städig. Dalin Vitt. 3:342. Utan et
städigt hufvud är honom omöjeligt at skrifva
en vers, som duger; deremot, om han det
har, om han väl förstår sig sjelf, om han
tydeligen vet hvad han vil säga, faller
honom efter någon öfning altsammans lätt.
Ders. II. 6:196.
Städja, tr. [Fsv. stäpia, Isl. stedja.]
1. Ställa, gifva plats. The städie henne
högt up på sins faders thron. Stjernhjelm
Jubelsång. — Refl. ställa sig, stanna. Han
stadde sigh för bredhe bordh. Sv. forns.
1:166. — 2. Tillstädja, han honom hans
skalckheet j stadhenom icke städhia wille.
2 Macc. 3:4. thens rikas offuerflödhigheet
städher honom icke soffua. Pred. 5:11.
quinnone städher iagh icke, at hon andra
lärer. 1 Tim. 2:12. Tå han kom j hwset,
stadde han ingom ingå med sig. Luc. 8:51.
städh henne icke hennes wilia. 1 Mos. 4:7.
städh them icke sielffswold. Syr. 7: 26. thet
warder ingom stadt, at han kommer medh
Gudh til retta. Job 34:23. tå Erie
Karlson och the andre kommo med sitt folk,
wille han icke städia them (låta dem
komma) öffuer (vid stäket). O. Petri Kr. 270.
Then som banlyster är, skal icke städias
(få tillträde) j kyrkio til någhra Tidher
andra än predican. • L. Petri Kyrkord. 33 a.
haffuer H. K. M. låtit besettie Calmerne
slott... och förbudit at städie thet i
Svenske manna händer igen. Stjernman Riksd.
1:485 (1599). – 3. Använda. Man giffuer
offta någhot, ther man städher thet illa, Twert
om, giffuer man, ther han thet ganska wel
städher. Syr. 20:10.
Städjas, dep. Stanna, dröja. Vthi huadh
som helst hws j kommen, säghen först,
Fridh wari thesso hwse, och om ther
nå-ghor är fredzens barn, wardher idher
fre-dher städiandes på honom. NT 1526 Luc.
10:6. Troor tu at Eenhörningen skal wilia
tiena tigh? eller städhias widh tina krubbo?
L. Petri Jobs bok 39:12. Säl är then man
som ... icke städz på the syndares wägh.
Dav. ps. 1:1. een quinna ... hwilkas fötter
icke kunna städhias hema widh hwset.
Sal-ord. 7: il. städz icke strax ibland the
wel-ligha. 25:6. hon intet staddes för än hon
kom fram til Jesum. 4 Post. ila.
Wec-terenn går i stugunne in, Hann staddes för
bredhe bordhe. Sv. forns. 1:160. Then ene
trifs intet i staden, then andre städz intet
på landet. Svedberg Catech. företal c 4 a.
Arfvingarna voro elackt pack, och inge
penningar kunde städias hos them. Casa 140.
Städsel, f. 1. Arrende. Skall eij heller
nogor . .. åftrengias åff sijn städzsell, vthan
han ecke förmå holla gården widt macht.
Gust. 1 reg. 5:121. — 2. Städja. På tre
ställen har hon nu tagit städslar. Lustsp.
Amman 62.
Städsleöre, n. Om städzleöre, må huar
niuta sin hussbondess godha willia, och
sit-tia i sex åhr, och på siuende åh rett vpsäija
godzsett eller städie på nytt. Gust 1 reg.
7: 2-25. Oleff Törne Cronones och wåre
bön-dher .. . till tunga warit haffwer,
beswärendis-them med alt förstore städzleöre. RR 7/s 1545*
Städsvarig, adj. Stadigvarande,
stedz-varigt mörker Spegel G. verk 170. then
trägård stod i städesvarig blomma, öpp.
par. il. hela Christi lefverne var intet
annat, än en städsvarig plåga. Pass. and. 128.
en städsvarig åminnelse. Ders. 258.
städsvarig oro och vedermöda. Sal. pred. 26.
Stäfle, m. Stolpa, stäfla, stöd, Fulcrum,
Stütze. Schroderus Lex. 35. (jfr Rietz
stav el.)
Stäfva, intr. Vända stäfven (åt ett visst
håll), ställa kosan. Stäfva med fartyg. Lind
Ord. Rietz.
Stäka, intr. [Jfr N. stækja.] Lukta illa,
stinka. Aaset... stincker (stäker).
Comenius Tung. 328. Det (smöret) var surt, som
de sureste pilla, Stäkte långt bort och
luck-tade illa. Beronius C 2 a. desse ugnar
. . . myckit stäka och oosa. U. Hjärne
Ved. 23. Jfr Rietz.
Stäka, intr. Tornera. [Mnt. steken, T. [-ste-chen.]-] {+ste-
chen.]+} När the sporde hwar annen till för
hwem the wille stäka, . .. Sade Lyder att
han wille renna för alla Frwer och
Jung-fruer skull i Danmarck. Svart Kr. 41.
Stäka, (Ståka?), intr. Söka. loth han
(Kristian I) bryta swnder knappen oppå
Ker-nona i Stocholm (tornet på Stockholms slott}
och låth stäka epter penningha. HSH 5:11.
(Jfr Stöka.)
Stäkamets, m. (?). Dolk. [Fsv.
stäka-mäz, Mnt. stekemest, n.] Huilken Broder
medh Stäkametz går i Stufuune tå
wppen-bara dricker ähr, bötte sex öre. Skråord.
266 0589).
Stakande, n. Tornering. Ther war ett
gladeligit gestebodh ... Bleff icke heller
för-sumadt the dagar ther effter medh stäkande
och bräkande. Svart Kr. 136. the
(Götarne) skola en synnerlig lust hafva hafft
till stäkandhe, torneringh. L. Petri Kr. 13..
öfva sigh medh torney, stäckande och
bräckande. Ders. 74.
Stäkermark, m. En insekt. Buprestis
eller Stäkermark är svåra förgifftig och när
ett nöth får honom uthi sigh, tå svulnar
thet svårligen och måste döö. Colerus 2:42.
Ställa, tr. bidia,... at Gudh the
skadeliga dieffuuls tungor ... styra och Stella
(ordna, rätta) wille. L. Petri 2 Post. 223 a. —
Stella (rikta) sitt hierta til at sökia Herran.
2 Kron. 30:19. Hadhe tu stelt titt hierta
til Gudh. Job. 11:13. Joab sågh at strijdhen
war stelt på honom bådhe baak och före.
2 Sam. 10:9. han ... stelte (öfverlemnade)
hemden till then som rett dömer. 1 Pet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
