Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tjusare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tjusare
— 872 —
Tok
delse oss så hiyar och kiws, at wij icke
kunne see wår farligheet. 4 Post. 6 b. Hoo
är then som menniskiona så kiwser och
förblindar. Mandr. B 3 a. • Romerske
Antichri-stus skal kusa och förwilla rijka och
mech-tiga Potentater. Uti. på Dan. 593. Sathan
theras ögon och hierta kyyser och
förblindar. A. Laurentii Verld. speg. 192.
(Skrifningen kjusa är den vanligaste intill mot
slutet af 1700-talet)
Tjusare, m. han icke skal höra
kiwsa-rens röst, beswäriarens then wel beswäria
kan. Ps. 58:6.
Tjusning, f. Så stals hans hierta bort,
och han i kiusning föll. Kolmodin Qv.
sp. 1:143.
Tjuta, intr. wildiwr twto. Vish. 17:19.
haffuer en varit beladder med ett ondt
sam-vet; han haffuer så böölat, brummat och tutit,
att hans grannar icke haffua kunnit hvijla
sigh. P. J. Gothus Fastapred. 129.
Tjutan, f. Tjut. U. Hjärne Vitt. 83.
Tjåga, se Tjoga.
Tjäla, intr. Frysa, tillfrysa. Snön
betäcker broddén, at han när thet tiälar, aff
frost eller ijs icke bortfryser. Comenius
Tung 54. (han) giffuer oss sin helga Anda,
som wårt... genom tiälada hierta vpwermde.
L. Petri 1 Post. E 8 a. then kalle och
frysande och tielande wintren. P. Erici 2:265 b.
jagh om mine lemmar all Så frusit har, at
jagh vist troor Min fötter tiäla vidh min skoor.
Kolmodinus B 6 b.
Tjäle, m.? Och ändogh Konung Filimer
väl syntes i förstonne vilia ther efter trachta,
huruledhes han kunde förskaffa sijne Göther
en säkran fridh och roligheet. Så bleef thet
lijkväl inthet ther vidh, uthan han hadhe
them vijdhare ut på tiälan, til at bekrijga
thet strijdhsamma folket the Spaler. Skytte
Or. C la.
Tjäll, n. Tält. [Isl. tjald.] boodde vnder
tiäll. 1 Mos. 4:20. boodde j tiäl. 25:27.
och slogh ther sitt tiäl vp. 12. 8. han satt
widh sins tieldz dör. 18:1. tu vthstrecker
himmelen såsom itt tiäl. L. Petri Dav. ps.
104: 2. Och skal warda itt tiäl, som
skyg-ger för dagsens heta. Jes. proph. 4:6.
Tjälla, tr. och intr. Tälta. [Isl. tjalda.]
kom itt... stort slaghregn på oss,... så att
vij finge tiälla seglet öffver oss, medh thet
gick öffver. Gyllenius 243. the finge see
adertan skepp, alla stora och tiäldade öfver
med svarte tiell. Reenhjelm 26. om the
(svärmande bin)... uthi något trä
nedersät-tia, kan man tiälla öfver them för solen,
stormväder och regn skull. Colerus 2:97.
Tjärsten, m.? tilstedhie wii them föra
vthrikis med theris skep . . . tierosteri och
skoogh. Gust. 1 reg. 8:129.
Tjärtamp, m. 1. Tjärsudd. Med
tjär-tampen skulle jag tjärat er. Lustsp. Amman
73. — 2. Med tjära insmord tågstump, som
användes till straffredskap. Til at aga,
tvinga och i huden hålla the arge skalkar,
så äre rijs, gisslor, piskor, carbasar
(tier-tampar). Comenius Tung. 668. En bonde
basade sin hustru om Medh en tiäretamp.
Tisbe 35. Medh en tiäretamp han henne
smorde (slog). Rondeletius 56. medh itt
spannabälte och tiäratamp skulle han lära
henne limperlamp. Doct. Simon 7. Tu vist
en slemmare och värre (man) ,får, Som tigh
hvar dagh med tiärtampen slår. Alle bedl.
speg. 12.
To, n. Blånor. [Isl. tö] Lijn och hampa
... häklas, så at ther blifver skäcktfall öfver,,
här too (blåår). Comenius Tung. 497.
To, f. "Litet jordstycke framman i
bergen, som är grönt och slät." Spegel OrdL
till G. verk. [Isl. to, f.] Såg all ting stå i
floor och all som liufste bloma Och ej
then minste to, ej tufvor vara toma. G.
verk 116.
Tobak, n. Virginiskt toback.
Rålamb 14: 49. den stegring som dhe . . .
hafva giort på tobaakel. Stjernman Riksd.
2:1865 (1680). Vulcanus söp (rökte) tobaak,
Så at röken stog i taak. Lucidor C4b. —
Se Dricka.
Tocka, Tåcka, tr. Flytta, maka. [IsL
]loka.] För honom påfven sjelf, och hvem
det vara må, Måst tåcka sig ur vägen.
Dalin Vitt. 4:55. T. åt sig, maka åt sig.
Komma the fremmande i alt för stor
myckenhet in, och få the för stort inrymme och.
stor förmohn, så moste hemfödningen tocka
åt sig. Svedberg Schibb. 304.
Toffel, m. Toffla, f. Crepida, tofla.
Var. rer. voc. Fia. Comenius Tung. index.
Toffla. Schroderus Lex. 28. tofflar (pl.)..
S. Brasck Ap. gern. Llb.
Toffelbir, -bord,se Taffelbir, -bord.
Tofsa, f. Fjolla. Hvad min hustru den
tåfsan angår, så får hon föda sig sielf..
Modée H. Smulgråt 102. många unga
tåff-ser klifva öfver en gammal hederlig fru,
bara derföre, at deras män kunna ha den
eller den tjensten eller caracteren. Fru
Rangsjuk 4.
Tog, m. Klunk. [Mnt. toge, T. zug.] dricka,
en välligh (väldig) togh. Sparman Sund.
sp. 305.
Togentråd, m. Guldtråd. [Eg. dragen
tråd, af Mnt. togen, tagen, part. af teny
draga. Ett pundh tåghen gulborder.
Stjernman Com. 1:134 (1555). tåghen gull, tåghen
söl ff. K. br. 8/® 1561.] viij alner
guldenborden van (af) toghentrådh. Gust. 1 reg.
8:100. it ööhs (uns) goll wän toghentrådh
til en krans. Ders. tu hell (hela) stycker
gyllene bordor wän Tagentrådt. 8: 350.
Toglig, m. fi., se Tåglig.
Tok, n. een ond och wanartig quinna,
eller ock itt took, som til ingen ting j
hw-set är skickeligh. L. Petri 1 Post. N 6 b.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
