Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tel
— 853 —
Tera sig
1:20. täkling, sparff. Comenius Tung.
index. Takling, tackling. Colerus 1:9.
Tel, n. [Mnt. tele, T. ziel.] setter oss
inthet måll eller teell vdij wort regimente
eller religionen. Gust. 1 reg. 12: 256.
Telde, imperf. se Tilja.
Tellehake, m. Ett slags kanon (af
jernplåt?). [Fsv. telhaki, D. telhage Kalkar,
Mnt. telhake.] Tellehakar sköto blykulor af
*/* mark. Adlersparre Afh. 238. tællie
hakar. Gust. 1 reg. 2:17. Täljehaker. Link.
bibi. handl. 1:57 (1564).
Tellerör, n. Ett slags bössa. [Mnt.
telbusse.1 Tællerör. Gust. 1 reg. 1:190.
Tellnika, f. Tännlika. Schroderus
Lex. 35.
Temma, Täma, tr. Anstå, höjvas. [Mnt.
temmen, temen; T. ziemen.] thet temmer
icke adelen eller ären, noghon man i god
troo och loffue att beswijke. Gust. 1 reg.
5:67. Den kyss är sötast, som man stiäl;
At neka temmer kvinfolk väl. Lucidor
Pp 4 b. den vägen han tämer oss intet.
Stjernhjelm Here. 381. ställandes honom
eder till efftersyyn vthi allo thy, som ett
ährbart, alfvarsamt och uprichtigt lefverne
bäst tämer och anstår. Columbus Vitt. 153.
een dygd som alle tämer, Men kungar
alra-mäst... är at vara mild moot them som
nåden tiggia. Spegel G. verk 289. Jfr
Bete m m a.
Temmelig, adj. Passande, tillbörlig.
[Mnt. temelik.] rikesens rådh swaradhe, at
thet war icke temelighitt, at han som
the-res höffuitzman war, skulle tagha gisszlan
aff them. O. Petri Kr. 289.
Tempelduk, m. Förlåt i tempel,
tem-peldwken remnadhe. NT 1526 Matth. 27: 51.
Tempelröfvare, m. [T. tempelräuber.]
Och then Tempelröffuaren gripo the. 2
Macc. 4:42. Jfr Kyrk oröfvare.
Ten, m. Slända. Hon recker vth sina
hand til rocken (spinnrocken), och hennes
finger fatta teenen. Ord. 31:19. en teen
medh nock. Messenius Signill 44.
Ten, n. Tenn. [Mnt. ten, Isl. tin.] och
borttagha alt titt ten. Es. 1:25. Tu kom
så mykit gull åstadh som ten. Syr. 47: 20.
Tena, f. Inrättning af spjelar eller spröt
till fiskfångst. [Isl. teina. Se Rietz.] aff
ålder haffuer varit östninga oc tener oc ingen
ännen fiske reskap. H. Brask (Gust. 1
reg 2: 277).
Tena, intr. Tina. hvad som töyar up
och tenar heela dagen, Fryys på een stund
i hoop. Spegel G. verk 162.
Tenakulera, tr. Förse (bokpermar) med
knäppe. [af L. tenaculum, hållare, tång.]
the (breviarierna) vore bwndne,
tenakule-rede oc helffthena förgylt — pappers
mis-sale bundet, tenakulereth oc vel tilretth.
H. brask (HSH 13:116, 117).
Tenet, se Tanetbrun.
Tennel, Tännel, m. Teln (på nät). [Isl.
ßinull.) Tennelen var et smalt rep. Linné
Sk. resa 116. Tännel. Ders. 127. Tälnad.
Lind Ord.
Tenstång, f. Ribba. Taaktegel eller
taakspån (ligger) på sparrar och teenstänger.
Comenius Tung. 545.
Tenål, m. Rökt eller soltorkad ål. (af
ten, sticka, spröt, hvarpå fisken vid
beredningen varit spetad. Jfr Spetfisk.) ett
pund Teen aal. Gust. 1 reg. 1:151.
Tep, n. 1. Våpighet. I skullen hålla
thet för dårskap, tep och blygd At gråta efter
barn. Kolmodin Qy. sp. 1:360. Med teep
och vanhopp skier oss... til korta. S. E.
Brenner Dikt. 2:59. — 2. Joller. Så längi
must, lust, skämt och leek, Med teep och
speel, med klapp och smeek Samt lustgång
varar, då består En älskogsdåres kiärleeks
vår. Lucidor Rr3b. — Jfr Rietz.
Tepa, intr. 1. tepa, tala fåfängia.
Stjernhjelm Ordl. till Here. — 2. Våpa. om
jag torde här enfaldeliga gissa, Tå tepade
jag fram (plumpade åstad), men sade ei
förvissa. Spegel Öpp. par. 9. Om någon
dåre tepar fram Och ympar på en ungan
stam En green med haifväxt frukt fullhängd.
Lucidor Rr4a. — 3. Gyckla, narras, fiskiare
.. . fånga fisken när the så med honom tepa.
Spegel G. verk 192. hans lilla här
begynte modet repa Och ägde ingen lust at
mera med sig tepa. Hesselius Erik 44.
— Tepas, dep. Jollra. Den altför mykit
(är) manfolks kiär, Den altijd teep- och ählas
vill. Lucidor Pp2a. — Jfr Rietz 728 a.
Tepa, f. Våpig qvinna. Tycker du om
desse tepor mehra, Som vid full sundhet
lådz de hafva krämpor flera. Düben Boil.
sat. 71. en ledsam borgar-tepa, En som eij
tahla vet om annat än sin katt. Ders. 81.
Rietz 728 a.
Tepot, Tepug, adj. 1. Våpig, enfaldig.
Men mykket tepot är thet som af någre läres,
At alla himmels lius af jordens dimba näres.
Spegel G. verk 151. om ett tepot lam skal
fårahjorden leda, Tå föres han ei rätt, men
skingras i oreda. Sal. vish. 5. — 2.
Jollrande, smekande. För alt, ehr vachter väl
för tepot manfolcks smicker. Kolmodin
Qv. sp. 1:125. Han trodde det barnen voro
ei endast födde til en tepug moders lek och
lust. Mörk Ad. 1:48.
Tera sig, refl. 1. Bära sig åt, uppföra
sig. [Fsv. tera sik, Mnt. sik teren.] han
haffuer theereth sig her nidre swa at the
äre faa szom hanom täcke. HSH 16:12
(1526). the mestadeles aldrigh annat göre
dagh och natt än fråtza och suelgha, och
ther medh thera sig vppå thet aldra
slèma-sta. L. Petri Dial. om mess. 73 b. — 2.
Orena sig (med träck). Gunnell, som mäst
åth af (den förgiftade) vällingen, hadhe
(medh förlåf) inthet håll uppå sigh, kastadhe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
