Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Ställebref ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ställebref
— 825 —
Ständelverk
2:28. hade almogen naplige stält (satt) ther
någen tro till. Svart Kr. 166. — kommo
tijt falske breff,... I konungens nampn
vore the stellte (uppställda, uppsatta). Hund
Er. 14 kr. v. 58. I Cantzeleiet lät han stelle
breff. Ders. v. 459. —Ställa efter, ställa
försåt för, jaga efter, gillra för, fånga. Jfr
E f t e r s t ä 11 a. the skulle alffuarligen ställa
effter samma skogztiuffuar, til at läggia them
nidh. Tegel Gust. 1 hist. 2:106.
Sehyt-tere, som wäl kunne schiuthe eller ställe
effther allehonde skogzfogl. Fin. handl.
7:114 (1544). ther Sielegrund opå färde äre
skole the .. . stelle efter siäler. 8: 98 (1551).
— Refl. Jagh skal så Stella migh medh them
(behandla dem), såsom the leffuat haffua.
Hes. 7:27. tu steller tigh wenligha til (visar
dig vänlig mot) thetta folck. 2 Krön. 10:7.
kom Mester Dijrick med alt krigxfolket för
Slottet, ställandes sigh (lagande sig till,
beredande sig till) att bestormadt. Svart
Kr. 26.
Ställebref, Stillebref, n. Aflöningsbref.
[Jfr Mnt. stelbref ] Wij wele ... skicka
ho-num någhra peninga til honda med thet
stellebreff, epter huilkit sådana krigxfolk
solderas skal. Gust. 1 reg. 8:45. ville wij gerna
haffua them (krigsfolket) på szådana
beszol-dung szom stellebreffuit vtuiser. 9:327. någre
gamble stille breff lydendis på then räntte,
vår almoge vdi helssingelandt theris
sokne-prester i förlijden tijdt årliga giffuit haffuer.
5: 60.
Ställfågel, m. Lockfågel, på Amack boo
någre Hollendere, huilke ther äre mikit
be-hendige oc wetta gott seett vppå att fonga
wilgess ... mett theris garn, stelfugler oc
annen tilbehörninger. Gust. 1 reg. 9: 80.
Stämma, Stämna, intr. och tr. [Isl. stefna,
stemna.] 1. Taga vägen, begifva sig. Så
flydde han ... och stemde ått Gileadz Bergh.
1 Mos. 31:21. på stunden stemmer hon till
samma ort det fortaste hon nogonsin kunde.
Nyman 52. Psyche löper medh hast och
stemner rada vägen till then höge
bergz-klinten. Dens. 67. stälte han sin resa åth
Italien och stämde rätt fram igenom Sirmis,
som gräntzar til Pannonien. Peringskiöld
Jord. 187. — 2. Kalla, sammankalla. Tå
han til Stocholm kommen war, stemde han
strax rikesens rådh tilhopa. O. Petri Kr.
288. stemde han tilhopa itt herremöte i Telie.
Ders. 307.
Stämma, tr. Kanta. En bred röd lista,
som på alla kanter var stämd med et blått
band. — Yttersta kanten var stämd med
svarta silkesfrantsar. Linné Sk. resa. 43.
På handskarne äro röda läderkilar insydde
och kanterne stämde med hvitt läder. Stock,
mag. 1:19.
Stämma, tr. och intr. [T. stimmen.]
elementen stemmades hwart öffuer annat medh
stoor skickeligheet, lijka som strengenar på
itt psaltare spel förwandlas til åtskiiieligh
klang och lydha likwel tilsammans
luste-ligha. L. Petri Sal. vish. 19:17. the hålla
alle tilhopa, stemma alle ett, och seya alle
ett. P. J. Gothus Skrift, sent. Yöb.
Stämma, f. Förstoppning. [Fsv. =]
förstoppat j lijffuet, hwilket på Swensko kallas
stemman. B. Olavi 1 b. Förstoppelsen eller
stämman. Palmberg 99.
Stämma, f. Stam, ätt. Höghboren aff
stämma och blodh. Prytz O. Skottk. H 8 a.
född af kongslig stemma. N. Holgeri C 4 a.
Tu äst af hög stämma. Törnevall C4a.
af adelig stämma. Ehrenström 59. Din
stämma, tör jag fråga, Hur gammal är hon?
Düben Boil. sat. 28.
Stämme, n. Ljud. hade tu (Noah i
arken) musiqv af mångt it stemme, I dy hvar
fogel sång som han haar näf och nemme.
Spegel G. verk 85.
Stämning, f. Kant på kläder, tröje-kant
eller stämning. Stock. mag. 1:18.
Stämpel, m. 1. Stöt (till mortel). [Isl.
Mnt. stempel, T. stämpel.] mortill med
stämpell. Fin. handl. 4: 294 (1556). — 2.
Prägel. [Mnt. stempel, T. stämpel.] eth falst
myntne är slagit vppunder wän (vår)
stem-pell. Gust. 1 reg. 6:332. — 3. Stämpling,
anläggning, anslag, ær mich ganske
siel-synth hwath stempill ther jnne (i Värend)
ær med almogen ath the äre saa ohörige.
HSH 20:117 (1507). Tu brukar ther till
stempel all Att komma them på högsta fall.
Tisbe 62.
Stämpla, tr. Stämpla tillhopa,
genom stämpling samla, ith mæckta tal folk
warth tiil hopa stamplath i wægen for for:ne
worth folk — — — at i moga ther om
ransaka huers skuld och stämpling thet war.
Gust. 1 reg. 1:221.
Stämplan, f. Stämpling, att tw acther
på honnom ... att han jngen stemplann
be-driffwer hiith jn wppaa Rikit. Gust. 1 reg.
6: 125.
Stäna, Stänja, Stönja, intr. Stöna. [Mnt.
stenen; Fsv. stynia, Isl. stynja.] han stäner
och stankar. Stjernhjelm Here. 349.
Demetrius lågh på mareken oc stänte. Petrejus
Beskr. 2:181. Brasken stonckade och
stän-iade. Svart Kr. 134. The (Danskarne)
framställa sitt taal, icke såsom andre menniskior,
uthan stönja thet fram, och lijka såsom the
skulle formera och skapa orden i gomen.
Schroderus Gadd B 3 b. Jag, som pusta,
stönja plär. Dalin Vitt. 5:476.
Ständelverk, n. Korsverk. [Mnt. [-sten-dem>erk.]-] {+sten-
dem>erk.]+} för:de Callmare boor iche haffwe
ähnn här till effther wåre priuilegiers
inne-hålldh begyntt atth byggie steenhws eller
Ständellwärckz hws. Hist. bibi. 2:107 (1575).
bygge och förbättre dheris hus hwar effter
sinn empne och rådh, dhe rijke och
för-mögne med hele stenhus till att vpbyggie,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
