Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Underbok ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Underbok
— 903 —
Undergå
ningar som vnder (i) theras hand antwardade
wordo. 2 Kon. 22: 7. j gingen fram och
stodhen nedher vnder (nedanför) berghet.
5 Mos. 4: 11. Vnder (bredvid) Borgenne
bygde han itt Spelhws. 2 Macc. 4:12.
Joseph war degheligh och fagher vnder
an-sichtet {i ansigtet, till utseendet). 1 Mos.
39: 6. the för dödhen sigh intet fruchta ...
vnder (i) then förhopning, at the skola
bekomma thet ewiga liffuet. L. Petri 1 Post.
G 4 b.
Underbok, f. Studera uti underböker,
huru man aff guld skal aska göra och sökia
så quintam essentiam. J. Sigfridi b 2 b.
Underbolster, n. C u 1 c i t r a,
vnderbol-ster. Var. rer. voc. I 5 b. Helsingius.
Underbreda, tr. medh klädher
vnder-bredha (Kristus vid inridandet i Jerusalem).
P. Erici 2:216 b.
Underbredsle, n. Underbädd. thenne
Stielken Perforata eller såsom man eljest
pläghar kallan Wårfru sängehalm heller
vn-derbretzle. A. Simonis H3b. Jfr
Öfver-b r e d s 1 e. (Se Rietz underbreda.)
Underbygga, tr. [T. unterbauen.] 1.
Grundlägga, inrätta, nyttiga barnhusverck
behörligen må befrämias, underbyggas och
1 godt esse brachte blifva. Stjernman Com.
2:629 (1650). — 2. Föranstalta, förbereda,
förhandla, underhandla. Hvadh Rousselium
vidhkommer, haffue vij fuller reda om
honom underbygtt medh dee Ryske gesandterne
... och hoppas dedh han till Sibirien skall
blifva förskickad. HSH 27:198 (1633).
Underdraga, tr. På undersidan bekläda.
han veggiarna med gull låtit bedraga, och i
synnerheet hvalfvet medh gull underdragit.
A. Laurent» Verld. speg. 397.
Underdån, adj. Underdånig. [Fsv. [-un-dirdan.]-] {+un-
dirdan.]+} någon ort som Konungen i Pohlen
... är subject och underdån. Stjernman
Com. 1:758 (1620). Göra sig sielf underdån.
Stjernhjelm Fångne Cup. 2 intr.
Underdån, Underdåne, m. Undersåte,
underlydande. [Fsv. undirdan.] the offradhe
thet slemmasta ... thet jngen werdzligh herre
hadhe wiliet anamma vthaff sin vnderdån.
O. Petri Sakr. 24 a. Jach är sielff en
vn-derdåne, och haffuer herra offuer mich.
2 Post. 37 a. Huru wilt tu tå bliffua
ståndandes för en then minsta Höffdingan mins
herras vnderdåna? 2 Kon. 18:24. och
(Salomo) hadhe fridh medh alla sina vnderdånar.
1 Kon. 4:24. med mijn ord och befalning
regerar iagh (höfvidsmannen) mina
vnder-dåner. L. Petri 1 Post. O 3 a. Herrar,
Föräldrar, Hwsbönder och Matmoder aff theras
vnderdåner, barn och gårdzfolk ... all
plich-tigh lydhno haffua vthkrafft. Dryck. A 5 b.
prester skole wara tienare och
öffwerheten-nes vnderdåner. Svart Kr. 116. regera
vnderdåner och legefolk. P. Erici 1:149 a.
Underdånig, adj. Undergifven, under-
lydande. Församlingen är vnderdånigh
Chri-sto. Eph. 5:24. Hustrunar ware sina män
vnderdånigha. Ders. Warer vnderdånighe all
menniskligh Ordning. / Pet. 2:13. j vnge,
warer them gamlom vnderdånighe. 5: 5. alla
biscopar döma theres vnderdånigha clerekrij.
O. Petri Svar till P. Eliæ d 3 b.
Underdånighet, f. Undergifvenhet. Een
quinna låte lära sigh j stilheet medh all
vnderdånigheet. 1 Tim. 2:11.
Underdånliga, adv. Undergifvèt. tu vthi
Församblingenne tienar och hennes sett och
ordning vnderdånligha håller och vthrettar.
L. Petri Exorc. D l b.
Underdämpa, tr. Undertrycka.
vårChri-steliga religion nu allastädes underdämpes.
A. Oxenstjerna (HSH 25:41).
Underdöfva, tr. Underkufva,
undertrycka. [Fsv. undirduva.] alt slijkt (alla
mina förmåner i lifvet) har döden röfvat,
Haar döden med sin macht förstört och
underdöfvat. Lagerlöf 63. Jfr Dufva,
Döfva.
Underfodra, tr. sammetzkiortlar, medh
sablar (sobelskinn) oc mårdar underfodrade.
Petrejus Beskr. 3:19.
Undergerning, f. Underlag, grundval.
[Fsv. undegärdh.] Lustgården stodh på mwrar
och pelare aff steen, och Vndergärningen
eller Trossningen war aff fyrekantige steenar.
Lælius Res. 1:172.
Undergift, f. Undergifvenhet,
underkastelse. the Hispanier ... til undergifft
be-veektes. Schroderus Liv. 487. kommo
lega-ter, the ther honom til undergifft theras
stä-dher updrogho. Ders.
Undergifva, tr. Underlägga, underkasta.
Icke war tigh omöghelighit, at vndergiffua
the onda them godhom j strijdhenne. Vish.
12: 9. Tå nu all ting honom (Gud)
vnder-giffuin äro, så warder och tå sonen sielff
vndergiffuin honom, som honom all ting
vndergiffuit haffuer. 1 Cor. 15:28. landet
bliffuer idher alt vndergiffuit. 4 Mos. 32: 29.
then kropp, som syndenne vndergiffuin är.
Vish. 1:4. han sågh stadhen affguda dyrkan
vndergiffuen (hängifven) wara. Ap. gern.
17:16.
Undergrafning, f. Undergräfning.
murarnas vndergraffning. Es. 22: 5.
Undergrafva, tr. Undergräfva. Muranar
om then stora Babel skola vndergraffne warda.
Jer. 51:58.
Undergrift, f. Undergräfning, minering.
the Macedonier ladhe sigh alt uppå
under-grifft och heemlighe gånger uthi jorden.
Schroderus Liv. 572.
Undergå, intr. och tr. 1. Gä under, gå
förlorad. [T. untergehen.] icke allena mången
ährlig man, utan och väl heela rijkzens staat
hade kunnat skada lijda och aldeles undergå.
Gust. Adolf Skr. 126. — 2. Gä in pä.
[Mnt. undergan.] the så mykit bekenne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
