Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Undersked ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Undersked
— 905 —
Undersällsam
til växten och undersatter. Peringskiöld
Vilk. 102. Deras kroppar voro väl
under-satta. Mörk Ad. 2:360.
Undersked, n. och m. Åtskilnad. [Mnt.
underschet, n.; T. unterschied, m.] göre
en åtskilnadt och vndersked på thedt
Dackens parthij och the andre. RR 8/2 1544.
Likuel finnes ock i thenna saak, såsom alle
andre, itt vnderskeedh. Uti. på Dan. 3.
Männerne skulle uthan all vnderskeedh
und-gälla then obillige och otilbörlige doom.
Tegel Gust. 1 hist. 2:100. The giöra
under-skeed emellan orm och ålen. Spegel G.
verk 250.
Underskrifva, tr. o Konung, tu moste
thetta bodhet stadhfesta och vnderscriffua
tigh (skrifva ditt namn derunder). Dan. 6:8.
Underskörte, n. Se Skör te. somlige
(munkar) hafva byxor, somlige hafva allenast
itt underskörte. Laurelius Påf. anat. 1*16.
Underslef, n. Herberge. [T. [-unter-schleif.]-] {+unter-
schleif.]+} be:te värffvade här och ther på
landet eller j garnisonerne goffues
under-sleff, och löpeplatzar. HSH 32:278 (1634).
Underslå, tr. Sätta under. [T. [-unter-schlagen.]-] {+unter-
schlagen.]+} vnderslå itt gråskin foder vnder
en kåpa. Skråord. 331 (1574).
Undersman, m. Underbar man. [T.
wundermann.] Johannes (döparen) haffuer
varit en stoor Gudz undersman. P. J.
Göth us Tål. E 8 b.
Understick, n. Undanstickande,
underslef. honom (öfversten) bör vetta sit
regementes tilstånd, på thet icke
höffvidz-männen måge få tilfälle at göra något
understick medh sine knechter. Gust. Adolf
Skr. 13.
Understicka, intr. Hemligt, förstulet
uppgöra. [T. unterstecken.] Altså
understack han medh en dräng, som var fången
uthur staden, at han under thet skeen, lijka
såsom han hade varit flychtigh, kom til
stadz-porten och släptes in. Schroderus Liv.
302. Appius Claudius var medh en oloffligh
kärleek betaghen til then kyske jungfruen
Virginiam; men effter han intet förmåtte hos
henne effectuera, understack han medh en
soldat, som angaff henne för en trälinna.
Albert. 1:156. understack Ochus medh
Har-pate at han skulle sticka ihiäl Arsamen. A.
Laurentii Verld. speg. 561.
Understinga, tr. Undansticka,
undanskaffa, afskaffa. [Mnt. understeken.] the
tydske akte vnderstinghe then andelig rett
ther kyrken oc riikit haffue hafft her til
gulland. H. Brask (Gust. 1 reg. 3:336).
Understingning, f. Förstucket spel,
hemlig stämpling. [Mnt. under stekinge.] haffua
ingen hand il eller wenskap med theris
fordom biscop, biscop hans braske, antigen
med budh, breff eller vnderstingning. Gust. 1
reg. 6:279.
Understjäla,tr. Undanstjäla. han Kongl.
Maj.tz tillbörlige tull hafver understiele velet.
Stjernman Com. 1:277 (1577).
Understråk, n. Understrykning. (Se
Stråk.) den studerande läser böckerna och
uthur dem i sin handbook det aldrabäste
upplåckar eller uthi dem medh ett understråk
(litura) noterar. Comenius Orb. piet. 201.
Understylta, tr. 1. Stötta under.
Rummet .. . var uphögdt tolff skoor ifrån marken,
och medh stolpar understyltadt.
Schroderus Liv. 32. — 2. Understödja, så varda
tanckarna medh gått rådh understyltat. R.
Foss 546.
Understå, -stånda, intr. och tr. 1.
Företaga. [T. unterstehen.] the städher som icke
ville slå sigh til them, them understodo the
at tvinga medh våld. Schroderus Liv. 314.
Refl. The Romare understodo sigh at intaga
berget, men thet var så fast, at thet icke
kunde skee. Ders. 340. han medh högste
alfvar understodh sigh at vinna stadhen Utica.
Ders. 367. Understår du dig at hantera dit
fäderneslandz angelägne ährender och höge
saker, så lär taga vedh rådh i tidh. A.
Oxenstjerna Bref 1. 1:12. — 2. Förnimma,
erfara, förmärka. [Fsv. Isl. undirstanda.] Saa
formoder iak ok at eder nad haffuer
vnder-stondit the tidende aff Norgis land. Gust. 1
reg. 1:53. Sedan konung Håkan understodh
at Konung Harald var dödh. Sylvius Er.
OI. 45. Refl. lätt han sigh vnderstå (lät han
förmärka) att han wille göra fredz förbund
medh Her Steen. Svart Kr. 4. — 3.
Förstå. [Fsv. Isl. undirstanda] The helga scrifft
... ey rätteliga och clarliga vnderståndes
mongestadz vtan hon bliffuer vtlagd och
vt-tyd. O. Petri Svar till P. Gallé A 3 a.
Then som har en besynnerlig
skarpsinnig-heet, han understår ... en ting snarligen.
Comenius Tung. 354. Med Pallas understås
(menas) ett evigt råd och vijssdom.
Stjernhjelm Fredsafl 19 intr.
Understånd, n. Förstånd. [Fsv. [-undir-stand.]-] {+undir-
stand.]+} wij här på iordenne äre födde ...
medh vnderstånd, frij wilia och alla kraffter.
L. Petri 2 Post. 129 b. thet iw är wist, ä
huru olijkt thet ock gitter syyns för
menniskas vnderstånd. Ders. 305 a. hoo haffuer
ingutet förnufft j vnderståndet? Jobs bok
38:36.
Understämpling, f. Stämpling, de icke
kunde gifva sig till freds förr än de veste
honom vara dödan, skulle de än sjelfve
hem-ligen genom understämpling låta görat. S.
Elofsson 148.
Understödsel, f. Understöd,
krijgzkost-naders understödzel. Stjernman Riksd. 2:
969 (1640).
Undersäga, tr. Förkunna,
tillkännagifva. [Mnt. underseggen.] all olycka, som
genom Adams fall öffuer oss kommen är,
och Laghen vndersäger. P. Erici 2:371 a.
Undersällsam, adj. Utomordentligt säll-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
