Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Vestfart ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vestfart
— 966 —
Vexel
första anfall skulle skee antingen in i
öre-sundh eller Norrige. Tegel Gust. 1 hist.
2:176. Birkarler uthi Norrebotn ... haffua
theres liggere eller tienare uthi the
fiskeläger vidh Vestersiön. 2:300. han medt någre
Kong:e M:ttz örligz skipp skulle ... haffwe
draget egenom Sundh eller Beltt in i
Väster-siön. Hist. handl. 13. 1:218 (1567).
Vestfart, Vestfärd, Vestvart, f. Eg.
sjöfart vesterut [Isl. vestrferö]; brukas
vanligen såsom gemensam benämning för
länderna vid Vestersjön (Nordsjön). Monss
bryntesson syg (sig) bespör med forstonduga
köpmen, hwat warer westfart best kunna
tiæna. Gust. 1 reg. 2:18. huar och een
her aff östhersiön maa Frij och feligh och
obehindrat segla tiil westhfarth, hollandt,
Seelandt och brabwndt. 2: 43. eth skip fran
vestfarth ær inkommit för köpenhaffn. 4:25.
vij haffwe fångit... breff och bwdt fran
vest-färdt. 4: 24. wij äre till sinnes att wele lathe
löpe någre aff wåre Skep ått Westwartt.
RR ,e/i 1548. Salt och annat mera, hvad
man ifrån Vestvardt plägar föra. Tegel Er.
14 hist. 11. Köpmän, så väll vdi Hållandtt,
Brabandtt och flerestedz Vestvartt, som vdi
the östre siöstäder. Stjernman Com. 1:155
(1557). Vesterfarts seglation. 1:666 (16 1 7).
Vestfartsk, Vestvartsk, adj. haffue vij
vdtskickedt vårtt skep vgglan til siös til thenn
vestfartske rese. Gust. 1 reg. 5:86. bruke then
Vestvariske seglatz medh träälast.
Stjernman Com. 1:325 (1583). then Vestfartske
seglatzie til Franckrijke och Hispanien. 1:349
(1589). the Westwarske (Holländarne). Gust.
1 reg. 8:285. Konungen i Danmark ... ville
sluta Sundet til och förhindra dem (de
Re-velské) den Vestverske seglation. Tegel Er.
14 hist. il.
Vet, Vett, n. Vetskap. [Fsv. Isl. vit.]
Intet medh mit veet ähr förandhrat. sedhan
du affreeste. A. Oxenstjerna Bref I. 4:50.
Medh näste posten ankom din och Salvii
schrijffuelse ... till drotningen; Men till mig
eller andhre dine enskylte venner ingen
medh mitt vett. 11:478.
Veta, tr. [Fsv. Isl. vita, Mnt. weten, T.
wissen ] 1. Känna, hafva kunskap om
ingen haffuer fått weta hans graaff alt in til
thenna dagh. 5 Mos. 34:6. the som weta
tins Gudz Iagh. Esra 7:25. I . . . weten
icke Scrifftena. Matth. 22: 29. Jagh weet
tina gerningar. Upp. 3: l. iagh hadhe gerna
wist een wiss vnderwijsning om ... Dan.
7:19. wiste (kunde) henne (episteln) ord jfrå
ord vthan til. Försp. till Rom. — 2.
Vinnlägga sig om. Jagh wil weta titt betsta.
Jer. 40: 4. j huadt motthe wij kwnne wetha
och rama allés eders gangn. Gust. 1 reg. 3; 9.
— B. Tillerkänna, gifva, the mågha . . .
weta sin frelsare tack, prijs och ära för
theras salugheet. O. Petri Men. fall A 2 b.
the wiste Konungenom på then tijden platt
ingen tack therföre. Svart Kr. 115. skall
jag veta dig med näste post beskedh och
underrettelse om hennes intention. A.
Oxenstjerna Bref 2:398.
Vetenhet, f. Vetande, kunskap. [Mnt.
wetenheit.] Lär mich godheet, tuct och
wetenheet. Dav. ps. 1536 119:66.
Vetenskap, m. och n. 1. Kunskap. [T.
wissensehaft.] Gennom studerande är väl
then tryggeste vegen till vettenskapen. Gust.
Adolf Skr. 65. vettenskap uthi krigsacker.
Ders. the medel och vegar som en måste
brucka och efterfölia til at komma til
vet-tenskappet och thet retligh at förverfva. Ders.
67. discurerar med en hoop och ratiunculis,
som läste han Terentium eller Plautum för
skolediäknar, at visa sin stora vetenskap.
A. Oxenstjerna Bref 2:456. några af adtien,
som vettenskap hafva om bergzbruuk.
Stjernman Riksd. 2:1586 (1668). giftvuxna
jung-fruer, som till godt förstånd och vetenskap
komna äro. Com. 4:671 (1686). en
grun-delig vettenskap i Chirurgien. 6:382 (1717).
— 2. Vetskap. Herburt rymmer bort med
konungens dotter Hillder, emot hennes faders
villia och vettenskap. Peringskiöld Vilk.
308. min förtrogna var utom min vetenskap
ifrån mig gången. ,4s. Ban. 2: 496. utan
hannes vetenskap. Celsius Gust. 1 hist.
1:218.
Veterlig, adj. Medveten, uppsåtlig,
genom sielffs wilia och weterligh synd mister
man then heliga Anda. L. Petri 2 Post.
282 b.
Vetskap, n. med vårt vetskap.
Schroderus Kysk. speg. A 7 b.
Vett, se Vet.
Vetta, intr. 1. berghet Pisga, som weet
(vetter) ått öknenne. 4 Mos. 21: 20. den
sidan om slottet som ifrån staden vette.
Girs Joh. 3 kr. 12. — 2. Förhålla sig.
huru ther med vetter tilsamman, så är doch
... Lindestolpe Frans. 41. Jfr T i 11 v e tta.
Vettlystnad, m. Vetgirighet, förnöija vår
vettlystnad. Svedöerg Dödst. 433.
Vettlös, adj [Fsv. vitlös, Isl. vitlauss ]
1. Från förståndet, vanvettig, tå Petrus
kom vthu fängilset för theras dör och
klap-padhe, kunde the icke troo, at thet war han,
sadhe pighona Röde, som thet förkunnadhe,
wara weetlösa. P. Erici 6: 94 a. vetlös och
ursinnigh. L. Paul. Gothus Mon. turb.
75. — 2. Medvetslös, han lågh vettelöös
och intet ååt, drack eller talade. Petrejus
Beskr. 2:91.
Vettvill, adj. Vansinnig, raasande
vet-ville menniskior. P. J. Gothus Rel. art. 152.
Vettvilla, f. Vansinne. Wij galne hölle
hans leffnat för wettwillo. L. Petri Sal.
vish. 5:4. monger kommer aff sinnet, och
bliffuer sedhan j wettwillonne alt in til thes
han siälas. 4 Post. 61 a.
Vexel, m. Vexelbank. äre vij tilsinnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
