Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Vraxel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vraxel
— 981 —
Vrida
icke well kunne bygges nogre wrakhws.
Fin. handl. 3: 325 (1556). ther wtaff (ur sjön)
löper enn lithen å, och är gått stelle till ett
wrakhus Thy ther går wth både åål och
an-nen fiisk. 3:326. (Jfr Rietz vrak, s. 820.)
Vraxel, m. Hårdknut. (Se Rietz vrak,
vraksel.) Fast Papistren’ stretad’ mot (mot
Gustaf 1) Och drog skiäl fram öfver axel,
Gick doch alt för them i vraxel. Runius
2:20.
Vred, Vrid, n. Ref, slitning. [Fsv.
vridh.] Tarmarnas vreed, som kallas
Co-lica. Colerus 1:192. vred i lifvet honom
giorde bångh. Olfson Tre vise män C 4 b.
verck och vredh i naglan (nafveln). A.
Månsson Ört. 48. Reff eller vridh i
tarmarna. Ders. 161.
Vred, adj. Tå wardt Herren mykit wreedh
offuer (på) Mose. 2 Mos. 4:14. wardt han
wredher offuer sina söner och döttrar. 5
Mos. 32:19. ett vredt sinne. Comenius
Tung. 245.
Vrede, m. Spak, handspak. Uectis,
wredhe eller jernstång ther man löffter eller
wender thet med som tungt är. Var. rer. voc.
M l a. Arbetzkarar... hjelpa til medh
hand-spijkar (vredar) uplyffta. Comenius Tung.
534. Vredha, Vectis, Schwengel.
Schroderus Lex. 43.
Vrede, f. [Isl. reiÖi, f.] Förbannat ware
theras wredhe, at hon så stijff är. 1 Mos.
49: 7. En dåre bewijsar sina wredhe
snar-ligha. Ord. 12: 16. Gudh wille låta see
wredhena. Rom. 9:22. han vthgiuter alla
wredher öffuer oss. L. Petri 2 Post. 14 b.
Vredeld, m. Eld uppkommen genom
vridning, gnidning. Någhra förware theras
huus och folck (mot pesten) såledhes: The
taghe WredhEeld och hålle thet vthi
theras huus niye dygn leffuandes, så at the
ingen annen eeld bruke. Berchf.lt 2 Pest.
D 6 a.
Vred el ig, Vredlig, adj. Vred. [Isl. [-rei-diligr.]-] {+rei-
diligr.]+} iagh läter retten gå offuer tigh, medh
wredhe, grymheet och wredhelighet straff.
Hes. 5:15. the ther hafva retat Gud at
them med ett sådant vredeligit straff (pesten)
hemsökia. Svedberg Dödst. 453. wredügha
åthäffuor. _ L. Petri Mandr. A 8 b.
Vredeliga, adv. Med vrede. [Fsv.
vre-dhelika, Isl. reiöiliga.] the haffue sig...
vmanlige (omenskligt) och vredelige beuist.
Gust. 1 reg. 10:84. han ... sågh wredheligha
på henne. St. af Esther 3:10.
Vredgas, dep. tu . . . wredhgas medh
(på) tinom Smoorda. Ps. 89:39. tu
wred-gas swårligha offuer (på) oss. Jer. 15:17.
Vredmodig, adj. Vredsint, förbittrad.
then vredhmodighe menigheeten.
Schroderus Liv. 658.
Vredsam, adj. Ondsint; vredgad. [Fsv.
vrejtsamber.] Giff tigh icke j selskap medh
en wredhsam man. Ord. 22:24. een wredh-
sam menniskia vptender kijff. Syr. 28:11.
thens obootferdiga Phariseens wredsamma
bortkastelse. P. Erici 2:231 b. vredesamme
åthäfvor. Schroderus Liv. 576. vredsam
hämnd. Spegel Öpp. par. 72. Mången
vredgas ibland, är dock ej vredsam i sinnet. A.
Nicander Vitt. 189.
Vredsamligen, adv. Med vrede. Thetta
taal togh K. Philippus vredsamligen up.
Schroderus Liv. 449.
Vredshugg, n. Hugg i vredesmod,
drager och någon svärd eller knijf... med
vredz-hugg. Schmedeman Just. 96 (1590).
drager någon väria med vredzhugg i Wår egen
cammar, villiandes giöra skada dermed. Ders.
Vredsmod, n. Vrede. [Fsv. vreds modh.]
Om eens weldigs manz wreedzmodh stijgher
vp emoot tigh, så wijk icke ifrå titt rum.
L. Petri Sal. pr ed. 10:4.
Vredsmål, n. Vredesmod. Herrar uthi
vredzmålet göra esomofftast sigh sielffuom
större skadha, än the them brotzligom kunna
tilfogha. Kemner 69.
Vredstecken, n. [Fsv. vredhis tekn.]
hwilken som segher Racha til sin brodher,
thet är, han giffuer honom noghot
wreedz-teekn. O. Petri 2 Post. 126 b.
Vrel, m. Tåg, som vrides omkring
try-net på svin då det skall slagtas eller
ringas. lägga kull svinet, snöra ihop munnen
med vrelen, at han må bärja öronen för
svinets olideliga skrik, sedan med en syl
genombora nosen, at därigenom sätta en
liten ståltrå, och den tilsammans vrida.
Linné Vestg. resa 94. Rietz 818 b.
Vrena, intr. Gnägga. [Isl. hrina.]
wre-ner som en häst. L. Pet. Gothus 53 a.
Rietz 819 a.
Vrensk, m. Hingst. Vrensken betäcker
stoet. Lind Ord. 2:92. Rietz 819 a.
Vresa, intr. Vara vresig, krångla?
(Rietz.) Kesa? Såge j gott folck, huru
han vresa omkring, Som han i näsan hade
fåt en ring (som ett ringadt svin).
Chro-nander Surge D8b. Fast tu nu vil pijpa
eller vreesa, Så skalt tu medh til domaren
reesa. Bel. K 2 b.
Vrid, n., se Vred.
Vrida, tr. 1. Hopvrida, sno, tvinna, itt
wridhit snöre. Dom. 16:9. twå wredna
gior-dar. 1 Kon. 7:41. — 2. Förvrida, vränga.
Menar tu at Gudh dömer orett, eller then
Alzmechtighe skal wrijdha retten? Job 8:3.
— 3. Refl. a) Vricka sig. när en stöter
sigh, faller eller wrider sigh. B. Olavi
123 b. — b) Krångla? thet förbund med
the hollender tycker oss swa vel rad vare,
æn tog vi kunne vel gisse thet vare the
lypske e moot, ther eene vele haffue allen
sion oc vethe sin fördeel Oc twækom ther
vm om the ecke skole tage sig nogen
till-felle ther aff ath vriide sig som för ær skett.
H. Brask (Gust. 1 reg. 3:421).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
