Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Upptälja ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Upptälja
— 922 —
Uppvikta
vernementet föreföll och kräfde förändring
och förbättring ... det bleef med breef
be-tienterne optäckt. 31:844. Kongl. May:tt...
hafver gott och rådsamt pröfvat oss
tilsam-man att fordra... så ock derjemte uptäckia
någre anlägne ährender, som .. . behöfva at
i acht tagas. Stjernman Riksd. 3:1982 (1686).
Upptälja, tr. Förtälja, omförmäla,
uppräkna. hwadh iagh seedt haffuer, wil iagh
vptälia för tigh. L. Petri Jobs bok 15:17.
Hvem kan nu altsammans uptälia, Som the
emoot vår Påve säija? S. Brasck Förl.
sonen H 3 b. många andra fiendtligheeter,
som ... i H. K. M:tz skrifvelse...
uthför-ligare uptalde äre. Stjernman Riksd. 1:818
(1629).
Upptända, tr. Tända, antända, itända.
[T. anzunden, entziinden.] han vptender
lamponar. 2 Mos. 30:8. vptenda rökelse.
Luc. 1: 9. Sij, en liten eeld huru stoor
skoogh han vptender. Jac. 3:5. Jagh skal
vptenda hans städher medh eeld. Jer. 50:32.
eeld hadhe sigh vptendt ibland them. 4 Mos.
11:3. mistenckio anden vptender honom.
5:14. Tå nu Herren thet hörde, wardt han
vptend (förtörnad). Ps. 78: 21. Tå wardt
Konungen ganska wredh och vptend j
grym-heet. Esther 1:12. han war vptend medh
begärelse til henne. Judith 12:16. See icke
effter pijghor, at tu til them icke vptend
warder. Syr. 9:5. een wredhsam
menniska vptender kijff. 28:11.
Upptändelse, f. vatnet. . . svalkar
allehanda inflammationer eller uptändelser. U.
Hjärne Under. 7.
Upptära,tr. Förtära. [T. aufzehren.]
brö-dhet är allaredho vptärdt vthu wår maatsäck.
1 Sam. 9: 7. Tå föll eeld aff himmelen, och
vptärde honom. 2 Kon. 1: 10. iagh skal
sticka eeld på muranar j Damascon, at han
Benhadadz palatz vptära skal. Jer. 49:27.
the (gräshopporna) . . . vptärde alla
fruch-tena på theras åker. L. Petri Dav. ps.
105:35.
Upptömma, tr. Förse med tömmar,
tyglar. [T. aufzäumen.] komme medh så månge
godhe och wälvptömede hester som i kunne
hafwe rådh till. HSH 34:93 (1585).
Uppunder, prep. Under, paa thet ath han
(påfven) och hans partij skwlla holla
vpp-undher siig hela werldena. Gust. 1 reg. 4:20.
the (biskoparne) slaa all tingh vppundher
siig. Ders.
Uppusta, tr. Klappa upp, gifva en pust
(kindpust). Brukar tu mund tin stoore
fähund? Jagh skal uppusta tin käcka mund.
S. Brasck Förl. sonen G 2 b.
Upputsa, tr. the Påueska ... theras Messo
offer så högdt rekna och vpputza, at the
them sälia folcke lika som itt werd och lösn
för synder. L. Petri Chr. pina C1 b.
Upp vaka, intr. Uppvakna. [T. [-aufwa-chen.]-] {+aufwa-
chen.]+} Noah vpwakadhe aff sino wine. 1 Mos.
9:24. enom hungroghom drömer at han äter,
men tå han vpwakar, så är hans siäl än nu
toom. Es. 29: 8. the skola ... soffua en ewigh
sömpn, aff hwilkom the aldrigh vpwaka skola.
Jer. 51:89.
Uppvakt, f. 1. Uppsigt, tillsyn, vård.
then barnslige ålderen tarfVar meera skötzl
och vpvacht, än at en Præceptor, som en
hoop barn hafver til at försörja, skal thet
kunna hinna uthrätta. Schroderus Mod.
sk. 151. företänckt omhugsan, och opvacht
(iaktgifvande) Uppå all handel och händelse.
Stjernhjelm Lycks. är. 1 intr. — 2.
Uppvaktning. Vij edert ridderskap ... til eder
opvacht stå. Stjernhjelm Fredsafl 20 intr.
titt hemliga Råd skal mästra (förestå) titt
hof och all upvacht (uppvaktande personal).
Here. 121.
Uppvakta, tr. Betjena, vårda, opvackta
och skiöta sine gamble och bräckelige
föräldrar, ... så länge de lefva och slik
opvackt-ning behöfva. Stjernman Com. 4: 625 (1685).
Ej ringa magt påligger, att en patient blifver
utan försummelse uppvaktad. Med. ordn.
801 io 1688.
Uppvaktning, f. Påpassning, skötsel.
embetets trägna upvachtning. Svedberg
Schibb. 309. Se vidare under Uppvakta.
Uppvarta, tr. [T. aufwarten.] 1.
Uppvakta. då E. K. M. iagh allerunderdånigst
kan upvarta. Adlersparre Hist. saml 5:48
(1658). — 2. Tjena, betjena. Han hafver
mig tiänt nu j tw åhr, och till en deel
up-vartat j correspondencerne och mine privat
saker. A. Oxenstjerna Bref 2:482.
Uppvartare, m. Tjenare. [T. [-aufwär-ter.]-] {+aufwär-
ter.]+} Hertigen aff Mechelnburg . . . sende
hijt en sin upvartare medh ett breff. A.
Oxenstjerna (HSH 37:230).
Uppvattnes, adj. Som höjer sig öfver
vattenytan, ankargrundet, medh stoora
up-vatnes steenar på. J. Månsson 31.
Uppvatts, adv. Mot strömmen. Se N
e-der vätts.
Uppveka, tr. Uppmjuka. [T. aufweichen.]
ett fruchtsampt regn nu fuchtar och upveekar
thetta, nu ett annat land. P. J. Gothus
Rel. art. 240. Hans hierta är förhärdat
såsom en hård flinta, och kan icke upveckt
varda. A. Laurentii Verld. speg. 390.
gudarne måtte upveka tyrannens hiärta. As.
Ban. 1:301.
Uppverka, tr. Uppiaga, bearbeta,
(grufvorna) å nyo äre upverkade. Verelius Herv.
(tillegnan).
Uppvexla, tr. Vexla till sig, invexla.
opvexle alt thet gamble mynt, som han kan
opspane. Stjernman Com. 1:214(1571). så
snart Vij kunne låte upvexle klippingerne,
tå vele Vij låte förmynte runde marek
styc-ker. 1:240 (1574).
Uppvikla, tr. Uppvigla, de foro til
Lybeck och Mekelburg, sökande at upvikla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
