Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Verkmästare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Verkmästare
— 965 —
* Vestersjön
Söderwall.] 1. Handtverksmästare. icke
slädia någen nykomen gulszmed sätia sig i
vpstäderne för een werkman förre än han
haffuer warit j Stocholm för werkmästaren
och ther bewisat sijn werkstycke. Skråord.
169 (1529). — 2. Skråföreståndare, när
någen af thett talet (det bestämda antalet
handtverkare i staden) affaller, då må
werk-mannen medh the andre i Embethett...
in-tage en annen. Skråord. 177 (1596).
Verkmästare, m. 1. Skråföreståndare.
[Fsv. värkmästare.] alle gulszmeder j
vp-land skola komma tillhopa en tid om året i
Stocholm ock retta ther theres wikt^ när
werkmesteren aff theres embete. Skråord.
169 (1529). Se vidare ex. under
Verkman 1. — 2. Ett slags handtverkare
(hvilket? Jfr Molbech Gloss.) gwlsmedher,
Kleensmedher, Verkmestara, Sadelmakare,
Beltara, Pwngamakara, Swerdzfeyara,
offwer-skærara, Skinnara, och andra swadana
em-bitzmæn, som paa Landzbygden finnas. Gust.
1 reg. 1:242. at alle landköpare gulsmider
snickare cleensmidher werkmestare oc andre
saadäne flytia sigh in vthi stederne. 1:255.
— B. Handtverkare i allmänhet, arbetare.
han (Gud) genom oss, såsom en
werkmestare genom sin redzkap, stoor ting
vth-rättar. P. Erici 5:234 b. sådan som
värck-mästaren är, sådant är och värcket. Forsius
Esdr. 140.
Verknad, m. Verk, verksamhet. [Fsv.
värknaper, Isl. verknaör.] Theras wäffnat
dugher intet til klädher, och theras
werck-nat dugher icke til Täken. L. Petri Jes.
proph. 59:6. Hata ingen wercknat för
arbetet skull (derföre att det är mycket
arbete dervid). L. Petri Sir. bok 7:16. AH
förgengeligh wercknat moste taga enda, och
han som slijkt werkat haffuer förgåås ock
så medh. 14:21. the (Guds verk) hwarken
tröttas eller mödhas j theras wercknat, och
hålla intet vppe aff theras sytzlo. 16:27.
Verkning, f. Verkan, hans krafftz
werck-ning. Eph. 3:7.
Verkoffrare, m. Som vill med gerningar
förtjena Guds nåd. the werckoffrare tagha
Gudhi ifrå hans Guddomligha ähro, och
göra aff honom en affgudh. L. Petri Om
nattv. B 8 b.
Verksto, f. Afvelssto? [Jfr Fsv.
värk-skiut, arbetssto Söderwall.] the wärkstodh
och små foler... skall thw lathe komme ...
till wåre affuelsgårder vdi Nylandh Och
komme wäll samme stodh och foler
månge-städz til nytte Ty wij achte här effther lathe
vprätte affuell j huar sochn. Fin. handl.
8:341 (1555).
Verkstycke, n. 1. Mästerstycke. Se
under Verkman 1. — 2. Stenblock, ämnadt
till byggnadssten. [T. werkstück.] Stenarna,
them man til bygningen bruka vil, måste
först, tilhuggas och poleras, för än the tagas
til bygningen, ju större värkstycken, ju större
tilhugning. Schroderus Kors. 7.
Verkställig, adj. Verkställbar. Saken var
godh och verkställigh. Schroderus Uss.
K8a. — Göra verkställig, verkställa.
[T. tverkstellig machen.] föruthan
soldates-cans contentament skattar jag ingen
execu-tion aff fredztractaten latha sig hantera eller
göra verkstellig. A. Oxenstjerna Bref 2:876.
Verldsling, m. Verldsligt sinnad
menniska. mundanus, verldsling. Svedberg
Schibb. 285. Phy tig tu vertdzling ... och
tu afgudadyrckare. Ders. 459. Tu stolte
werldz-ling, som håller för en nesa at boija tin
knä för then stora Guden. Ungd. reg. 187.
sådane verldzlingar . .. tyckia mykit om sig
sielfva. Försvar 23. Två unge verldslingar
kifva utan all ända om ens air eller låter
och skick. Rydelius Förn. öfn. 129.
Verldsman, m. 1. Verldslig man,
lekman. Så haffua och wåra munkar och
nunnor ... satt näsona högt vp emoot the
menniskor som the haffua räcknat för syndare,
och tenckt, Ih thet är en werlzman, huad
ligger tich macht påå honom, wille han
wara froom han droghe wel ena kappo (kåpa)
vppå. O. Petri 1 Post. 121 b. —- 2. en stoor
Politicus eller verldsman. P. J. Gothus
Fastapred. 10.
Verldsvis, adj. Philosophus eller
werld-wijss. O. Petri 1 Post. 106 a. The
hedh-niska mestare och werldwijse. Ders. 104 a.
Verlös, adj. Som förlorat sin äkta man.
[Isl. verlauss.] vederlöse(I) qvinnor. Tegel
Gust. 1 hist. 2:100. verldlösa(l) quinner oc
faderlööss barn. H. Brask (HSH 13:70).
Verskap, se Värdskap.
Versmånglare, m. Man bör hafva
medömkan med eder, herrar versmånglare, som
hafven edart endaste stundeliga uppehälle
af rimsmideri. Sv. nitet n. 3.
Versyster, f. Svägerska. Glos,
bondans syster, wersyster. Var. rer. voc. C 5 a.
Jfr Verb roder.
Vesa, f. En i matjorden gyttrig blålera,
med en röllig eller gulaktig mergel eller
mergelaktig lera til. grund. Carleson 251.
[Isl. veisa, sumpigt ställe, pöl. Se Ihre
Gloss. wäsa, Rietz 803 a.]
Vestan, adv. monge warda kommande
aff östan och westan. Matth. 8:11.
Vesterland, n. Land vid Vestersjön
(Nordsjön), brabantt, Sælandh (Zeeland) och
flere vesterlandhen. Gust. 1 reg. 4:31. skip
vtaff vestherlandhen haffwa siigh actadh hiith
tiil Stocholm. 4:24. thee Vesterländer,
hol-landh, brabandh, Sælandh, vestherfridsland.
4: 143.
Vesterländsk, adj. (Se Vesterland.)
vestherlendisk skip. Gust. 1 reg. 4:100.
Vestersjön, m. Nordsjön. [Mnt. [-Wes-tersee.]-] {+Wes-
tersee.]+} medh then Danska flottan löpa uthi
Vestersiön, effter han förmodde, att thet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
