Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Undersätta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Undersätta
Undervisa
sam. [T. wunderseltsam.] undersälsamme
händelser. U. Hjärne Anl. 239.
Undersätta, tr. och intr. Anstifta,
uppgöra, aftala. [Mnt. undersetten.] then
finnes wel j lynköpungx stict, som hoffuudeth
ær til then stemplingh, och haffuer thetta så
vndhersath. Gust. 1 reg. 4:175. tw bliffwer
wunnen (förvunnen) ther till, ath tw thet
wndersett hadhe medh honom som
gärnin-gena (mordet) hadhe giordt. O. Petri Men.
fall K 7 b. Tå vndersatte the medh någhra
män som skulle säya, Wij haffue hördt
honom säya hädhesk ord emoot Mosen och
emoot Gudh. Ap. gern. 6:11. Han hade
begynt läsa i Scholan och vtleggia Euangelium
Matthei. Therföre vndersatte Biscopen . . .
medh diecknaner, att the skulle göra honom
dören trong. Svart Kr. 139. myckit falskt
updichtat och undersatt ting. R. Foss 305.
Undersättig, adj. Undersätsig. at
General munstringz comniissarier och öfverstar
låta dhe hästar gillas, som äro väl
under-sättige, och brede i korset. Stjernman
Riksd. 2:1836 (1680).
Undersättning, f. Stämpling, anstiftan,
tillställning, aftal. [Mnt. undersettinge.]
for-rædere . . . med theres wndersæthninghar
haffua actath giöre oss een owiliogh almogha.
Gust. 1 reg. 2:191. bisperne i Danmark ...
haffue någen hemelige vndersetning emott
Hertzog Christiern, epter han ecke är god
Papistisk. 9:134. Fienderne genom någen
hemelig undersätingh til effwentyrs någen
skipzflotte anthen aff the Hollender eller och
elliest bekomme mötte. RR 8016 1545. hwar
hertig Albricht haffwer någen hemmelig
vn-dersettningh med the Westwartske skip, som
nw hijt in i Östersiön kompne äre, och han
får en hoop aff them till att settie sitt folck
vtöffwer medh. Ders. wåre fijender ... sig
med någen vppenbar eller hemlig stemplan
eller vndersettning emott oss .. . vpsettie.
Fin. handl. 8:81 (1551).
Undertaga, tr. Undantaga, fråntaga, så
skal thenne berömilse migh icke vndertaghen
wardha. NT 1526 2 Cor. 11:10.
Undertecken, n. [T. wunderzeichen.]
iagh ... wil göra vnderteken (underverk),
huilkers like icke skapat äre j all land. 2
Mos. 34:10. O huru herligh haffuer tu Elias
warit medh tijn Vndertekn. Syr. 48:4. Och
skal giffua vndertekn (järtecken) j himmelen
och på iordenne, nemligha blodh, eeld och
rökdamb. Joel 2:80.
Undertiden, adv. Understundom. [Mnt.
undertiden.] Regementet på iordenne ståår
j Gudz hand, han giffuer henne vndertijdhen
en dugheligh Regent. Syr. 10:4. Gudh
til-städher sådant ... vndertijdhen til straff,
vndertijdhen ock til exempel. L. Petri 1 Post.
Y4a. Christus . . . haffuer vnder tijdhen
thenna, vnder tijdhen ock annor ord och sett
brukat. Exorc. C 5 a. vndertiden 4, vnder-
tiden 6, stundom flere. Svart Kr. 45.
lätt-färdigheet undertijda i medgång folck till
obestånd beweker. Gust. Adolf Skr. 86.
Det skeer undertijden, at hela insiögar varda
förgiftade. U. Hjärne Anl. 28.
Undertrampa,tr. Förtrampa, nedtrampa.
[T. untertreten.] Retteligha heter han Jacob,
ty han haffuer nu twå resor vndertrampat
migh. 1 Mos. 27: 86. Lät migh icke
vndertrampat warda aff the stolta. Ps. 36:12. j titt
nampn wilie wij vndertrampa them som sigh
emoot oss settia. 44: 6. Jesus hafver visat
os, huru vi skole undertrampa all verldennes
vällust. Spegel Pass. and. 366.
Undertryck, n. de (Engelsmännen)
ju-dicerade de Svenskas undertryck lända dem
til största skada och förfång. Lön bom Sv.
arch. 3:18 (1660). theras frijheetz
undertryck. P. Brask Puf. 297. sådane förslagh,
som ... lända den inhemske navigation till
förfång och undertryck. Stjernman Com.
5:3 (1689).
Undertrycka, tr. [Fsv. undirthrykkia,
D. undertrykke.] 1. hafve Vij thette bref
... medh vårt konglige insigle undertrycke
latidt. Stjernman Com. 1:881 (1591). —
2. Underkufva, underlägga (sig), nedlägga.
iagh skal vndertryckia alla tina fiendar. 1
Krön. 17: 10. och skal vndertryckia tree
Konungar. Dan. 7:24. Nu menen j
vndertryckia idher Juda barn ... til trälar och
träl-innor. 2 Krön. 28:10. the skola ... hans
häär vndertryckia, så at ganska monge skola
slaghne warda. Dan. 11:26. — 3. Förtrycka.
the skulle vndertryckte och plåghadhe warda
aff then gruffueligha Tyrannen. Försp. till
Dan. j vndertrycken then fattigha. Am. 5:11.
Underträda, tr. Förtrampa, nedtrampa,
undertrycka. [T. untertreten.] han skal
vn-derträdha wåra fiendar. Ps. 60:14. giff
honom (den ogudaktigé) intet (bröd), at han
ther jgenom icke styrckt warder, och
vnder-trädher tigh. Syr. 12: 6.
Undertvinga, tr. Underkufva,
underlägga, betvinga. [Fsv. undirthvinga, Mnt.
underdwingen.] Konung Cristiern hade ...
genom swick och falskheet vndertwingat sigh
Sweriges Rijke. Svart Kr. 56. Cæsar ...
undertvingat landen. Spegel Sal. vish. 20.
giff oss nådh til ath wndertwinga wor eghin
begäre. O. Petri Men. fall G 7 b.
Underverkare, m. O du wndervärkare
stark, Odhen, gif lycka på vår mark!
Messenius Christm. 210.
Undervisa, tr. Tillkännagifva;
underrätta. [Fsv. undirvisa, Mnt. underwisen.]
Oc haffwom ... skickeedt tiil edher ... ath
wndheruisza edher alle waare meningh. Gust.
1 reg. 2:7. oss ær vnderuijst, huruledis i
haffue en präst i fengsl. 4: 396. Simson sågh
ena quinno ... och tå han vpkom
vnder-wijste han thet sinom fadher. Dom. 14:2.
iagh må vnderwijsa tigh, hwadh Gudh sagdt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
