Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Umhogse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Umhogse
— 901 —
Umvända
offuer måtton forfolgde Gudz Församling.
Gal. 1:18. warer helighe vthi all idhor
vm-gengelse (plur.). 1 Pel. 1:15.
Umhogse, Umhugse, se Omhogse.
Umhyggelig, adj. Bekymmersam, szå
mykit szom thenne tiidhs vmhyggelige
le-genhett lide kunne (ämna vi utrusta våra
krigsskepp). Gust. 1 reg. 10:44.
Umkasta, Omkasta, tr. 1. Kullkasta,
omstörta, hwilken (bergen) han j sinne
wredhe vmkastar. Job 9: 5. Tu ... omkastar
hans stool til iorderia. L. Petri Dav. ps.
89: 45. Sanferdighe leppar bestå ewinneliga,
men en falsk tunga vmkastar (störtar) sich
med hast. Sal. ord. 1536 12:19. — 2. Tygla,
styra, wij leggiom hestomen betzl j
munnen, at the skola lydha oss, och vmkastom
theras hela kropp. Jac. 3: 3.
Umkommelse, f. Tilländalöpande,
förlopp. [af Mnt. ummekomen.] wnna och giffue
Mester Jören Tureson ... tre wikne dag,
reknande i fra data tesse breffues och in
thiil there (veckornas) wmkommelse. Gust.
1 reg. 6:112.
Umkordel, m. Jfr Kard el (sjöt.). [Mnt.
kordel, "die Taue, womit die unteren Raaen
aufgehisst werden". Schiller-Lübben.]
Vmkordel til stora masten vm lx fampne.
Gust. 1 reg. 8:66. Jfr Kårdel.
Umkost, Omkost, m. Omkostnad, then
store wmkosth och wtlægningh som oss paa
hængth hafwer. Gust. 1 reg. 1:100. then
omkost och bekostnadt i giorde i thet atti
förskickede her peder canceller och mester
knut hijdtt in vdi rijkit igän. Konungen ...
vthaff sijn embeter skicka lät all vmkost,
som man til offret betorffde. 2 Macc. 3:8.
befruchtadhe han sigh, at han icke skulle
kunna sådana vmkost lenger dragha. 1 Macc.
3: 30. Til Templens bygning och förbätringh
...wil Konungen ock stå vmkosten aff sijn
eghen vpbyrd. 10:45.
Um lägga, se Omlägga.
Umlöpa, se Omlöpa.
Umplanka, tr. Gudh oss medh the tiyo
Bodhordens fasta och stadiga ringmwr så
troligha vmplanckat och hegnat. Balck
Catech. D 2 b.
Umringa, tr. Stå omkring, hans brödher
... vmringadhe honom (Vulg. circa ilium
steterunt) såsom Palmquistar. Syr. 50:14.
Umse sig, Omse sig, refl. Se sig om.
[T. sich umsehen.] hwar thet (ungfolket)
icke wel vpfödt och lärdt warder, bliffuer
thet förderffuat förr än man sigh vmseer (i
ett nu, i ett ögonblick). Försp. till Sal.
Förer sigh sielff för än han sigh omseer
vti hastigt förderff. Svart Kr. 138.
Umskifta, se Omskifta.
Um skygga, tr. Omskugga, öfv er skygga.
[Isl. umskyggja.] en liws skyy vmskygde
them. Matth. 17:5.
Umslag, se Omslag.
Umslå, se Omslå.
Umsorgse, se Om sorg se.
Umspanna, se Omspänna.
Umstände, Umständig, se
Omstän-der, Omständig.
Umstörta, Omstörta, tr. Förstöra,
tillintetgöra. [T. umstürzen.] Herren ...
vm-störte the städher (Sodom och Gomorra),
alla then engden, och alla the som j
stä-dherna boodde, och alt thet på landena wext
war. 1 Mos. 19:25. han vmstörter the
ogu-dhachtighas argheet. Ord. 10:3. han
vmstörter hans macht. 21:22. theras
offuerdå-digheet haffuer vmstördt (störtat) them. Syr.
3:26. een wrongwijs ond menniskia skal
föriaghat och omstordt warda. Ps. 140:12.
the ... wordo häpne och vmstörte. 48: 6.
Um stöta, Omstöta, tr. Stöta omkull,
omstörta, omintetgöra. [T. umstossen.] Och
vmstötte wesslareboorden. Matth. 21: 12.
wrongwijsa menniskior, the ther tenckia til
at vmstöta min gång. Ps. 140: 5. at en
rätt-vijs saak icke må utaff vrång och orätt
berättelse ... omstött blifva. Stjernman Riksd.
3:1937 (1683).
Umsuss, Umsyss, se Omsuss.
Um svepa, tr. Insvepa. På theras gator
gå the vmswepte j säcker. Es. 16 (15:3).
Umsyte, se Om sy te.
Umsätta, tr. Tin bwk är såsom en hwete
hoop vmsatt med Roser. H. vis. 7:2. (Vulg.
vallatus; öfv. 1878: kringgärdad.)
Umsörja, intr. Hafva omsorg, wij skole
icke wara så vmsöriande och bekymbradhe
om woro födho och clädhe som heedningane
äre. O. Petri 2 Post. 147 a.
Umtal, Umtala, se Om tal, Omtala.
Umvefva, Omvefva, tr. 1. Omsnärja.
Therföre ästu vmweffuat medh snaro. Job
22:10. — 2. Omgifva. Intet är besvikligare
än dätta ståt och prächtighet, som däm
om-hvevar. Hermelin E4b.
Umvårda, se Om vård a.
Umvända, Omvända, tr. och intr. 1.
Vända, vända om. Ephraim är lijka såsom
een kaka then ingen vmwender. Hos. 7: 8.
skepen, ehuru stoor the äro,... warda the
doch likwel vmwend (vända, styrda) medh
itt litet rodher. Jac. 3:4. itt wädher
kommer jfrå sönnan, thet all ting vmwender
(omstörtar). Es. 21:1. Bildl. Han skal
vm-wenda fädhernas hierta til barnen. Mal. 4: 6.
vmwende the Israels barnas hierta, så at
the icke wille in vthi landet som Herren
them giffua wille. 4 Mos. 32: 9. o Konung,
tu moste thetta bodhet stadhfesta... på thet
at thet icke skal vmwendt (upphäfvet) warda.
Dan. 6:8. Refl. Ah, huru haffuer thet så
alztinges vmwendt sigh (blifvit ett omvändt
förhållande) medh migh . . . iagh haffuer
glädhe och segher hafft,... Men nu är iagh
så aff hiertat bedröffuat. 1 Macc. 6:11. —
2. Återvända, han tänkte at folkit måtte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
