Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Trätodryghet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trätodryghet
— 884 —
Trösta
Trätodryghet, f. man icke behöfver rätta
sig effter them, som allenast af nyfikenhet
eller trätodryghet hafva af några få ord allena
giordt sig en inbilning om stoor lärdom.
Spegel Ord. företal a 3 a.
Trätokämpe, m. the trettokempar, som
altijdh för itt ord skul wilia gå til rätta. P.
Erici 2:824 b.
Trätosam, adj. Trätgirig. thet
tretto-samma folck. 2 Sam. 22:44. trättosamma
tungor. Ps. 31:21. een trättosam quinna.
Ord. 19:18. War icke trettosam för retta.
Syr. 4: 7. Trätt icke medh enom trättosamom,
at tu icke bär wedh vppå hans eeld. 8:4.
Trätse, adj. Tvistande, de voro trätze
om een åcker. HSH 39:311 (1649).
Trätsot, f. Trätsjuka. På det ej lösas
må den knut trätsoten väft, Blef genom
stadgars hop rättrådigheten qväfd. S. Triewald
74. Fick höra oförskämt trätsoten fasligt
vråla. Dens. 81.
Trätsälle, m. Vederdeloman. thet finnes
ganska siellan wara sant, som the theras
trätt-sellom såledhes förwijta. L. Petri Mandr.
D 8 a.
Trävefla, f. Murgröna. Träveflan, som
sig slänger kring Et gammalt trä mäd mången
ring. Lucidor Rr4a. (Jfr Lyttkens Sv.
växtnamn 518.)
Trögeliga, adv. 1. Trögt, thet gick
ganska tröögheliga til medh thet förbodhet, så
ath thet stoodh j mong hundradhe åår j fråå
thet först begynte påbiwdhas och til tess thet
wardt hållet offuer alt. O. Petri Äkt. C1 a.
thet nu så trögliga medh oss i sakenne
til-går. L. Petri Chr. pina F7a. — 2. Med
svårighet. [Isl. tregliga.] Moses vpbrende
kalffuen ... och lät dräpa widh 3000
affguda-dyrkare, och kunde likwäl med alt thetta
trögeligha affbidia thet Gudhi, at han ické
förgiorde them allesammans. P. Erici 5:
165 a.
Tröglare, m. Tiggare. [Mnt. truggeler,
trugler, D. trygler.] tröghlare eller ståtare.
0. Petri Svar till P. Elice g 3 a.
Trögleri, n. Lockelse, tubbande? (Jfr
Tryggla.) förrädere eller bespeijere stinge
sig ther vm natte tijd jn och bruke theres
tröglerij ther ibland almogen. RR 6/s 1543.
Tröka, intr. Uthärda, hafva tålamod.
hafver du trökat och trycht dig så långan
tijdh, och jnsupedt så mykedt förtret, så
tryck dig ähnnu. A. Oxenstjerna Bref
2:438.
Tröska, intr. Slå. på then gambla Adam
icke annars än som på een trommo och
onda hwdh klappa och tryska. P. Erici
5: 64 a.
Tröskestoft, n. Konungen j Syrien hadhe
slaghet them j hiäl, och giordt them såsom
tröskestofft. 2 Kon. 13:7.
Tröst, f. [Fsv. =, Isl. traust, Mnt. tröst.]
1. Bistånd, hjelp, wiil (jag) med then me-
nighe manss hiælp ok trösth i Swerige
be-skærma och beskydda eder. Gust. 1 reg.
1:50. Oc ær ey mögelegeth ath han kan
nogen wnthsetningh eller trösth göre syne
wæner. 1:96. godh malmbergh fynnes motthe,
ther wij alle motthe haffue trösth (hjelp,
gagn) aff. 3:1. Gudh är mijn tröst, på
honom wil iagh trösta. 2 Sam. 22:8. Hwadh
är thetta för een tröst ther tu förlåter tigh
vppå? 2 Kon. 18:19. — 2. Förtröstan,
tillförsigt, tillit, fruchta Gudh och settia tröst
til honom. Försp. till Vish. the ther
silff-uer och gull församla, ther menniskionar
sina tröst på settia. Bar. 3:17. Judanar
hadhe een godh tröst til Herran. 2 Macc.
10:28. Paa ... malmös recess och
beslwt-ningx trösth (i förlitande på Malmö recess),
tilskickede wij vår fogthe in j hallandh ath
ransaka och förhöra om nogher godtz. Gust.
1 reg. 4:69. Ath tw paa waara tröst (enl.
vår försäkran, med vår tillåtelse, på våra
vägnar) giör medh them ith hemeligit
for-bwndt. 1:286. tw ... maa handla med the
norsche och wara them bestondugh paa waara
trösth, dogh paa tin eghen ordt. 1:287. — 3.
Mod, frimodighet. Warer widh een godh
tröst. 4 Mos. 13:21. giff tina tienare, at the
medh alla tröst tala tijn ord. Ap. gern. 4: 29.
när Konung Cristierns folk doch såge att
ingen iagade länger effter them, toge the
tröst till sigh. Svart Kr. 29.
Tröst, adj. Förtröstansfull, modig, fast,
stark. [Fsv. tröster, Isl. traustr.] biudh Josua
at han är tröst och frijmodigh. 5 Mos. 3: 28.
Waren tröste och widh gottmoodh. 31:6. war
tröst och oförfärat. Ps. 27:14. Juda barn wordo
tröste, för ty the förläto sigh på Herran. 2
Krön. 13:18. Min son vthi motegång war
tröst. Syr. 10:31. Så ware nu idhra hender
trösta. 2 Sam. 2:7. theras hender wordo
trösta til gott. Neh. 2:18.
Trösta, tr. och intr. [Fsv. =, Isl. treysta,
Mnt. trösten.] 1. Ingifva förtröstan, mod.
Gudh tu som oss bortdriffuit och förströödt
haffuer och wast wredh, trösta oss igen. Ps.
60:3. tröste them Judas, och badhthem komma
til sigh. 2 Macc. 13:12. — 2. Förtrösta.
min sköld, på then iagh tröster. Ps. 144:2.
Herren .. . kenner them som trösta vppå
honom. Nah. 1:7. Han haffuer tröst
(förtröstat) på Gudh. Matth. 27:43. Tröst
(im-perat.) vppå Gudh. Syr. 2:6. — 3. Tilltro
sig, förmå, vår Canceller til kenne giffuit
om the 100 oxar som tw vthlåffuat haffuer
för tin forlæningh, ath tw trösther them icke
komma åstadh. Gust. 1 reg. 4:78. fruchtan
kommer ther aff, at man icke tröster
förswara sigh. Vish.. 17:12. han så sticknas
at han icke tröster (förmår) styra sigh.
Comenius Tung. 894. (Jfr Språk o. stil 7:282.)
— 4. Refl. Förlita sig (på), wij oss vthi
alla nödh och frestelse trösta skole widh
wår Herre Jesum Christum. L. Petri 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
