Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Umvändning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Umvändning
— 902 —
Under
. .. omwända igen til Egypten. 2 Mos. 13:17.
Jagh wil iagha effter mina fiendar...och
intet omwenda til thess (förrän) iagh haffuer
nedherlagdt them. Ps. 18:38.
Umvändning, Ömvändning, f. 1.
Återvändande. Hwar tigh tycker gott wara ...
tijt gack, ty fram länger warder ingen
om-wendning meer, Therföre må tu wenda om
igen. Jer. 40:5. — 2. Omstörtning. När
the rettferdighe haffua offuerhandena så gåår
thet ganska wel til, men när ogudhachtighe
vpkomma så warder een vmwendning j
folc-kena. Ord. 28:12. i riket haffua i förtidhen
monga vmuenningar och söndringar warit.
Gust. 1 reg. 6: 237. Thå nw konungarne äro
i sådana mötte aff dagha taghne, kan wel
merkias huru thet haffuer tilgåt i landet,
vtan stort buller och vmwendning kunde
thet icke skee. O. Petri Kr. 34.
Unardug, adj. Vanartig. [Mnt. [-unar-dich.]-] {+unar-
dich.]+} vnardugha och argha menniskior.
NT 1526 2 Thess. 3:2. Se Oartig 3.
Unardughet, f. Vanartighet, liderlighet.
[Mnt. unardicheit.] j icke löpen medh them
vthi samma öffuerflödugheetz vnardugheet.
NT 1526 1 Pet. 4:4.
Unbevarad, se Umbevarad.
Und, f. Sär. [Fsv. Isl. und, f.] Eedherne
pläga widh thetta settet gemeenliga brukas,
Gudz dödh, Gudz dyra fem vnder, Wors
herres harda dödh och pina, Gudz blodh
och lungor. O. Petri Ed. A 3 b. The svore
om Gudz fem undh. Hund Er. 14 kr. v. 300.
Unda, tr. Såra. [Fsv. Isl. unda ] han
(Kristus) haffuer taghit mandom, och är såår
och vndat, blodugh och dödhat worden. O.
Petri Ed. A 8 b.
Undanböja, tr. Afböja, undanböija alt
ded som oss invidie och ondt eftertaal kan
förorsaka. A. Oxenstjerna (HSH 34: 59).
Jag den ähran aldrig hafver affecterat, uthan
snarare ... undanbögt. Bref I. 4: 236. han
mächtig vara kan, fiendens upsåt att
emottaga, undanböija och styra. Stjernman Riksd.
2:1370 (1660). förekomma och aldeles
un-danböya det som allmogen någon skada
eller onödig last förorsaka kunde. 3: 1886
"(1682).
Undanflykt, f. Tillflyktsort. Ludovicus
gaf honom en liten fläck ... uti Stormaren,
kallad Welanao, at nyttja som en undanflygt,
om hedningarna ville förfölja honom.
Celsius 1 Kyrk. 195.
Undanfärd, f. Undslippande, undflykt.
[Isl. undanferd.] Somlighe, som uppå
flych-ten icke fingo undanfärd för rytterijt, vordo
ther slagne. Schroderus Liv. 419.
Undangå, tr. Afhända. Mattz Stigonijs
må komme till sitt gäldt igenn, som then
Philpus schriffwere skall honom mindre medt
rätt vnden gångetth haffve. Fin. handl. 7:228
(1547).
Undanhvek, n. Undflykt. [Isl. hvik,
vacklande, vikande undan.] Jfr Hveka.
han sökte affkortning {i skatten) genom falske
och flerdefulle svinkar och undanhveck.
Schroderus Liv. 644.
Undanrymd, f. Undanflykt. Doch vordo
the (skeppen) så ansatte, at the måste taga
undanrymbd för en full vind åth Köpenhafn.
Girs Gust. 1 kr. 153.
Undanrymma, tr. Undanrödja, see vij
gerna, at missbruken tilbörligen
undanrym-mas. Stjernman Riksd. 2:1234 (1655).
Undanrymme, n. Undanflykt, tu moste
tå straffat warda, så at therföre är intet
vn-danryme. L. Petri 2 Post. 176 a. the hafva
taghit för fiendens anfall undanryme.
Schroderus Liv. 416. fick konung Philippus ...
tijdh och tilfelle til undan rymme. Ders. 417.
Undanslep, n. Underslef. Annibal
gran-neligen öfverslogh . . . huru myckit genom
undansleep bleff stadenom affhendt.
Schroderus Liv. 473. The som nu uthi någhre
åhr uthaff thetta undansleep sigh förkåffrad
hadhe. Ders.
Undanslika sig, refl. Smita sig undan.
[T. entsehleiehen.] hon håller sitt lefverne
såsom en åål, som sigh doch henne
undan-slijkar. Schroderus Herael. 57. Jfr Slika.
Undansticka, tr. Undandölja. Suetonius
... beskref? tolff Romerske keysares
bedriff-ter... effter som the förde sitt leffverne till,
intet undan stickandes, antingen the hade
giordt och regerat väl eller illa. Phrygius
Agon 43.
Undantaga, tr. Salomo . . . wandradhe
effter sins fadhers Dauidz sedher,
vndan-tagno at han offradhe och rökte vppå
högdomen. 1 Kon. 3: 3. Och skola icke gå til
någhon dödhan, och orena sigh, vndantagno
til fadher och modher. Hes. 44:25. man
kan aLl ting förlijka, vndantagno försmädhelse
förachtning, hemligheetz vppenbarelse och
arghlist. Syr. 22: 27. Så toogh Joseph hela
Egyptj land . . . vndantaghnom Presternes
åker. 1 Mos. 47:22. Thetta folcket... skola
jw icke see thet landet [Kanaan)...
vndan-tagnom Caleb och Josua. 4 Mos. 32:12. the
skola intet komma tijt igen, vndantaghnom
them allena som hädhan flyy. Jer. 44:14.
Undantagning, f. Undantag, ingen så
allmän regel gifves, som ej sina
undantag-ningar äger. Tessin Bref 1:83.
Under, n. falske Apostlar ... tagha sigh
vppå Christi Apostlars person. Och thet är
ock icke vnder [underligt), Ty ock sielffuer
Satan förskapar sigh vthi liwsens Ängel.
2 Cor. 11:14. — Genit. unders såsom
förstärkning framför adj. och adv. then
vn-ders stora doch styggeligha kärleek, som
... Amnon ... fått hadhe til sijn halfsyster
Thamar (se 2 Sam. 13). L. Petri Skyld.
G 2 a. Jfr unders (ej underst?) bittida".
Under, prep. Sij, tijn tiänistaqwinna är
vnder (i) titt wold. 1 Mos. 16:6. the pen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
