Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tastelig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tastelig
— 852 —
Tekling
togo de skepp, som till eller från Narven
ville. S. Elofsson 126. han (hajen) som
glupande ... vargar tastar Ehvem han finna
kan. Spegel G. verk 191. Een part (af
Fetaliebröderna) blef här quar i Östra sion
och tastade på (antastade) huar man. L.
Petri Kr. 104.
Tastelig, adj. Vidrörlig. [T. tastlich.]
thet för ögonen synligt, och medh händerna
tasteligt är. Stjernhjelm Årch. A 3 a.
Tatare, Tattare, Tartare, m. 1. Tatar,
Tartar. och (konungen) dömde the fattiga
män til döden, the doch ock när the Tatare
(Vulg. apud Scythas) wel hadhe oskyldighe
dömde wordit. 2 Macc. 4:47. Ryssanar
för-sambladhe sigh en ganska stoor här aff
Let-togher och Tattare. O. Petri Kr. 127. —
2. Zigenare. Finge the thaatare breff ath
the motthe frij och obehindrade ressza her
wthur landit med hwess the med siigh hiit
haffdhe innan een maanath. Gust. 1 reg.
2:65. thet folket som fara om kring ifrå
thet ena landet til thet andra, them man
kallar Tatare. O. Petri Kr. 305. Kongl,
förbudh at inge Zigeuner eller tartare lidas
skulle. HSH 31:155 (1662). Tattrar (plur.).
P. J. Gothus Ridd. B 3 b.
Tatersk, adj. taterskt måål. O. Petri
Sakr. 33 a.
Tatt, m. Datt, natthugg (en lek). Får
Ruben vår granne på honom fatt, Han
lee-ker medh honom hårdeligh tatt.
Ronde-letius 86.
Tatta, intr. Tassa, traska. Ther nu
Vargen lågh blodigh på markena, kom Räbbe
(räfven) tattandes til honom. Balck Esop.
108. han sitter och rijder och låter sin son,
then lille stackaren, tatta effter j skarnet.
Ders. 232.
Tattare, se Tatare.
Tattra, intr. Kackla. [Mnt. tateren.] En
tattrand’ gåås. Lucidor T 4 a.
Taverna, Taverne, f. Värdshus,
gästgifvargård. [L. taberna, Mnt. taverne,
Fsv. tavärne.] tawerna. Var. rer. voc. L
5 a. Taverne allestädz her j riket legges
skole. Stjernman Com. 1:176 (1561). hvar
taverne (som) uthi thet häredhe vare bör.
Ders. blefvo taverner uppålyste på alla
vägar. Tegel Er. 14 hist. 29.
Taverner, Tavernare, ni. Gästgifvare.
[Fsv. tavärnare, Mnt. taverner.] the som
til tavernere äre förordnede. Stjernman
Com. 1:177 (1561). Tafverner eller
gästgifvare. 1:641(1615).
Taxa, f. Afgift, the skole gifve oss udi
taxe af hvart skieppund plåthe kopper fyre
daler. Stjernman Com. 1:359 (1590). en
viss penninge taxa eller contingent skulle
af biskops-, domkyrkio- och klostergodsens
räntor årligen gifvas till K. M:ts och
Kronans underhåll. HSH 21:316. — Taxa var
en gammal skatt, som presterna betalte för
sina boställen samt derunder hörande
hemman och lägenheter, att befrias från
inqvar-tering af krigsfolk, hvadan denna utgift
ömsom kallas taxe penningar och ömsom
borglägers penningar. Hallenberg Hist. 1:210.
Taxan, f. Taxering. Mester olaff
domprost j Scara må nyutha och behålla... frij
och vthan all taxan then rentho som
tilhö-rer... then Canonie vtj Scara. Gust. 1 reg.
4:298.
Taxera, tr. Skälla ner, skymfa. [T.
taxieren.] en fransoss ... medh någre
otil-börlighe ordh hade angripitt och taxerett
Kong:e M:tt. Hist. handl. 13. 1:77 (1562).
Te, tr. Uppenbara, tillkännagifva.
Herren haffuer teedt migh, at tu skalt warda
Konung. 2 Kon. 8:13. Han haffuer teedt
Konungenom hwadh j tilkommande tijdher
skee skal. Dan. 2: 28. han taladhe medh
migh, och teedde migh hwadh thet betydde.
7:16.
Te, intr. Draga, begifva sig. [Mnt. ten,
T. ziehen.] han maa frillige haffue
Sweri-ges riiche til at thee (att begifva sig till)
om swa kan skee at han nödgis till ath
rymme för K. cristiern. HSH 15:21 (1526).
Huru kan iagh uthan sorg see, I skolen så
långt från oss tee? Prytz O. Skotik. Fia.
— Te sig till, hålla, sluta sig till. [Jfr
Mnt. sik ten an.] the nw ingen hade, then
the retteliga kunde tee sigh til. L. Petri
2 Post. 22 a.
Tecken, n. 1. Märke. Och vpsett tekn
(stängsel, skrank) omkring folcket, och sägh
til them, Wachter idher at j icke gåån vppå
berghit. 2 Mos. 19:12. sett itt tekn (en
vägvisare) fremst på wäghen ått stadhenom,
at thet tijt wijsa skal. Hes. 21:19. — 2.
Spår. han (fågeln) flechtar och slåår j
wädh-ret, . . . och sedhan finner man intet tekn
aff sådana flyght. Vish. 5:11. — 3.
Fälttecken. Israels barn skola läghra sigh ...
huar vnder sitt baneer och tekn. 4 Mos. 2:2.
Teckna, tr. och intr. [Mnt. tekenen, Fsv.
tekna, Isl. teikna.] 1. Sätta tecken, märke
på. the ... wille merckia och tekna rwmet,
men the kunde icke finnat. 2 Macc. 2: 6.
— 2. Gifva tecken åt. Och han teknadhe
them, och bleff måållös. Luc. 1:22. Tå
teknadhe han them medh handenne, at the
skulle tiya. Ap. gern. 12:17.
Landzhöff-dingen teknadhe honom, at han skulle tala.
24:10. — 3. teekna sich medh thet helgha
kors (göra korstecken för sig.) O. Petri
Svar till P. Eliæ f2b.
Teelse, f. Företeende, framläggande.
taxans (tulltaxans) teelse. Stjernman Riksd.
bih. 319 (1640).
Tegland, n. sålde ... 4 tegheland joord
j åkeren, halfftreddie lass änge. Dipl. Dal.
3: 77 (1548).
Tekling, Täkling, Takling, m. Sparf
tätting, en sparff eller tekling. Colerus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
