Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Vedersaka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vedersaka
Vederstånd
Vedersaka, Vidersaka, tr. 1. Försaka,
afstå ifrån, hon haffuer försworet och
wi-dhersakat thet onda wäsende som hon war
stadt vthinnan tilforenne. O. Petri 2 Post.
100 b. huar och en aff idher," som icke
we-dhersakar alt thet han ågher, han kan icke
wara min Läriunge. Luc. 14:33. tå
weder-sakadhe the konung Hans, och scriffuo
honom vp huldskap och mandskap. O. Petri
Kr. 297. de Norske ... vore til sinnes at
vedersaka Konungen af Danmarck, upsäya
honom deras ed. Tegel Er. 14 hist. 246.
H. F. N. sielff sin rätt haffuer frijvilleligen
... vedersaket. Stjernman Riksd. 1:544
(1604). All rättighet till Gottland hafva de
Svenska vedersakat och sig afhändt. S.
Elofsson 182. tå borgmästaren satte sin
slachtordning, vedhersakadhe fienden
strij-dhen. Schroderus Liv. 519. — 2. Förneka.
then som migh wedhersakar för menniskiom,
honom skal ock iagh wedhersaka för min
Fadher, som är j himmelen. Matth. 10:33.
Hwilken som wil fölia migh, han
wedher-sake sigh sielff, och taghe sitt kors vppå sigh.
16: 24. — 3. Vägra, biudhom edher ... athij
thet for:na rwndha myntt... ingalundha straffa
(klandra) eller wedhersaka (vägra att
emottaga), wthan bære thet wp för fulth oc giltt.
Gust. 1 reg. 2:221. haffuer iagh någhrom
giordt skadha, eller någhot thet dödhen werdt
är, tå wedhersakar iagh icke döö. Ap. gern.
25:11. Och skal ingen, som ... tilbörlig
be-soldning tilbiudes, vedersake at låte bruke
sigh ehvar som behöfves. Stjernman Riksd.
1:537 (1602). the vedhersakade konung
An-tiocho hielp och bijstånd emoot the Romare.
Schroderus Liv. 647. (han) uthaff en sin
vän bleff anmodat, thet han ville hielpa
honom uthi een vrångvijs saak, men han
ve-dersakade thet aldeles. Waldt 19.
Vedersken, n. Återsken. [T. [-wieder-schein.]-] {+wieder-
schein.]+} så kan man af des (månens)
veder-skien moth snöön se at läsa det något groft
skrifvit är eller trycht. Rudbeck Att. 1:84.
gir han (kameleonten) vederskeen af all then
färg man steller För honom. Spegel G.
verk 237. Siälen klar och ren Af ett Gudoms
vedersken Stråla får i evigheten. S. E.
Brenner Dikt. 2:52. Husets vederskien
förblindade våra ögon. .4s. Ban. 1:121.
Vederskifte, n. Tvekamp. [Jfr Isl. [-viör-skipti.]-] {+viör-
skipti.]+} thermedh skall tå theras vederskiffte
gripit ändha, att Swerin blef ther liggiandes
dödh på marken. L. Petri Kr. 15.
.Vederspändig, adj. 1. Motspänstig. [Mnt.
wedderspennich.] the uproriske och
veder-spendige Danske. Sylvius Er. 01. 40. —
2. Motig, svår. thet var mächta
vederspän-digt at gå fram, äfven och fahrligit at gå
tilbaka. Sylvius Curt. 450.
Vedersträf, n. Motsträfvighet, tvist, tee
fram uthi en dansz Freds och örlogs vapen,
strijd och vedersträf Om sin prijs och nyttig-
heet. Pallas skillier trätan åt, betyger at
Fred är bättr’ än bäste krijg. Stjernhjelm
Fredsafl an man.
Vedersträfva, tr. Sträfva emot. [T. [-wi-derstreben.]-] {+wi-
derstreben.]+} the medh theras hårdnackadha
argheet och wrånga vpsåt wedhersträffua tin
helgha wilie. P. J. Gothus Bön. K 6 b.
Vedersträf vig, adj. Motbjudande. [Mnt.
■wedderstrevich.] Maten blifver edher
veder-sträfvig. Schroderus Hels. beg. skattk. 45.
alzingen stanck är näsan så vedersträfvigh
och förtreteligh, än äfven (som just)
okysk-hetenes orene andes vädher. Albert. 1:177.
om honom... en fremmande, ther til medh
en vedersträfvigh tanke infaller. Hunn. 133.
Vederstygg, adj. Vederstygglig,
menniskan ... är wederstygg och snödh. L.
Petri Jobs bok 15:16. en deel ... haffuer
wederstygdt anseende- (utseende) medh sigh.
B. Olavi 87 b.
Vederstyggas, dep. Styggas vid. han
wedherstygdhes icke at stå emoot sanningen.
A. Simonis Aa 6 b. en sammansvärielse,
hvilka Gudh förbannar och vederstygges. P.
J. Gothus Rel. art. 245. the thet (kätteriet)
ångrade och vederstygdtz hade. Laurelius
Påf. anat. 403. vederstyggias vid syndenne.
Svedberg Sabb. ro 2:1178. vederstyggoms
för thet ondt och syndigt är, såsom för
helvete. Casa 348.
Vederstyggelse, Viderstyggelse, f.
Styggelse, köpslaga redeliga och skæliga
med the hållender på thet the skule icke
få en viderstyggelse ath besöke thetta rikit.
Gust. 1 reg. 4:215. the Egyptier töras icke
äta brödh medh the Hebreer, thet är een
wedherstyggelse för them. 1 Mos. 43:32.
Thet som kräker på iordenne skal wara idher
een wedherstyggelse, och man skal icke ätat.
3 Mos. 11:41. Jagh skal... göra tigh til een
wedherstyggelse, at alle the som tigh see,
skola flyy jfrå tigh. Nah. 3:6. uppå slige
store och grofve misdädere lagdes publica
penitentia ... for then ganske christelige
forsamling, androm till exempel och
vederstyggelse. Hist. tidskr. 7:196 (1541). han
hafver hafft een vederstyggelse vidh samma
offer. L. Petri Kr. 46. then wrongwisa
wederstyggelse, som j förtidhen mykit
all-menneligh warit haffuer til the qwinnors lijk,
som vthi barnsfenge affledna äro. Kyrkord.
23 a. een alwarligh wedherstyggelse och
fiendskap fatha emot alla lögnandar. P. J.
Gothus Bön. G 8 b. thet är esn
vederstyggelse, at man plötzligen Gudz
välgerningar förgäter. Schroderus Kors. 623. jag
altid hafver burit en vederstyggelse til trätor
och kif. Svedberg Försvar 14. Påfvens
vederstyggelser. Raimundius 44. jag ser
af honom sådana vederstyggelser, så at jag
ville önska han vore, jag vet icke hvar.
Ehrenström 6.
Vederstånd, n. Motstånd. [T. wider-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
