Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tokglädtig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tokglädtig
— 873 —
Tordöna
Itt oförsökt took håller henne (visheten) wara
bitter. Sir. bok 6:21. Then håls för klook
som är ett took. Messenius Signill 7.
Tokglädtig, adj. Tokrolig, en tokglättig
comoedia. Dalin Arg. 1, n. 7.
Tokhet, f. Amund Slemme . . . hvilket
nampn han synes hafva fådt uthaf sin
took-heet (vilitate), ringa förstånd och
oförsich-tigheet. Sylvius Er. 01. 95. hon åt diri
tokheet log. Lucidor Vv3b. Hvad
took-het theras.siäl til jordens kiärleek dragit?
Spegel G. verk 144. om ther finnes een
som vil först tookhet börja, Han får väl
sälskap snart och höfver intet sörja, At han
allena skal then långa limstång bära. Ders.
156. Hvad är thet för tokhet at sparka emot
udden. Österling 3:17. Liksom man bien
ser af blomster honung gnaga, Skal jag af
verldsens flärd och tokhet skämtan taga. S.
Triewald 47.
Tokligen, adv. Tokigt, oriktigt, höra
Mässa, th ett skal tu icke här förstå som een
part toocklighen meena, at tu ordh frå ordh
skall höra Mässan aff prästen.
Ernhof-fer 5 b.
Toko, (tokot?). hvad vij hafvom anseet
...för klookt, är toko. Stjernhjelm Sv.
o. G. males fat. företal 2 a.
Tolanga, intr. Räcka till, vara
tillräcklig. [Mnt. tolangen.] (anskaffa) gott huete
och gott maltt, om thet andra icke tolanga
will. Gust. 1 reg. 8:220.
Tolast, m. Ett slags vinfat. [Mnt. [-to-last.]-] {+to-
last.]+} Alla styckefat, tolaster, pijpor,
ox-hufvud, åhmer, tunnor eller hvad faat the
främmande drycker föras uthi. Stjernman
Com. 3: 913 (1672). medh mätestaken mäta
tolasten. Ders.
Tolft, f. Ther såte för retta både
ande-lige och werldzlige wehll till än 15 eller 16
to 1 ff ter. Svart Kr. U4.
Tolk, m. Gosse, sven? Herr Oler han
red sig den vägen fram, Och der möter han
en herredräng. "Och hör du nu liten tolk,
Har du sett till något herre folk?" Sv. forns.
1:186. Jfr 1:145. (Se Ders. 2:477.)
Tom, n. 1. Ledighet, god tid. [Fsv. =,
Isl. töm.] j måghe haffua toom til fasto och
böner. 1 Cor. 7:5. Then som j Scrifftenne
lärd och wijs bliffua skal, han moste haffua
toom ther til. L. Petri Sir. bok 38:25.
the sigh medh många syslor betunga, at the
sellan haffua toom til predican och bön. P.
Erici 2: 311 b. riffuer idher lösa, och görer
idher thorn (till Guds tjenst). 2:312 a. — 2.
Tillfälle, läglig tid. Toom, Occasio,
Gele-genheit. Schroderus Lex. 23. Görer gått
för eer, när j haan toom. Forsius Spec.
B 2 b.
Tomlig, adj. Maklig, trög. (djefvulen)
gör oss lata och toomligha til allahanda Gudz
tienst. L. Petri Om nattv. A 6 a.
Tomom, adv. Fåfängt, förgäfves. (Jfr
Rietz.) Gudz ord aldrigh tomom affgår,
vthan drabbar iw altijdh någhor hierta. P.
Erici 5: 90 a.
Tomtebjäs, m. Tomtebisse, tomtegubbe.
tu (Mercurius) kan med tin staaf så sofva
folck och kiusa, At tu sanfärdig äst een
tomtebiäs i huuse. Spegel G. verk 64.
Tomterå, f(?). Tomte. Tompteråår . . .
som mäst drogho til boos, höllos uthi större
heligheet. Schroderus J. M. kr. 15.
Tomtinna, f. Hon (ledsnaden) är, som
hvar och en väl vet, En led, en hiskelig
tomtinna. Creutz 72.
Tona sig, refl. Visa sig? [Jfr Mnt.
tonen.] Ty skall med mindre prackt ditt
skådespeel sig toona. Eurelius Vitt. 71.
Topp, m. Hufvud, hjessa. Sommaren är
heet och torr, ty solens strålar nedherfalla
tå rätt på vår tåpp. Sparman Sund. sp. 11.
then som naken står i skulder öfver topp.
Kolmodin Qy. sp. 1: 541. min hela kropp
Var färdig, frisk och stark, frå foten up til
tåfjp. 2: 335.
Toppa, intr. Säga topp! gutår! [F.
to-per, T. toppen.] The toppa på frantzyska
och dricka doch tyskt vijn, Men fordom gält
vid drycken god svänska och latijn.
Lind-schöld Vitt. 150.
Topp-punkt, m. Topp-punct eller
Ze-nith. Rosen feldt Nav. 7.
Tor-, se Thor-.
Tora, intr. 1. Töras, drista, våga. [Fsv.
Isl. J5ora.] j skolen icke thora duka idher
vp för idhra fiendar. 3 Mos. 26:37. The
Hieltar j Babel skola icke thora dragha vth
til strijdz. Jer. 51:30. icke en hund skal
thora skella emoot tigh. Judith 11:16. hoo
är then som sådant thor settia sigh j sinnet
at göra? Esther 7:5. Hennes manz hierta
thor förlåta sigh vppå henne. Ord. 31:11.
wij thore icke settia eller rekna oss jbland
them, som sigh sielffua prijsa. 2 Cor. 10:12.
ingen toorde settia sigh vp emoot honom.
1 Macc. 1:4. — Dep. en nathskäffwa . . .
ecke torss wara framme om daghen. O.
Petri Men. fall N 7 b. Then store vägh
torsz iagh ey gå. Messenius Blank. 35.
Stick, om ni tors. Bellman 3:39. — 2.
Må, få, böra. När en man skilier sina
hustru jfrå sigh, och hon faar jfrå honom
och tagher en annan man, thor han ock
tagha henne til sigh igen? Jer. 3:1. Thet
tor och ingen undra opå^ Hvi the Danske
så monde vårt läger infåa. Hund Er. 14
kr. v. 290. — 3. (hjelpverb). För then oskäl
oss är nu beteedt, Medh tijdh thor (tör) ther
aff komme, At mongt hoffvudh kan lära
blödhe. Hund Er. 14 kr. v. 34. Vij moste
... nu skynde oss fast, The Svenske thore
(töra) komme efter med en hast. Ders. v. 322.
Tordöna, intr. Stampningen (af de
dansande) tordönar halfva milen från er. j.
Wallenberg 235.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
