Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Vederkännelseskrift ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vederkännelseskrift
— 958 —
Vederlägga
föres, plager giffues een tilbörligh
veder-kennelse och toll. Stjernman Com. 1:454
(1600). — 5. Vidkännande, plikt, straff, dhe
måge hafva een vederkennelse för det dhe
sig emoot rijket försedt och brutet hafva.
Stjernman Riksd. 1:609 (1605).
Vederkännelseskrift, f. Så skal och
Skiparen för hvar och een som något godz
i hans skip lastar, undertekna trenne
veder-kennelse-skriffter,som cognoscementer kallas.
Sjölag 1667 Skipl. B. 1.
Vederkänning, f. Tillkännagifvande,
anvisning, utvisning, språng ock Petrus vthaff
thetta fårahwset, tå han nekadhe Christum,
och kunde icke heller finna wägen tijt igen,
för än Christus then rette Heerden sågh til
honom, och gaff honom wederkenning och
rettelse. L. Petri 2 Post. 113 a. han bedher
så om Döpelsens Sacramente til een
wedher-kendning och wist tekn, at han vthaff
alz-woldighan Gudh ifrå dieffuulens fördömda
rike förlossat är. Exorc. A 7 a.
Vederkänsel, Viderkänsel, f. Afgift,
godtgörelse. [Jfr Fsv. vidherkännilse.]
er-läggia til staden til viderkiäntzel (för
burskap) 10 daler. Stjernman Com. 1:748 (1619).
så månge publique bryggehuus må blifva
upsatte, att alle kunne sigh däraff til
huus-behoofz bryggande betiena, emot en lindrig
vederkensel och betalning. 3:299(1664). een
vederkänssell för det biståndh vij hafve giordt
dem Evangeliske ständerne i detta krigedt.
Riksd. 2: 980 (1635).
Vederkänsla, f. 1. Afgift. Frälseman
uthaf det som han sielfver aflar den 30:de
dehlen bör gifva til vederkientzlo.
Stjernman Riksd. 3:1921 (1683). — 2. Erkänsla.
[Fsv. vidherkänsla.] hon lärer betyga min
son sin vederkiäntzla. Österling 3:341. han
ville... för denna deras möda visa dem all
uptänkelig vederkänsla. Ban. 2:410.
Vederköp, n. Återköp. all the götz som
clostrith tiil panttha sthaa eller tiil
weddher-köp köptha æra. Gust. 1 reg. 3: 386. the godz
som med köp, pant heller gåffue komne ære
vnder kirkier . .. skwlle igen komma tiil sine
retthe Byrdemen ... til vedderköp. 4:274.
Vederlag, Viderlag, n. 1. Gemenskap,
kamratskap, han haffuer ... någre medbröder
eller them ther nogoth widerlagh medt
ho-num hafft haffua. Gust. 1 reg. 3:218. Then
som hafver vederlag med en tiuf.
Schmedeman Just. 40 (1560). — 2.
Handelsförbindelse, handelsrörelse. (JfrScHiLLER-LüBBEN
wedderlegginge.) skole i... besökie vår stadh
Narffuen eller elliest ther i kunne förnimme
Rydzerne udi våre städer kunne haffue theris
vederlagh, opå thet i... måtte framför andre
haffue then nytte och fördel som monge
fremmende och uthlendske medh then
Ryd-zke handel uthen tviffuel... sökiandes varde.
Stjernman Com. 1:325 (1583).
Vederlagsbroder, m. Bolagsman, han-
delskompanjon. (Jfr Vederlag 2.) Mon
wedherlags brödherna kunna huggan
(Levi-atan) j stycker och delan vth ibland
köpmän? L. Petri Jobs bok 40:25. (Bib. 1541:
selskapet.)
Vederlagssven, m. 1. Kamrat,
stallbroder. Judas (Iskariots) Wederlags swener.
A. Andreæ Tillegnan af L. Petri Dial. om
mess. A 8 a. then trappedragaren Doegs
ve-dherlags svenner (se 1 Sam. 22). L.
Lau-rentii Nyårspred. F 2 a. — 2. ==
Vederlagsbroder? [D. vederlage(s)svend, "ung månd,
der har del i en købmandsforretning" [-Kalkar.]-] {+Kal-
kar.]+} Landsköpmän och vederlags svenner.
Stjernman Com. 1:267 (1577). inge
veder-lägnings svänner skulle i städerne anammas,
eij heller någon köpsvän tillstädies. 1:600
(1614).
Vederlig, adj. Misshaglig, motig,
mot-sträfvig, illvillig. [T. widerlieh.] spörja fast
vederlige och misshagelige tiender. Lön bom
Sv. areh. 2: 56 (1624). hafuer jagh ... ickie
heller sökt, mädan jagh förstodh thet vara
them vederligitt, nogor accord (med ryttarne).
A. Oxenstjerna (HSH 24:172). sij till omm
vij facto ipso alle vederlige consilia
förhindra kunne. Dens. (Ders. 29: 259). Vederligt
procedere hafver och en vederlig uthgång.
Dens. (Ders. 34:31). förekomma vederligtt
snack och ded som ondha menniskior hadhe
uthsprengtt aff ilvilie. Dens. (Ders. 35: 66).
Vederlik, Viderlik, adj. Lik, jemlik,
jemgod. [Fsv. vißerliker, Isl. vidrlikr.] at wij
. .. måge synes annett gott folck widerlike.
RR r’ls 1542. hvadh then vänskap fordrar, som
Vij af hvar och en förvänte och på
veder-lijka sätt giärna erkänna vele. Stjernman
Com. 2:726 (1653). dhe samme (från kronan
köpta godsen) emoot vederlijkt byte i godz
...uplåtas skole. Riksd. 2:1249 (1655). Min
fru och hennes vederlika — sådant folck
som jag och mine vederlike. Lagerström
Tart. 54, 56.
Vederliknelse, f. Afbild, motbild. [Fsv.
vidherliknilse.] vthaff creaturens skönheet
och fägrind må man jw, lijka som aff een
klar wederlijknelse, kenna theras mestare.
L. Petri Sal. vish. 13:5. Såsom ansichtet,
som speglas i klart vatn, är, så är thess
äfvenbild och vederliknelse. Svedberg
Schibb. f 4 b.
Vederlikning, f. Liknelse: [Fsv.
vidher-likning, Isl. vitirliking.] thet är een ganska
trösteligh och hugneligh wedherlijkning för
alla froma Herrar och Förstår, at Gudh
thenna Tyranniska Konungen lijknar widh
itt skönt trää. Försp. till Dan.
Vederlåda, intr. Vidlåda, en sådana
gryta ... j hwilko thet wedherbrenda
wedher-lodher. Hes. 24: 6. mit been haffuer
wedher-ludhit mino köte. O. Petri Men. fall N 6 b.
Vederlägga, Viderlägga, tr. [Fsv. [-vidher-läggia.]-] {+vidher-
läggia.]+} 1. Gifva i vederlag, återgälda, ve-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
