Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Trösta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trösta
— 885 —
Tuktemästare
Post. ala. The kunna intet trösta sigh widh
honom, vthan fruchta altijdh för honom. 3
Post. 73 a. tröst tigh icke ther widh, at the
äro monge. Sir. bok 16:1.
Trösta, tr. Trycka. (Se Try sta.) Jagh
togh then rosen alt uthi min fampn, iagh
tröste henne til mit bröst. H. O. visbok 57.
Tröstbok, f. Koheleth, then man nu
kallar Predicare, är een tröstbook. Försp.
till Sal.
Tröstelig, adj. [Mnt. trostlik, T. [-tröst-lich.]-] {+tröst-
lich.]+} 1. Tröstande, uppmuntrande. Så wil
iagh ... tacka Herre tino nampne, at thet så
tröstelighit är. Ps. 54: 8. Hör migh Herre,
ty tijn godheet är trösteligh. 69:17. trösteligh
ord. Sach. 1:13. sköna och trösteligha
syner. Försp. till Sach. altså leedh han aff,
och lät medh sinom dödh itt tröstelighit
Exempel effter sigh, Thet. .. hwar och en til
dygd förmana skal. 2 Macc. 6:31. en
Apostel bör wara en trösteligh Predicare, och
vp-retta the blödigha och förskreckta samweten,
meer än förskreckia. Försp. till 2 Cor. —
2. Bistående, understödjande. [Fsv. [-tröste-liker.]-] {+tröste-
liker.]+} vij honom uthi alle måtto behielpelige,
tröstelige och beständige vara skola.
Stjernman Riksd. 2:1312 (1660).
Trösteliga, adv. Utan fruktan, frimodigt.
[Fsv. tröstelika, Isl. traustliga, Mnt. [-trost-liken.]-] {+trost-
liken.]+} the måga frith segla oc trösteliga
giffwa siigh hiith j rikit. Gust. 1 reg. 4:101.
War tröst, och lät oss trösteligha handla för
wårt folck. 1 Krön. 20 (19:13). och taladhe
trösteligha j Herrans Jesu nampn. Ap. gern.
9:28. lät oss trösteligha framgå til
Nådha-stolen. Ebr. 4:16.
Tröstig, adj. Frimodig. [Fsv. tröstogher.]
förtröstning och besinning om gudz nådhe
gör menniskiona gladh, tröstugh. NT 1526
Försp. till Rom. 2 b. Hans hierta är tröstugt
och fructar intit. Dav. ps. 1536 112:8. Philo
... en tröstigh och hiertigh (behjertad) man.
Sal. vish. 1536 försp. thet är ju sannerligen
ett högt mood... at een person ... så diärff
och tröstig är, en sådan väldig konung ... at
angrijpe. Stjernman Riksd. bih. 108 (1547).
giff oss itt tröstigt hierta til at döö. P. Erici
5: 309 a.
Tröstlös, adj. Modlös. Wij äre ey
al-delis så tröstlösze eller redde for them som
the troo. Gust. 1 reg. 7:320.
Tröstning, f. Tröst, uppmuntran, theras
tröstning är intet. Sach. 10: 2. Aff thenna
tröstning fick folcket hierta igen, och toogh
itt moodh. 1 Macc. 13:7.
Tröttburen, p. adj. Deras Kongl.
Maje-stäter... efter tröttburen jordisk krona slutit
deras ärefulla och vigtiga dagar. Tessin
Bref (tillegnan).
Tröttna, f. Trötthet, detta spaserandet
... har bragt mig uti en mäkta stor trötna.
Österling 2:153.
Tu (neutr.). tw rwm, eller twå wäghar.
O. Petri Sakr. 31 a. Han skiffter werldena
j twå parter eller tu partij. L. Petri 1 Post.
Q 8 b. twgh eller try ord. Svart Kr. 116.
Tu skalt wel få tw (två gånger, dubbelt) så
mykit ondt aff honom, som tu honom gott
giordt haffuer. Syr. 12:7. Wel är them
månne som een dygdosam quinno haffuer,
ther aff leffuer han tw så lenge. 26:1. Ther
bleffue sworr.e monge eedher... att the
al-drigh så lenge the leffde skulle giffue sigh
iffrå Påwen, icke heller gilla någen artickell
vti Luthers lerdom, vtan hollandes sigh i
medier tijdh emillan tw och siw,
förhoppandes här skulle snart bliffua annadt vtaff,
Påwens lerdom och Gudztienst skulle wehll
komma sigh före igen. Svart Kr. 123. Taga
i tw (dela i 2 stycken), så bakas bättre.
Grubb 792.
Tubin, Tobin, m. Ett slags tyg. [T.
tobin, F. tabis.] En jacka aff swartt gillene
tubin. Hist. handl. 2:7 (1548). enn hwitt
sölffwer tobijns tröija. 2:33 (1553). ingen
skal fördrista sigh at bruka til eller på
kläder... gyldén tubijn eller atlass. Stjernman
Com. 3:717 (1668).
Tucka, tr. Trycka, klämma. (Jfr Rietz
tokka 2.) Medh tuman (tummen) kramom
(eller tuckom) vij. Comenius Tung. 262.
Skurnas thet (som kokar), så tuckar han
skumet ned medh skumslefven. Ders. 432.
Tufs, m. Hårtofs, lugg. Pålackar (låta
växa) låckarne och tufftzen (antias &
cap-ronas). Comenius Tung. 586.
Tuggegräs, n. (af tugga, kälta.) Se
under G nagekål.
Tugnat, se Tu ngn ad.
Tuktan, f. Tukt. sin hest veta tumbla
vid alfvar; Sköld och väria behänd med
för-deel i drabbande föra; Olycka, mootgångs
skiffter i strijd, blod, sårmål och bane Thola
medh okränckt mod, uthan anck och
omanliga suckan: Thess äre stycken, i hvilke
består en adelig ungdoms Tuchtan och ijd.
Stjernhjelm’ Lycks. är. 1 intr.
Tukteliga, adv. Tuktigt. hon skulle...
hålla sigh sielffua tuchteligha. Tob. 10:13.
försaka alla ogudhachtigheet, och werldzligh
lusta, och leffua tuchteligha. Tit. 2:12.
Tuktelse, f. Tuktan, all scrifft vthaff
gudhi vthgiffuin, är nyttugh till lärdom, till
straff, till rettilse, till tuctilse. NT 1526 2
Tim. 3:16. the galne förachta wijsheet och
tuchtelse. L. Petri Sal. ord. 1:7.
Tuktemästare, m. Lärare, uppfostrare,
guvernör. [Mnt. tuchtmester.] then unga
Antiochum, hwilkens tuchtemestare han warit
hadhe. 1 Macc. 6:17. Så haffuer nu Laghen
warit wår Tychtomestare til Christum. Gal.
3:24. Uthi sin ungdomstidh blef han (Erik 14)
af vällärde tucktemästare hållen tiil
book-ligha konster. R. Ludvigsson 248. Sin son
leffde han hemma hoos sine tuchtemästare.
Schroderus J. M. kr. 39.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
