Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Uppvreda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uppvreda
— 923 —
Urin
mot K. Gustaf alt hvad de träffade. Dalin
Hist. III. 1: 207. upvikla almogen. III. 2:345.
Uppvreda, tr. Uppreta, reta till vrede.
upvredade djur. Tessin Bref 2:354.
Uppvräka, tr. Hämnas. (Se Vräka.)
wij wele j jngen måtte vpwreckia hwad som
skett är._ Gust. 1 reg. 6:102.
Uppväcka, tr. 1. Låta uppstå, låta
uppkomma. Jagh skal vpwäckia them en
Pro-pheta. 5 Mos. 18:18. Herren vpweckte them
Domaré. Dom. 2:18. Herren vpweckte them
en frelsare. 3:9. Och vpweckte honom Gudh
en fienda. 1 Kon. 11:23. Herren skal
vp-weckia (låta uppfyllas) sitt ord som han
offuer migh talat haffuer. 2:4. iagh skal
vpweckia (låta uppväxa) them ena berömda
pianto, at the icke meer skola lijdha hunger.
Hes. 34:29. — 2. Uppvigla, min son
haffuer vpweckt min tienare emoot migh, at
han skal gå migh effter. 1 Sam. 22: 8.
vp-ueckia bönderna emoot rikesens rådh. O.
Petri Kr. 270.
Uppvälla, tr. och intr. [Fsv. upvälla.]
elffuen skal vpwella(uppÅ:asta) paddor. 2 Mos.
8: 8. lijka som een kella vpweller sitt watn,
så vpweller (uppkokar) ock hans ondska.
Jer. 6:7. Jfr Välla.
Uppväxt, f. Tillväxt, förkofran. [Isl.
uppvöxtr, T. aufwuchs.] någhre feel och
brister, som rijkzens inbyggiare synes tryckia
eller hindra theres godhe näring och upväxt.
Stjernman Riksd. 2:949 (1638). bedia Gud,
at han styrcker Hans Kongl. Maj:t och förer
alla dess råd". ..til sin heliga kyrckios och
församlings beskydd och oppväxt. Riksd.
bih. 852 (1657).
Uppälska,tr. Befordra, främja, beskydda.
[D. opelske.] j ære benegne til ath elska
skalka och rikitsens forrædhare op hoss
edher. Gust. 1 reg. 4:64. Jfr Älska.
Uppämna, tr. Tillreda, tilldana,
utbilda. En pottomakare är begrepen i sitt
arbete och hafver en tilbrukad och upemnad
lerklimp på skifvonne för sig. Svedberg
Ödn. 193. Gud hafver honom med sin
andas gåfvor upemnat och utrustat. Catech.
företal c 5 b. När Gud vil hafva någon til
ett besynnerligit vercketyg, . . . then låter
han först pröfvas, försökias och frestas och
upemnas. Sabb. ro 2: 920. Si thet
(lidandet) var scholen ther Paulus skulle läras,
beredas och upemnas til at vara Gudz tienare.
Ders. så vardt han upemnad och skickelig
giord at predika. Försvar 100. Angantyr
mottog nu Adalrik ... at upämna honom til
sina fäders ähra och mandom. Mörk Ad.
1:76.
Uppäska, tr. [Mnt. upeschen.] 1.
Uppfordra (till kapitulation). Nhär feltöffuersten
är kommen för slottedt, då schall thett effter
krigzbruk bliffue vpäskett. Adlersparre
Hist. saml. 2:88 (1566). Sedan sände han
... en hoop ryttare och knechter til at up-
äska Wardbergz stadh. Girs Er. 14 kr. 69.
de slott och städer voro intagne uti
Hertigens namn, som hade bordt blifva uti
Storförstens namn under våld och lydno
up-äskade. Joh. 3 kr. 67. — 2. Uppmana.
Borgmästaren Pub. Valerius hadhe upäskat the
Latiner och Hernicer til hielp.
Schroderus Liv. 97.
Uppösa, tr. Göra uppöst, uppsväld. röök
af tobac ... up-pösar them så at the näär må
sprikka. Spegel G. verk 238.
Uppösa, tr. Ösa läns. wpöösza
kals-bergx gruffwe. Gust. 1 reg. 3:278.
Ur, m. och n. Urväder, storm. [Fsv. ur,
Isl. ur, n.] Uren drifver noran (nordan).
Sv. forns. 1:107. thett... hårde wäder, som
i någre dager medh sniö och vhr waritt
hafwer. HSH 36: 255 (1580). See, dit
blomstrande lööf skall hvarken af hetaste tårka
Eller af häftigast’ uhr elP slagrägn skakas
eir afgå. D. Wallenius B 8 a. Snö og
uhr og köld. Dens. B 4 a. När man med
bistra ur (plur.), med is och snöglopp
kämpar. Geisler 879. Oss lefvande mång bistre
uur bedröfva. Dens. 392.
Urdela, intr. Bedöma. [Fsv. =, Mnt.
ordelen, T. urtheilen.] viseliga urdela, med
hvad vett och klokhet alt slikt... må vara
idkat. Björner Kämp. (tillegnan). Det vil
eljes vara något svårt at urdela, huru
mycket hvardera ... haft at säga. Brovallius 17.
Urfejd, U rf ej de, f. Fredsförsäkran, löfte
att ej hämnas för något. [Fsv. urfegdh,
Mnt. orvede, orveide, T. urfehde.] han ...
skall ware oss och wore effterkomende
erff-uinger huldh, trogen och vdij alle mötte
retrådig, effter som then forplictelse eller
Orpheedh, han oss ther opå giffuit haffuer,
ytterligere formelder. Gust. 1 reg. 12: 16.
vrpheijdh eller reuersz breff. 12:107. han ...
frij och sächer bliffua må och skall, dog på
then scrifftlig vrfegde och godwillige
forplic-ting, som (han och. hans fader)... besworitt
och forseglatt haffua. 12:232. den urfeid är
stäld, som I (Nils Sture) göra skulle. HSH
4:107 (1566). Ett bref eller urfäjde som sal.
Gref Svantes ... förvanter och vänner hafva
gifvit Konung Erich den fjortonde. 4: 162
(1567). moste kon. Magnus andtvarda all
slot ... i kon. Albrechts hender, och göra
honom en urfeygde, at han här på alrig
saka eller vrekia skulle. L. Petri Kr. 100.
Urfjell, n. Urberg. Herren bygde sielf,
af urfiel giorde mark. Spegel Öpp. par. 4.
Urgyttja, f. Slöseri. [Fsv. urgytia.] Och
vällust hafver så omsider välde fått, At then
för kraslare och armling skulle skattas, Som
lät i någon ting en slik urgyttia fattas.
Spegel Öpp. par. 41. Jag vil ei heller then
ur gyttian länge lasta, At han (Salomo) som
i ett haf lät stora medel kasta. Sal. vish. 35.
Urhane, se Orhane.
Urin, n. mitt urin. Hesselius Zal. l.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
