Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Störja ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Störja
— 827 —
Sullen
Störja, f. Stör (fisken). [Isl. styrja, E.
sturgeon.] Sturio, störia. Var. rer. voc.
R 2 b.
Störrig, adj. Halsstarrig. [T. störrig.] itt
störrigt eghensinnigt hufvud. R. Foss 589.
Störsk, adj. Butter, vresig. [T. störrisch.]
wij skole älska wåre barn, och icke wara
störske. Lælius Jung. sp. A 4 b. qvinnor
... trompna, ovenligha och störtzska emoot
sina män. T. Johannis Fästn. Cc 8 b.
Stört, m. (?) Störtning, fall. [Mnt. störte,
f. T. sturz, m.] thw werne mich ... for ont
fal, fore stört. Tideb. 57.
Störta, tr. Stöta. Herren haffuer så störtt
them om kull. Jer. 46:15. och störte
boor-den om kul. Joh. ev. 2:15.
Störtkärra, f. Stupkärra. [T. sturzkarre.]
All thess (skansens) vallars och bröstvärners
iordh är förmedelst hästar och störtekiärrer
... aff böndherne upkiördh. HSH 35:409 (1673).
Stöss, adj. Häpen. Lind Ord. Stess,
stöss. Rietz.
Stöta, tr. och intr. han stötte Petrum på
(i) sidhona, och weckte honom vp. Ap. gern.
12:7. wädhret bläste och stötte på (emot)
hwset. Matth. 7:25. enden kommer, han
stöter vppå (drabbar) tigh. Hes. 7:6. Öknen
Zin ... stöter in på (intill) södher landen.
Jos. 15:1. han skal lata stöta (inpacka) thet
lösza smörit... i tunnor. Gust. 1 reg. 7:172.
— Refl. barnen stötte sigh medh (stötte emot)
hwar annan j hennes lijff. 1 Mos. 25:22. —
Stötas, dep. Och på endalychtenne skal
Konungen aff SÖdherlanden stötas
(sammandrabba) medh honom. Dan. 12 (11:40).
Stötare, m. Stötel. [Mnt. stöter, stöter;
T. sfösser.j Om tu stötte en dåra j mortare
medh stötare såsom gryyn. Ord. 27: 22.
Stöt(e), n. Pax haar nu landflycktigh
varit I många åhr å stöte (å rad). s. Brasck
T. kriß. H 2 b.
Stötel, m. Fistuca, stötil som man
stöter gatur iempna med. Var. rer. voc. L8b.
Stötelse, f. Påstöt, eggelse, retelse. svåra
gruffueliga anfechtningar och dieffuulens
stö-telser. P. J. Gothus Tål. F5a.
Stötestång, f. Puls. Malmborg 513.
Subtilig, adj. 1. Fin. [L. subtil is.] hon
war ganska subtiligh och degheligh. Susanna
31. Thetta barnet är icke lindat .medh miwk,
gran och subtiligh lindaklädher. L. Petri
1 Post. F4b. theras (englarnes) natur är
mykit ädhlare, subtiligare och fulkomligare
än wår. 3 Post. 124 b. Änglanar . .. äro aff
theras natur subtilige skarpsynte Andar. P.
Erici 2: ib a. högh, klook och subtideligh
ord. 1:157 a. thet subtiliga och farliga nätet
är vpstelt. 2:328 b. een subtilig jernstyyl
hvessas. Spegel G. verk 125. de ädla
iung-frurs subtiliga fingrar. U. Hjärne Vitt. 56.
— 2. Klyftig. [Jfr Fsv. subtiligh.] äre
köpmän itt subtiligt, verldzvijst, konstrijkt
folck. R. Foss företal Alb.
Subtilighet, f. Änglars subtiligheter klara
och fina Följe er bägge. Dalin Vitt. 4:489.
Sucktiing, f. Suck. sammanfoga medh
migh hierteliga sukningar för vår ....
öffver-heet. Phrygius Agon 48. hvad sådajie
menniskor spara uti tårar, thet utgjuta the uti
sukningar. Spegel Pass. and. 182.
Sud, f. 1. Skeppsbord, reling. [Fsv. sudh,
Isl. sud] Sudh, O ra navis, Schiffbort.
Schroderus Lex. 31. vräkte så Troilus ned på
then Danske Underadmiral, så att the låge
sud om sud. R. Ludvigsson 279. lodien
wij såthe vthi brast ett stycke vth vtaff een
plancke, wedh pass mith på dhen eene sudh
... sprunge så alle i reddugen fram på enn
sudh och förfylthe lodien, så att honn hwelffde
om kull. HSH 36:331 (1585). Galleyerne
vore och på öffuerlöpen och suderne offuan
vatnet öffuerdraghne medh svart klädhe.
Gjörwell Samlaren 9:177 (1624). Han har
ännu ett plichtankar på suden. Grubb 303.
vid Noæ ark att hängja sig på suden, Ock
drunkna likafult. Eldh Myrt. 69. Falla
öfver suden, öfver bord. Lind Ord. — 2. På
sud, på sida, på lut. han haffuer latidt
bracht schippett... på sudh och besedt huad
feell thet fick när thet sköttz aff stapelenn.
Hist. handl. 8. 2:113 (1566). — 3. Bräderna
utanpå spärr ar ne till yttre takbetäckningen
eller vattentaket. (Rietz.) Täckes på
domkyrkan med sud och spån. Vestg.
fornminnes-för. tidskrift 4:82 (1597).
Suda, Syda, Sy, tr. Förse med sud (se
d. ord 3). Joen Tornbyggare resthe, sydde
och spänte thet höga tornet på domkyrkian.
Vestg. fornminnesför. tidskrift 4:82 (1594).
byggemestaren ... uppresthe ... 2 små
spiror ... sudde them, spänte them. Ders.
Sudlare, m. Marketentare. [D. sudler
Kalkar, Mnt. sudeler, T. sudler, E. sufier.]
Det var ej tillåtet för någon, som ej tillhörde
krigsfolket, att komma in i lägret; derföre
utsågs för dem, som hade något att afgöra
med krigsfolket, en plats utom lägret, som
kallades sudlare plats. Adlersparre Afh. 363.
Sudnacke ? Sudnackar (præstigiatores),
trållkarlar, seidkonor och dylika pack.
Pe-ringskiöld Heimskr. l (tillegnan).
Sudrig, adj. Suddig, smutsig. Hon är
sudrig, oreen. Husspegel A 8 a.
Sufva, tr. Suga. Uthaf the vilda trän
man bitter must måst sufva. Stjernhjelm
(Hans. uppl-. 58).
Suga, f. ? (Gråsugga?) Matkarne (i
kroppen) ... ibland see uth som syrsor, ibland
som sugor, understundom som tvestjertar.
Lindestolpe Matk. 9. Matkar ... som hafft
många fötter, som en suga. Ders. 40.
Sull, f. (?) Lopp, ränna på en pilbåge?
[Jfr Aasen sul] stålbågar med krijhakar,
belter och sull. Adlersparre Afh. 225.
Sullen, p. part. Svullen. [Isl. sollinn, af
svella.] Helsingius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
