Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Terementen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Terementen
— 854 —
Tid
upp och teradhe sigh illa. Rääf Ydre
3:216 (L673).
Terementen, m. best. Hin onde? [Jfr
D. dial. tremmind. Se Kalkar tremmen,
Cleasby-Vigfusson tramar.]
Terementen iag svär, Nu ska du fara en fanners
fääl. Beronius F4a. Jfr T ra men.
Teriak, m. och n. [Fsv. treakelse, Mnt.
driakel.] Theriaca, theriakilse. Var. rer.
voc. E 3 b. Christi mandom war en rätt
Tyriack ... emoot thet eeter och forgifft som
dieffwulen hade menniskione inblåst. O.
Petri 2 Post. 140 a. en hälsosam och
kraff-tigh Tyriack. P. Erici 3:117 a. Aff ormar
förgifftig’ en läkar bereder Ett theriac
kostligt, som krafftigt slår neder Mång siukdom.
Törnevall D8 a. then ormen Tyrus, thär
aff Triakelse warder giordt. Lælius Res.
1: 66. Gemeene mans theriakelse ähr hwijte
löck. Lemnius C la. the förfarne
konst-rijke Apotecare ... göra then aldrabästa
thy-riakelse aff them aldraverstom ormom. P.
J. Gothus Tål. Ds b. man skal wachta
sigh för oöffuade och oskickeliga klåpare
och treakelse krämare (i fråga om läkare;
Mnt. driakelskremer, qvacksalfvare). P. Erici
2:34ia. thiriak, träackelse. Comenius Tung.
index. En Arsth moste offta trähakelse bruka.
L. Pet. Gothus 29 b. Träjakelse. A.
Månsson Ört. 148 o. flerst. (Se Grimm
Wört. dreiaker, theriak)
Terig, adj. Ren, snygg, o befläckad. [D.
terig "smuk, høvisk" Kalkar.] han
(staden) er nytteligas funderadth . . . wedth ein
therogh (tjenlig?) hampn. Gust. 1 reg. 3:81.
kornet som sådt är blijffuer icke borto, vtan
thet trenger sigh vp igen medh en skön
terug skapnat nytt och ferst. Gerson C 2 b.
reent, teerugt och skickeligit (hjerta). L.
Petri 1 Post. Ti b. Jfr O te rig.
Testa, Teste, se Desto.
Testamenterare, m.
Testamentsverkställare. giffue wij ... hans testamenterere quith
och frij för alth ytthermere tiiltal aff them
som for:nde testamente giffuith ær. Gust.
1 reg. 3:261.
Teta, f. Tita, talgoxe. Theta, Parus
minor, Meyss. Schroderus Lex. 59.
Thor, Tor, m. Åska. the föllo alle til
iordena, lijka som Thorén hadhe slaghet
them nedh. L. Petri 3 Post. 41 a.
Sla-ghen aff Tooren, fulmine ictus. Helsingius.
han medh Toor och liungeeld slaghet. P.
Erici 3:130b. Thorens dundran.
Liljen-stedt Christ. B 2 b.
Thoreld, Toreld, m. Blixt. Templum
Delphicum ... bleff effter Christi tijdh aff
thoreeld nederslaghit och förtärdt.
Laure-lius Opusc. 8: Kla. örebrodz
kyrckie-torn, klåcker och taaket bleffuo ...
neder-slagne aff tooreldh. Gyllenius 79. elden
lyste om deras vapen lika som toreld.
Pe-ringskiöld Vilk. 103.
Thorsslag, n. Åskslag. Thenna
för-klarning är itt rätt Thorsslagh, ther igenom
nederslagit warder alt thet the
Sacramente-rare och Sophister tala. P. Erici 1:252 b.
Thoråk, Toråk, n(?). Åska. Jupiters
dunder ok Thor-åk. Columbus Ordesk. 38.
thet (belätet) aff toorååk nidhslagit var.
Schroderus Liv. 677. tå upväcker hetans
strijdh med kölden Tooråk, medh
skräcke-ligit braak. Comenius Tung. 59.
Thy, dat. och abl. sing. neutr. af pron.
dem. Then. bryyt halsen sönder på thy
(djuret). 2 Mos. 13:13. wrijdha thy halsen
aff. 3 Mos. 1:15. Tiockheten aff thy war
een twär hand. 1 Kon. 7: 26. iagh förtoogh
thy (hafvet) thes flodh medh minom dam,
och satte thy boom och dörar före. Job
38:10. rett moste doch bliffua rett, och thy
moste all from hierta tilfalla. Ps. 94:15.
Then sitt barn j tucht håller, han skal få
glädhe aff thy. Syr. 30:2. haffuer han doch
aff thy han leedh, lärdt lydhno. Ebr. 5:8.
thet skal allom Aarons barnom tilhöra, så thy
eno som thy andro. 3 Mos. 7:10. thet ena
bodhskapet möter thy andro. Jer. 51:31.
medh allo thy hon hadhe. Jos. 6:25. Then
rettferdighe moste mykit lijdha, men Herren
hielper honom vthu thy allo. Ps. 34:20.
Wee thy landena. Es. 18:1.
Tia, Tija, tr. Rensa, reda ut. Tia ull.
Lind Ord. Rietz.
Ticktack, n. 1. Ett slags brädspel. (Förr
benämning på det ännu brukliga Fr.
tric-trac.) Brädspel är ock een lust, i
Tick-Tack . . . Stjernhjelm Here. 156. satan
.;. är utgammal och utlärd på hokus pokus
och på tick tack. Svedberg Sabb. ro 1:146.
— 2. En lek. At leka natthugg, ticketack.
Lucidor Rr i b. (Se Plack.) leeka i
godt^ lag först tick tack. Keder 362.
Tid, m. och wardt tijdhen på allan hans
ålder niyohundrat och tolff åår. 1 Mos. 5: 8.
(Noah) lät än en tijdh {gång) flygha vth
duffuona aff Arkenom. 8:10. Tagh icke til
mistyckie Herre, om iagh talar än en tijdh.
18:32. (hon) haffuer ståndet sedhan j
mor-ghons in til nu, och haffuer icke en tijdh
gångit heem. Ruth 2:7. tå han (Haman)
sågh Mardachaj widh Konungens dör, at
han icke vpstoodh, och icke en tijdh rörde
sigh för honom, wardt han full medh wredhe.
Esther 5: 9. han ... warder nu annan tijdh
(andra gången) beseedd aff Prestenom. 3
Mos. 13:7. Och skal så göra medh tigh,
som iagh aldrigh någhon tijdh (någonsin)
giordt haffuer. Hes. 5:9. intet meenligit
eller oreent haffuer någhon tijdh kommet j
min munn. Ap. gern. 11:8. Ingen haffuer
någhon tijdh seedt Gudh. / Joh. 4:12. Sägh
... Aaron, at han icke j alla tijdher (på
hvilken tid som helst) ingåår vthi then
innersta Helghedomen. 3 Mos. 16:2. Jesus...
förmanadhe, icke en tijdh, vtan offta, at wij
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
