Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Vedersyn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vedersyn
— 961 —
Vedertorftig
stånd.] dhe förre consilia (i Danmark) äre
igenom Rådetz vederstånd falne i brunnen.
HSH 25:254 (1633).
Vedersyn, Vidersyn, f. 1. Försyn,
skygghet. [Fsv. vidhersyn, Isl. viÖrsyn.] the haffua
myndre vidersyn ath brwche sin ondsko på
eder. Gust. 1 reg. 4:128. the ... bönder som
haffwe bygdt thet skip inne j Rysselandh
skulle medh rätte någit hårt straffede bliffwe
Så at andre måtthe haffwe ther en widersynn
före. Fin. handl 8 220 (1555). hwilke sigh
vthan all wedersyn giffua til allahanda otucht.
Falck 84 a. Söffrin achtade Hans Kongligh
Maiestettz påbodh och scriffuelse platt intedt,
Vtan hölt spelet àltså gongande vtari all
widersyn och fahra (fruktan). Svart Kr. 78.
leffua vthan all wedhersyn j alla synder och
onda lustar. A. Simonis V i b. (Jfr Se vid,
Se 8.) — 2. Undseende, skonsamhet. här
(hos Kristian Tyrann) war ingen wedersyyn
hwarken öffwer vng eller gammal. Svart
Ärepred. 56. — B. Afseende, hänsyn.
Christus sielff vthan all wedersyn (sine respectu)
predicade, för mongom, för fååm, och
vnder-tiden för een ensam menniskio. L. Petri
Kyrkord. 26a. — 4. Varnagel. (Jfr Se vid)
tiuffuar ... hengiandes (i galgen) androm til
wedersyn och förskreckelse. L. Petri Chr.
pina p 5 b. vppenbarligit straff eller nepst,
androm til wedersyn och reddhogha. Falck
109 a. — 5. Återspegling, motbild, afbild.
Är ansichtet (som afspeglas i vattnet) . . .
fuhlt eller ... dägeligit; samma beläte,
mot-sken och vedersyn gifver vatnet ifrå sig.
Svedberg Schibb. f4b.
Vedersynlig, adj. Vidrig att se.
veder-synliga lyten på kroppen. Emporagrius 147.
de som sågo däm (de druckne) raga, och lika
som ursinnige, skulle hela sin tid til en så
vedersynlig last et ouphörliget hat draga.
Hermelin C 8 b.
Vedersäga, Vidersäga, tr. [Fsv.
viper-sighia, D. vedersige, Mnt. wedderseggen.]
1. Motsäga, förneka, then menigheman her
openbarligha nekath och widhersagt haffuer,
ath thet aldrigh skeeddhe medh theres
weeth-scap. Gust. 1 reg. 2: 236. ey honum j
no-ghen mottho widerseya eller neka hans reth.
3:136. Hwilken migh effterfölia wil, han
wedhersäye sigh sielff, och taghe sitt korsz
på sigh. Luc. 9:23. — 2. Uppsäga, then
menighe mandh ... wedersacth klyppingana
att the inthe lengher gaa skulle. Gust. 1
reg. 1:204. — 3. Afsäga sig. widh Mora
steen wedersade han rikit, och hertogen
bleeff thå hyllat för konung. O. Petri Kr. 90.
Vedersätta, tr. Återsätta. the funnit
hade thessa Gudarnes döttrar, the ährsamme
dygder, them til at vedersättia och förhöya til
theras forna vyrdes stol och stånd.
Stjernhjelm Virt. rep.
Vedertaga, tr. [Fsv. vipertaka.] 1. Taga,
ertappa. om han (tjufven) warder wedher-
taghen. L. Petri Sal. ord. 6:81. — 2.
Emottaga. om gästgifvere så månge icke kan
befordre som kunne til gårdz komme, då
skal ländzmannen them vedertage och medh
häster, maat och öll... försörie. Stjernman
Com. 1: 460 (1604). — 3. Vidtaga, verkställa.
vedertaga thet the befinna nyttigt vara.
Schroderus Uss. A 4 a. de rådde Hertigen at
skicka til Finland ... at ställa alting i
ordning: detta blef dock icke vedertagit. Dalin
Hist. III. 2:344.
Vedertal, n. 1. Samtal. [Fsv. vidhertal,
Isl. viörtal.] theras snack och vedertaal.
L. Petri Kr. 22. — 2. wedhertaal eller
dis-putatie. L. Petri 1 Post. M 5 a.
disputa-tionen eller vedertalet i Lund. Svedberg
Försvar 159.
Vedertala, f. Samtal. Thette och annat
mere ... war wår wedhr tala. H. O. visbok 85.
Vedertarfva, tr. Tarfva, behöfva, till
sitt behoff opköpe hvadh dhe vedertarfve.
Stjernman Com. 1:596 (1614). Jfr Ve de
r-to r fva.
Vedertecken, n. Kännetecken,
kännemärke. Och thet (vilddjuret) lät alla ...
tagha wedhertekn vthi theras höghra hand,
eller på theras anlete, at ingen skal må köpa
eller sälia, vthan then ther haffuer
wedher-teknet eller Wildiwrens nampn. Upp. 13:16.
the lata ock så effter sigh itt wedherteekn
(minnesmärke) til sins leffuernes galenskap.
L. Petri Sal. vish. 10:8 Odygden eij så
långt steg fram: Hon måste då med billig
skam Sit vedertecken bära Rydelius Vitt.62.
Vedertorf, -torft, -tarft, Vidertarf, f.
Nödtorft. [Fsv. viperporft.] få sijna
tilbör-liga vedertorff och berning. Gust. 1 reg. 5:
63. The ther nw redeligha handla lära och
predica ... them äre the som lärde warda
plictige ath the läta them fåå theres
wedher-törfft. O. Petri Svar till P. Eliæ d 1 b.
Gudh ... skal rijkeliga skaffa tigh tijn
weder-torfft. L. Petri 2 Post. 247 a. theras
timliga wedertorfft och vppehelle. 3 Post. 84 a.
at the siuke få sijn wedertorfft til maat, dryck,
kläder etc. Kyrkord. 92 b. rikitzens
vidher-tarff til salth. Gust. 1 reg. 4:100. skal ey
någon af borgerskapet hafva macht till at
giöra sin vedertorft och giärning hos någon
annan embetzman, än hos någon af them,
som äre uti samma kiöpstad. Stjernman
Com. 1:262 (1576). Skinwahrer aff allehande
slag som här j Rijket wanke plägher, icke
allenest effter thenne rijkes wedhertarfft,
vthan ock så til öffuerflödh. E. Sparre
Oration C 2 b.
Vedertorftig, Vidertorftig, adj. [Fsv.
viperporftogher.] 1. Behöflig, salt, hwmbla
eller andre weddhertörfftighe waror. Gust. 1
reg. 3:839. — 2. Behöfvande, torftig, thå
iach war när idher och war wedhertorfftugh
förtungadhe iach ingen. NT 1526 2 Cor. 11:».
the intit wille hielpa them som widhertorff-
61
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
