Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sullna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sullna
— 828 —
Surkaka
Sullna, intr. Svullna, theras lijff sullnar
up. Colerus 2:336. tandköttet sulnar.
Lindestolpe Skörb. 8. ådrorne under tungan
sulna. Ders. 9.
Sullnad, m. Svullnad, uthvärtes sullnad
eller böld. Colerus 2:141.
Sulme, Svolme, Sölme, m. Svullnad,
svulst. [Fsv. sulmi.] sulme j halsen. Var.
rer. voc. D 4 a. inwertess apostemata och
sölmer både j brystedt och tiläwentyrs j
hiär-nen. Fin. handl. 8:364 (1555). en heet swlme.
B. Olavi 59 a. Pestilentzien ... uthdrifver
fressmar och sullmar (carbunculos).
Comenius Tung. 314. åderlåta [them) på samma
foten eller armen, ther swolmen eller
fres-man sigh vppenbarar. Lemnius A 3 b.
Sutnla, intr. Vara försumlig, ingen har
mackt at eftergifva och sumla uti det, som
angår Gudz ära. Hist. handl. 4:141 (1708).
Se Lind Ord.
Summa, f. Summa [med få ord sagdt),
man finner ingen deel, then godh och
nyt-tigh är, ... hwilken Psaltaren icke korteligha
innehåller. Försp. till Ps. Jfr Hes. 16:13.
widh endan warder j een summo korteliga
begripit alt thet som tilforenne sagt är. O.
Petri Sal. A 3 b. thetta är meningen och
summan [hufvudsaken) j thetta euangelio.
1 Post. 110 b.
Summel, n. Försumlighet, dröjsmål. Lind
Ord. Rietz.
Summera, tr. Sammanfatta, thenne
Scrifftlärde så behendigh war til at summera
all Laghen och thet som retta kärnen ther
vthi är. L. Petri 2 Post. 226 a. Vthi thenna
Söndags lesten är författat och korteligha
summerat alt thet som hörer til en Christelig
kennedom. Ders. 294 a.
Summovis, adv. Här hafve vi i
summovis (i sammandrag, korteligen), hvad
til-förena .. . något vidlöfftigare är utfördt.
Svedberg Död st. 199.
Sund, f. Sundhet. [Mnt. sqnt] Them
wart på thet sidsta säkerheet til sagdt för
lijff och sund. O. Petri Kr. 228. wil
Do-minus stå them for liiff och sund. Gust. 1
reg. 10:89. [Mnt. lif unde sunt.]
Sunda, Synda, intr. Simma. [Isl. synda.]
etterdiur ther [i vattnet) sunda af och til.
Kolmodin Qv. sp. 1:66. Så märcker jag,
at ther i hvassen något sundar. 1:165. läät
them om ena natt rijdha i elffuena och synda
ther öffuer. O. Petri Kr. 106. försökia ...
om the kunde synda öfver älfvene. L. Petri
Kr. 86.
Sunder, adv. I s u n d e r, särskildt. [Isl.
i sundr.] H. K. M. icke lägligit ähr vdi
sundher att. befale the andre stådthållerne
så till prick, huadh som dem bör att
be-fordre. HSH 27:124 (1565).
Sundmage, m. Simblåsa (hos fisk). [Isl.
sundmagi.] 1 tunna Sunnemager.
Stjernman Com. 2: 233 (1639). — "Sunn eller Sund-
mage är simblåsan hos de stora torskfiskarna,
hvilken äfven användes till mat." Nilsson
Fauna 4: 635.
Sup, m. Klunk, drick. Jagh skal för min
person, nu ledse aff ert sööl, Utdricka i en
suup then gode skåål [drottningens) i ööl.
Balett om hela verldens fröjd (1645) B 4 b.
brunnen är så diup, At du med munnen ei
kan taga någon sup. Kolmodin Qv. sp.
2: 72.
Supa, tr. 1. Äta supanmat. [Fsv. =, Isl.
supa.] the huaske haffua bijta eller supa
(mat eller dryck). Gust. 1 reg. 8:51. supa
ölsoppor. B. Olavi 99 b. Supa jag achtar
kåål, välling och erter. Husspegel A 6 a.
folket warder snart mätt och ledze widh then
gambla rätta lärona, lijka som the hade henne
supit medh skedhar. P. Erici 2:199 a. jag
åt ächtenskap omsider blef så led, Som om
jag nödgatz til at supa thet med sked.
Kolmodin Qv. sp. 1:649. — 2. Dricka, supa i
sig. Hans (örnens) vngar supa blodh. Job
39: 33. kriget... super pengar nog.
Rudbeck d. y. 100. Supa (röka) tobak. Lucidor
C 4 b. Supa snus (snusa). Lind Ord. —
Part. Supande, swpande och wåtachtigh
maat. B. Olavi 90 a. skal hans maat och
drick wara mest supande. Dens. 99 b.
Supan, f. Soppa. Möllia, Supan, Offa,
Brey. Schroderus Lex. 44.
Supemat, m. Supanmat. biuda then
siwka någon supemaat. Lemnius A 4 a.
Suppa, f. Soppa. [T. suppe.] Esau ...
för enne röörda suppa skul bårtsålde sijns
förstfödzlos reet. P. J. Gothus Synd. sp.
A 2 b. I Frankerijke går så til, När barn ey
fadren lyda vil, Giffuer han thet en suppa
in, Hon giör barnet snart bleekt om kinn.
Messenius Blank. 63. en feet suppa.
Schroderus J. NI. kr. 141.
Supplande, n. Supande, supighet. Huru
monga vackra männ hafva sigh bortskemdt
och på skam kommit genom sitt otijdhiga
supplande och lust til drinckerij. Laurelius
Opusc. 8: H 1 b.
Suputera, tr. Supa bort. iagh vill
sup-utera Dässe förtreet medh andra fleere.
Be-ronius e3b.
Suputsbarn, n. Bacchi bröder,
Vijn-svampar, suputsbarn. Spegel G. verk 123.
Sur, adj. wara gladh j lycko och olycko,
bådhe j soto och suro. O. Petri 1 Post.
87 b. — Adv. Thet slagh Jacob Hindrichson
tappade vidh Svarteråå, lågh honom suurt på
sinnet. Girs Er. 14 kr. 76.
Surdegad, adj. Fermentatus,
swr-deghat bröd. Var. rer. voc. 11 b.
Surkaka, f. Surmulen person. At vara
lustigh i huset, är lijka så nödigt som
dägelig» brödh, ty thet gör offta husfolcket friskt
och lustight, ... Trääbockar och Surekakor,
och hvadh som altijdh vil låta illa, thet hörer
til villeskoghen. Leuchowius 330.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
