Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Vederfäkta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vederfäkta
— 957 —
Vederkännelse
Vederfäkta, tr. Strida emot, bekämpa.
[Mnt. weddervechten, T. widerfechten.] Om
sigh så begåffue ... att vij eller ett aff thesse
try rijker thenna vår Christelige
Confoe-deration och Bundzhielp medh gärningerne
aff försått vetterligen vederfechta. Tegel
Gust. 1 hist. 2:145.
Vedergro, intr. Fastgro. the äro . . .
dumbar, lika som theras tunga wore
weder-grodd. P. Erici 2:235 a.
Vedergäld, n. Vedergällning. [Mnt.
wed-dergelt, T. widergeld.] hwadh skulle ock
tå thet wara för werd och wedhergeld, som
widh eenne menniskios lijff medh retto
måtte lijknat warda? Penningar, guld och
silff, är thet iw icke. L. Petri Mandr. E 8 b.
Theras boord wärde för them een snara,
til wedhergeld och til een fello. Dav. ps.
69:23. det vedergäld man gifver igen för
det misstaget är af annars mans åker.
Stjernhjelm Sv. o. G. måles fat. B 4 b.
Vedergälla, tr. Såsom iagh nu giordt
haffuer, så haffuer Gudh wedhergullit migh.
Dorn. 1:7. Herren haffuer Nabals ondsko
wedhergullet in på hans hoffuudh. 1 Sam.
25:39. Doch wedhergalt icke Hiskia effter
som honom giffuit war. 2 Kron. 32:25.
Vedergärd, f. Vedergällning. Vasa ...
öfver fadrens död och modrens fängsle
bitter, Blir gruflig i sin hämd, om den han
taga gitter. Til vedergärd för alt eld, bilor,
bast och band, Med mer hvad nesligt är,
bör väntas af hans hand. Celsius Gust.
Vasa 177. det mycket ohyggeliga öde, som
en stor del af de Svenske fångar... moste
undergå, såsom vedergärd för hvad de
Danske fångar i Sverige under kriget ledo.
Er. 14 hist. 186.
Vedergöra, Vidergöra, tr. Vedergälla.
[Fsv. vidhergöra.] Vi med liiff oc makth
thet vidergöre viliom ... pa them, ther
cri-stendomen oc sitt rette fæderness riiche
för-nidra vilia. Gust. 1 reg. 1:51. straffa ock
wedergöra thet honn (hån) falskheeth ock
forræderij. 2:155. nödgoms wij ... thet
hog-moodt och fortreedt ath widhergiöra. 2: 237.
Tha Konung Erie i Danmark sådana dråpelig
skadha fått hade på sitt land, tenkte han
til huru han thet wedergöra skulle. O. Petri
Kr. 87. Mon tigh .. . wara loff giffuit
hemp-nas och wedhergöra? L. Petri Mandr. D 8 a.
han giorde mong öfverdådig stycke . .. till
thes Marsken nödgades till at vedergörat.
Kr. 118. the thenna fiendtlighe gärning skulle
vedhergöra. Schroderus Liv. 50.
Vedergörelse, f. Vedergällning, the skole
haffue theris mödhe ospara til eders skades
vedergörilsse. Gust. 1 reg. 5:4.
Vedergörlig, adj. Vedergällande,
återgäldande. man förment hadhe, att Hennes
May:tt ... Fru Christina ... skulle af
Rijk-zens Rådz och samptliga ständernas vidh
denna tijdh förde comportemente och för-
hållandhe vara heel satisfait och förnögdh,
och deremot betygat något teckn af nådhe
och vedergörligh sentiment. Stjernman
Riksd. 2:1371 (1660).
Vederhafva, tr. Tillhålla. Bleeff strax
wederhaffd aff .sijne föräldrar til at lära
book. Svart Ärepred. 50.
Vederkomma, Viderkomma, tr. 1.
Komma vid, vidröra, träffa. Honom är
någhot widherkommet at han icke är reen.
1 Sam. 20:26. the som teknet haffua på
sigh, ingen aff them skole j widherkomma.
Hes. 9:6. en som aff itt wedherkommet
aasz oreen är. Hägg. 2:14. Migh mötte
någhot ondt wedherkomma. 1 Mos. 19:19. —
2. Vidkomma, röra, angå. hwadh titt embete
intet wedherkommer, ther war icke förwitten.
Syr. 3: 24. Ellies skal han icke orena sigh
på någhon som honom är wedherkommande.
(närskyld, anhörig) ibland hans folck. 3 Mos.
21:4. — 3. Komma åt, kunna åstadkomma.
(the) som icke jern (såsom skatt) göra
meck-the eller wederkome, scolle och måge geffue
osz peninge. Gust. 1 reg. 6: 65. the (påfviske)
them som medh them i troon oeense äre,
med allehanda tyrannij esom offtast och
alltijdh, när de sin möda wederkommit
(kunnat utföra sitt bemödande), förfölgdt.
Gust. Adolf Skr. 144.
Vederkänna, tr.. Vidkännas, bekänna,
erkänna. [Fsv. vif)erkänna, Isl. vidrkenna.]
låto döpa sigh ... wedherkennandes theres
synder. NT 1526 Matth. 3: 6. iagh skal
we-dherkenna hans nampn för min Fadher.
Upp. 3: 5. wij skole wederkenna oss haffua
syndat. L. Petri 2 Post. 153 b. af them alla
jag för ypperst vederkändes. Kolmodin Qv.
sp. 1: 590. vederkänna för efterträdare til
kronan den äldste af förstens söner. Roman 76.
Vederkännas, dep. Återtaga, återfordra.
ath han bespaner hwem vthaf freiset the
nyss optagne gårder och ägor til sig ägnedt
hafwer, och them vnder Cronone
weder-kennes. RR 25/u 1545.
Vederkännelse, f. [Fsv. vidherkännilse.]
1. Igenkännelse. och skal det (myntet) på
den ena sidan til en tilbörlig vederkännelse
med Konungens afkonterfeigning och
bild-nus vara präglat. Tegel Er. 14 hist. 22. —
2. Bekännelse, syndabekännelse. Huar ock
then siuke alla sina lijffzdagar haffuer fördt
itt ogudachtigt leffuerne,. skal Presten icke
än tå förtwifla om hans bättring och
sa-ligheet, vthan skal winleggia sigh ther om,
at han må än nu komma honom til een
rett wederkennelse. L. Petri Kyrkord. 59 b.
— 3. Erkänsla. Gudi synnerligen til een
tacksam wederkennelse för then segher och
triumph honom (konungen) wederfaren war.
Uti. på Dan. 219. — 4. Afgift, j wore med
oss öffuereens huad wedherkennilse j oss
giffua skulle aff idhart fiskerij. Gust. 1 reg.
8: 37. uthaff alt godz som uth och in j landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
