Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Umfloderi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Umfloderi
— 900 —
Umgängelse
lig, smutsig, snuskig person. [D. omflåd
Kalkar, Mnt. unvlad, unvlat; T. unflath.]
Boolare, drinkare och andra sådana slemma
omfloder. P. J. Gothus Apost. gern. 366.
the umfloder och ächtenskapsens skemmare,
papisterna. Ders. 379. Huset är väl skönt,
men värden är een umflåt. Schroderus
Kysk. speg. D 9 a. Jfr U n f 1 å d.
Umfloderi, n. Smuts, oanständighet. [T.
unflätherei.] uthspy sitt... försmädeliga
um-floderij medh fullan munn emott Jesum
Christum. ^ P. J. Gothus Calv. B la.
Umflåtig, adj. Snuskig, sluskig. [T. [-un-fläthig.]-] {+un-
fläthig.]+} Diogenes hölt sig mechta oreen,
hundachtigh och umflåtigh. A. Laurentii
Verld. speg. 272. Jfr Unflädig.
Umfånga, tr. Omfatta, omfamna. [T.
umfangen.] the äre icke vmfongne med
dödhenom. Dav. ps. 1536 73:4. Huru länge
velen j, dödelige menniskior, vmfånga ett
figurerat moln för een gudinna?
Stjernhjelm Lyeks. är. 3 intr.
Umföra, se Omföra.
Umgripa, tr. Omfatta, omgifva. [T. [-um-greifen.]-] {+um-
greifen.]+} diwpet vmgreep migh. Jona 2: 6.
Umgå, Omgå, tr. och intr. 1. Förgå,
förflyta, förlida. tå året war vmgånget.
2 Kron. 24:23. Tå nu året vmgick. 36:10.
förorsakades mycken olycke ... uthi tu
omgående och samfälte åhr. Gust. Adolf
Skr. 171. — 2. Umgås med. warda the
försmådde aff the skinande helgonen, och icke
wärdughe räknadhe at the skola vmgå them.
O. Petri 1 Post. 122 a. Om tu jw moste
vmgå honom (den mäktige), så förgrijp tigh
icke. Syr. 9:19. icke pläghar lofflighit wara,
at en Judesk man må vmgå eller komma til
någhon fremmande. Ap. gern. 10:23. iagh
haffuer lärdt jbland them iagh vmgåår, läta
migh nöya. Philipp. 4:11. Han (Olaus Petri)
laass först någor stycker aff gambla och nya
Testamentet för them honom lyst hade vmgå.
Svart Kr. 92. Hoo som helst ock een
ban-sat menniskio omgår... han gör sigh
deel-achtigh vthaff hans synd. L. Petri Kyrkord.
33 b. en (man) deras åtbörder, hvilka en
omgår, ochså antager. Hermelin C 1 b. Then
som medh wijsom vmgår, han warder wijs.
Ord. 13:20. the itt heelt åår vmgingo medh
then Församlingenne. Ap. gern. 11:26. —
B. Syssla med. befatta sig med, sköta,
handtera, förstå sig på. j Werend skola
wel finnas the med röör vmgå kunna. Gust.
1 reg. 8:46. enn Mester, som medh
swaff-welbruk och wichtrijll wett vmbgå. HSH
27:116 (1565). heerdar ... thet är sådana folk
som medh booscap vmgå pläghar. 1 Mos.
46: 32. the ther medh lögn vmgå. Ps. 40: 5.
hans hierta vmgåår medh thet ondt är. Es.
32:6. All förgengligh ting moste tagha en
enda, och the som ther medh vmgå, the
förgåås ock så medh. Syr. 14:21. Wel är
then som alltijdh vmgåår medh Gudz ord.
15 (14:22). alle the som medh Lagsens
gerningar vmgå (hålla sig till), the äro vnder
förbannelse. Gal. 3: io. man omgår medh
wellust. L. Petri 1 Post. B 5 a. the affguda
dyrkare ... omgingo medh menniskio offer.
3 Post. 27 b. hans hierta går om medh thet
ondt är. Jes. proph. 32:6. The haffua gååt
om medh sångkonst. Sir. bok 44: 5. medh
flijt och tilbörligh wårdnat skal man omgå
vthi Gudhdomliga saker. Dial. om nattv.
D3a. desse (Ryssarne) omgingo med
(behandlade, handterade) deras egit landsfolk
argare än de Svenske. Girs Joh. 3 kr. 87.
— Umgås, Omgås, dep. 1. Gå, vandra
omkring. Han är nw kommen och vmgååss
j bland idher än thå j icke kennen honom.
O. Petri 2 Post. 10 a. somlighe jbland idher
vmgåås oskickeligha, och arbeta intet, vthan
driffua. fåfengio. 2 Thess. 3:11. — 2.
Umgås med. En läkiare hwad för folk skal
han omgåtz? Han haffuer iw ingen platz
hoos the helbregda, vthan moste wara med
them som siuke äro, och hans omgengélse
behöffua. L. Petri 3 Post 120 a. — 8.
Handskas (med), handtera. Han vmgicks med
Leyon lijka som han hadhe leekt medh kidh.
Syr. 47:3. The (Svenskarne) skulle
lätteligen bliffva gode skeppstimbermän, helst
medan the mäst allesamman veta at umgås
medh bijla. Schroderus Uss. C 4 b. — 4.
Befatta sig (med), de som med krämerij
och hökrande omgås. Stjernman Riksd.
bih. 318 (1640).
Umgång, se Omgång.
Umgälla, tr. Fördraga, uthärda, the
lijdha och vmgella ää hwad motegong them
påkommer for gudz ordz skul. O. Petri
2 Post. 47 b. Lijdh och vmgell såsom en
godh Jesu Christi Strijdzman. 2 Tim. 2:3.
Gud ... allan then iemmer och älendheet...
med. oss lidhit haffuer och vmgollet. L.
Petri 1 Post. E6b. Jfr Undgälla,
Un-gälla.
Umgänge, n. Sysselsättning. [Isl. [-um-gengi.]-] {+um-
gengi.]+} vj kennom inthet til then clärk, ey
eller vithum om hans vixle, lärdom eller
vngenge. H. Brask (HSH 17:167).
Umgängelig, adj. Omlöpande. til thes
thet slemmet, som fastnat, kan blifva aldeles
söndergnuggadt och med bloden kring hela
kroppen umgängeligt. Lindestolpe Fross.
10. det tiocka, slemmige och oumgängelige
blodet blifver sönderdeladt, rörligt och
umgängeligt. Surbr. 49.
Umgängelse, n. lære togtsamligit
vn-gængilse hoss fræmmade herrar. Gust. 1
reg. 4:106. förer itt godt vmgengelse jbland
Hedhninganar. 1 Pet. 2: 12. idhart godha
vmgengelse j Christo. 3:16. wårt vmgengelse
(samfund, noX:.Tso|j.a) är j himmelen.
Philipp. 3:20. j haffuen wel hördt mijn
vmgengelse (plur.; mina sysselsättningar,
åtgöranden) foordom j Judaskapet, at iagh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
