Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tilster ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tilster
— 869 —
Ting
Tilster, Telster, n. Tilja. Lind Ord.
Rietz.
Timas, dep. Löpa, vara löpsk, brunstig.
[Fsv. timas, para sig.] the (djuren) bliffua
ther aff (af vin) så lustighe, at the ey för
wenda igen at leeka och timas, än the
platt äro vthtrötte. Uti. på Dan. 339. Ihre
Dial.-lex.
Tlmklocka, f. Urverk. Och schall
spit-zen vpå samme torn (på slottet) bliffwe fast
högre ähn på the andre trij små torn, så att
man och kan haffwe ther en time klåcke
oppe. Hist. bibi. 1:189 (1572).
Timlig, adj. Tjenlig. [/Vint. temelik, T.
ziemlich.] tijmelig wäderleek. Thyselius
Handl. 2:226 (1544).
Timliga, adv. I god tid, tidigt. [Isl.
timaliga!\ eder nåde verdis timlige betenche
om Gulland, at söuerin finge ecke förmykin
makt. H. Brask (Gust. 1 reg. l:too). ære
wij til fridz athj oss giffue the xl oxar som
j oss biwdhe, lathandis oss them faa gilla
och tymeligan om åreth. Gust. 1 reg. 4:63.
Tu skalt timliga lata tijn planto wexa och
bittijdha lata tijn sädh vpgå. L. Petri Jes.
proph. 17:11.
Timme, m. Stund. Härhoos gående breff
kommo mig på tijman till handha. A.
Oxenstjerna Bref 2: 470. alt hvad han helst ville
nåå, Monde han strax på timen fåå. S.
Brasck Förl. sonen A 4 a.
Timmer, n. Rum, kammare. [Mnt.
timmer, T. zimmer.] H. K. M:ttz egne timber
och maak. Hallenberg Handl. 91 (1614).
itt timmer, ther uthi hon hadhe månge
con-servas eller confect. Schroderus Albert.
4: 162. Jungfruernes timmer. U. Hjärne
Vitt. 37.
Timmerage, f(?). Timring, byggeri.
Time-rage. Rålamb 10. Vij haffue här för
handen et Skeps-Compagnie at upretta och här
i rijkedt en skepstimbrage at anstella. A.
Oxenstjerna Bref 2:402.
Timmersnöre, n. Mätsnöre. Ther til
skal timbersnöret j Jerusalem draghit warda.
Saeh. 1:16.
Timp, m. Spetsig hatt. [Fsv. timp, Mnt.
timpe.] presterna dragha sijdh clädher, stoor
reuerend och timpar. L. Petri Dial. om
mess. 125 b.
Tim pel, m. Tölp. [Jfr T. dippel, [-düp-pel.]-] {+düp-
pel.]+} En eenfaldigh timpel. Leuchowius
127. är mannen en sådana groff timpel, som
läter alt slumbra hän, och är en ölepipa.
Dens. 861.
Timra, intr. konsteligha timbra på
(arbeta i) trää. 2 Mos. 31: 5.
Timstock, m. Solvisare, timsten.
Sola-rium, tijmestock. Var. rer. voc. Pia.
Tim-stocken (stenen) vijsar med pinnens skugga,
hvilken tijme det mon vara. Comenius
Orb. piet. 159.
Tinderljus, Tinterljus, n. Tindrande
ljus, stjerna. I nattens barn och månens
tindërlius, Tvärsynte sternor. Frese 313.
Stiernors tindërlius mot solens ankomst
slockna. Kolmodin Qv. sp. 2: 53. om da’n
stiernhopen skijnlös står För solens stora
glans, ... Som theras tinterlius mäd större
blåss utmålar. Lucidor E 4 a. The
sylfver-tinterlius, som kring Dianen stå. Dens. Z l b.
tinterliusens moer, Diana. Dens. Aa 4 b.
Tindring, f. handelens första tindring,
tilväxt och stadga. Tessin Bref 2:331.
Ting, n. the fatige ... i helgandz huszet
vdj vastena haffua en fögho ting til renthe.
Gust. 1 reg. 6:285. till Torszöö prestegield
är föge ting tiil eng, skog, mulebett och
fiskewatn. 13:240. Gierdh Jenszons handeli
then behager oss föge tingh. 12:227. the
finge ther aff rett föge ting. Hund Er. 14
kr. v. 273. detta världzliga, som varar föga
ting. Rosenfeldt Vitt. 222. thenne staden
hafver mächta ting tiltagit och förkofrat sigh.
Schroderus Liv. 291. Parlamentetz ...
myn-digheet, hvar medh Konungens macht mächta
ting omstängd varder. P. Brask Puf. 156.
han besvärade landet svåra ting. Ders. 160.
iagh skal göra een ting j Israel, så at then
thet fåår höra, honom skal gella j bådhen
hans öron. 1 Sam. 3:11. Hwadh är thet
för itt ting som tu gör? 2 Sam. 12:21.
Thet är en godh ting ther tu om talar at tu
göra wil. 5 Mos. 1:14. Befrågha ... om
någhon tijdh een sådana stoor ting skeedd,
eller tess like någhon tijdh hörd är. 4:32.
Tu haffuer bidhit een swår. ting. 2 Kon. 2:
10. Thet är een ond ting ibland alt thet som
vnder solenne skeer. Pred. 9:3. Thet är
itt ondt ting som iagh sågh vnder solenne.
6: l. Thet är een kosteligh ting, at man är
toligh. Jer. klag. 3:2fi. En tiwff är een
skendeligh ting. Syr. 5:17. Een vsel och
jemmerligh ting är medh alla menniskiors
leffuerne. 40:1. Thet är een stackot och
mödhosam ting medh wårt lijff. Vish. 2:1.
Jagh wil göra een nyy ting. Es. 43:19. j
morghon warder Herren görandes itt
vnder-lighit ting ibland idher. Jos. 3:5. Enden
på itt ting är bätre än thes begynnelse.
Pred. 7:9. hwadh ting thet helst kan wara
som the bidhia om. Matth. 18:19. Allting
haffua sin tijdh. Pred. 3:1. Genom hans
ord bestå all ting. Syr. 43:28. ingen ting
äro aff sigh sielff meenligh. Rom. 14:14.
hans söner bedriffuo sleem ting. 1 Sam.
3: 13. Then ene talar medh them andra
onyttigh ting. Ps. 12:3. en munn then stoor
ting taladhe. Dan. 7: 8. han gick bortt och
förkunnadhe ... huru stoor ting Jesus hadhe
giordt medh honom. Luc. 8:39. Herren
kan ock göra mechtigh ting. Joel 2: 21. Tw
ting bedhes iagh aff tigh. Ord. 3U: 7. må iagh
icke göra vthi mijn ting hwadh iagh wil?
Matth. 20:15. för all ting, lät lagen ha et
oinskränkt enevälde. Dalin Vitt. 3:233.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
