Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Utskuren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utskuren
— 939 —
utsiä
zens wilia wåghar, som sijn eghen skam
vthskumma. Jud. 13. (Öfv. 1882: uppkasta
sina egna skändligheters skum). —
Utsku-mad skalk, ein abgefäumter Schalck. Lind
Ord.
Utskuren, se Utskära.
Utskydda, se U tsk udda.
Utskylling, f. Utskyld. the wtskyllingar
som i årliga vtgöra skole. Gust. 1 reg. 6:251.
Utskyndelse, f. Utsändande, samma
breffs vthskyndilse oss ær vitherlige. Gust.
1 reg. 4: 308.
Utskyring, f. Förklaring. [Isl. utskyring.]
Egill Skalla Grimsons vijsor, hvilka then
lärde och uti skalldekonsten förfarne Biörn
Jonson på Skardså med en noga utskyring
hafver uttydt. Verelius Run. 5.
Utskämma, tr. Förderfva. Tin häst han
mon rijda, tin’ ökar så köra, Att the blij
uthskämde, förmå sig knapt röra.
Törnevall B 7 b.
Utskära, tr. [Fsv.=] Utskuren skrift
(charta partita, dentata) kallades under
medeltiden en skriftlig handling, som
blifvit Huskuren i ändamål att båda styckena,
mottagna afskilda parter, skulle, vid
handlingens företeende inför rätta, befinnas
passa emot hvarandra, (se Molbech Gloss.
Udskaaren. - Schiller-Lübben Wört.
Utsniden: "utgesneden sedel,
literæinden-tatæ oder indentura. Form der Urkunde fiir
zweiseitige Rechtsgeschäfte. Man schrieb
beide Exemplare dergestalt auf ein Blått,
dass zwischen beiden ein leerer Raum blieb,
auf welchen einige grosse Buchstaben oder
andere Schriftzeichen gesetzt wurden. Dann
wurde das Blått durch diese Buchstaben
(oder zwischen denselben) in einer
Wellen-linie zerschnitten und jedem von beiden
Theileti ein Exemplar ausgehändigt.)
Benämningen synes sedermera hafva varit
använd för afskrifven eller i utdrag
meddelad handling, schal han ... giöre
reken-scap för al then deel som han en nw paa
slotthit inne medh sig haffuer som thet
wth-skorne registher ther paa innehoiler. Gust.
1 reg. 3:72. then vthskåren scrifft then j
oss sænde lydendis vppå vår kære
modermors testament. 4:349. Szå haffue wij nw
warith öffuer ens mett honum, ath han
thetta epter:na niwta och beholla må och
skall, siig tiil vppehelle ... som the vtskorne
skriffter, ther på giorda äre, ytermera
vt-uisza. 11:179.
Utskölja, tr. Skölja, skölja ren. Och
skal vthskölia Jerusalem såsom man vthsköl
diskar. 2 Kon. 21:13.
Utslag, n. Utgång, slut. [T. ausschlag.]
komma til ett gott och säkert uthslagh medh
thenne feigde. Stjernman Riksd. 2: 968
(1640).
Utsleka, tr. Alldeles uppsticka. (Se
Sleka.) dräggen aff raghekalcken haffuer
tu drucket, och vthsleekt droparna. L. Petri
Jes. proph. 51:17.
Utslita, tr. Slita, afgöra, förhöre och
vt-slijte alle the clagemål och ärender, som
vdj the religions saker ther förefalle kunne.
Thyselius Handl. 2:344 (1550).
Utslå, tr. och intr. [T. ausschlagen.] 1.
Slå bort, slå ifrån sig. War om tigh och
tijna fattigha siäl mykit omhogse, och vthslå
säkerheetena. P. P. Gothus Z8a. ähr aff
nödhen, att du godhe rådh ... intet uthslår
i vädret. A. Oxenstjerna Bref I. 1:19. —
2. Afslå, afstå ifrån, förvägra, förkasta.
gudh icke wille for then skuld vthslå sina
nådh och godha tilbodh, ath iudarne thet
for-achtade. O. Petri 2 Post. 158 b. the hadhe
vthslaghet all barmhertigheet. L. Petri Chr.
pina d 8 a. theras obillige anfordran them
uthslogz. Girs Gust. 1 kr. 45. Då utslogo
de Påler de Svenskas tilbud. Joh. 3 kr. 88.
then dygdesamme qvinnan affwijste honom
och uthslogh hans begäran. Schroderus
Kysk. speg. E 8 b. hon uthslagit mijn bön.
Messenius Signill. 20. Du kan med inte
skiäl uthslå så billig bön. Lindschöld Vitt.
208. Bediom och ytterligare, hvar möyelig
voro, man kunde ännu bijläggia saken medh
godo ... att H. K. M:tt ther till inga billiga
medhel uthslå ville. Stjernman Riksd. 1:813
(1629). the så nesligen tractaten uthslogho.
1:824 (1631). der någon redelig fred söktes,
den icke uthslås, uthan antagas borde. 1:830
(1631). du fult och fast satt dig före at
al-deles utslå hans frieri. C. Gyllenborg
Sprätth. 91. med fräckhet utslå keisarens
tiibudna nåd. /4s. Ban. 2:555. nye tiänster
heller commissioner... anten acceptera heller
slå uth. A. Oxenstjerna Bref 2:526. Jfr
Slå ut, se Slå 4. — 3. Uppsäga, thet
Skåneske rådh och adel hadhe ... uthslaget
then hyldningh, som the hadhe giordt
Her-tigh Christian til Holsten. Tegel Gust. 1.
hist. 2: 35. — 4. Slå fram, framkasta,
framställa. Thetta haffuer iagh så grofliga ...
most vthslå och föregiffua, för the groffua
och oskickeliga Christna skul, som icke
kunna tenckia longt om kring. L. Petri
Om nattv. Fi b. — 5. Utgjuta, screff S.
Paulus til them thenna Epistel... ther vthi
han them alt sitt hierta vthslår. P. Erici
5:268 b. — 6. Upphöra att slå, sluta en
strid. Och the gingo vth, och slogho j
sta-dhenom, Och tå the vthslaghit hadhe, war
iagh än nu quarbliffuin. Hes. 9: 8. — 7. Slå
ut, hafva till följd, till utgång. Victorien
... ville Gudh låthe uthslå till en hugnelig
och säker fredh. A. Oxenstjerna Bref I.
4:43. at sådant stillestånd ändtligh til een
evig fredh uthslå mötte. Stjernman Riksd.
2:937 (1635). om thet (ovänskapliga
förhållandet) til krijg uthslåå skulle. 2:1453 (1664).
små motus eller sammanlopp sig hafva i
landet förorsakat,... hvilka om de icke sacht-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
