Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Vitesmål ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vitesmål
— 980 —
Vrakhus
Vitesmål, n. Tillvitelse, i oss tillbörligen
och rettwisligen förswarat emoth the oloflige
wijtesmål. Lönbom Hist. arch. 5:10 (1598).
Vitja, Vittja, tr. och intr. 1. Besöka.
[Fsv. vitia, Isl. vitja.] Therföre moste iagh
wida och besökia Sacramentet. L. Petri
Om nattv. F l b. Jag vill bort och vitia en
mö. Sv. forns. 2: 249. lust och åtrå ... at
vitja främmande länder. Hermelin A5 b.
Skulle the (fingren) fläckias i bleck, huru
ville tu frustugun vittia? Stjernhjelm
Here. 126. Jag glömde heller ey bekanta
ställen vittia. Rudeen 221. All samqvem
och gäst bod söök icke att vittia.
Törnevall E5a. Som nu Italien ligger när til
för de Asiater, ha de som oftast vittjat dijt.
Columbus Ordesk. 34. — 2. Tillse,
besörja, förse. I tre daghar skola the ther (i
fängelset) sittia, Medh maat och ööl skal tu
them ey vittia. Jos. hist, 25.
Vitrig, adj. Vettig, förståndig. (Jfr V i
t-t e r.) må Skipparen ther något... brut på
reesan timar, medh sine Skips Officerare
och the vitrigste båtsmän ... the måhl
op-taga.^ Sjö[ag 1667 Skipm. B. 22.
VitriolisK, adj. then vitrioliska svarta
jorden. Lindestolpe Färg. 68. (Se under
Mosslagg.)
Vitskap, m. Vetskap, medh sinne
hust-rws witskap. Ap. gern. 5: 2. Christus ...
vthan sina föråldras wittskap bleff quarr j
Jerusalem. L. Petri 1 Post. M 6 b.
Vitter, adj. Vettig, klok. [Fsv. viter,
Isl. f/fr.] hans vitra träffligheet.
Eurelius Vitt. 38. de, som lyste bland de vijsa,
Och sökte vittert vett. O. Gyllenborg
53. sanningens vittra uthletande. U. Hjärne
Vitt. A 3 b. Det vittra svaret och ehr
skapnad innebära, At ödet ämnat ehr til höghet,
dygd och ähra. Wrangel Tor. 21. vittre
och riket nyttige påfund (uppfinningar) skulle
blifva i landet in förde. M. Triewald
Konsten att lefva under vatn, tillegnan.
Vittig, adj. Klok. [Mnt. ivittieh, Isl
vi-tugr, D. vittig Kalkar.] at the
oförnuff-tige mågha wittige warda. Sal. ord. 1536
1:4. Then wittighe seer thet onda och
håller til baka, the oförnufftighe löpa epter
nä-sonne och få skadha. 22:3.
Vittighet, f. Kunskap; klokhet. [Mnt.
witticheit; D. vittughed Kalkar.] Huru lenge
wilien ... j dårar wittigheet hata? Sal. ord.
1536 1:22. herren giffuer wijsheet, och vtaff
hans mund kommer wittigheet och förstond.
2: 6 The wise bewara wittigheet (sitt vetande).
10:14. Rijksens välfärd ved denne tijd
består uthi Regeringens vijse och kloke
con-duite, och därjempte uthi deres krafftige
re-spect och authoritet; Så stelles ded första
icke obilligt till Gudz välsignelsse och deres
flijtt och idkesamheet; Ded andra förorsakas
aff vittigheet och snelheet. A. Oxenstjerna
(HSH 35:129).
Vittja, se Vitja.
Vittnesbyrd, f. thet skal idher
widher-faras til een witnesbyrd. Luc. 21:13. Hwadh
är thetta för witnesbyrder. 5 Mos. 6:20.
Jagh håller tina befalningar, och tina
witnesbyrder. Ps. 119:168.
Vittring,T. Vittjande, tijond taga af fisk
i allom notadrächtom, nätning och vittning.
emporagrius 331.
Vittra, tr. Afvittra, afskilja, thet
förlofvade landet Judomen til arffuodeel wetrat
wardt. P. Erici 1:253 a.
Volker, m. Moln. [T. wolke.]
Frögd-eld.. .som flychtiger blix skal fara bland
skyernas volkrar. Leyonstedt 17.
Vrak, n. han medh sitt skepp måst
ynck-ligh gå i vraak (lida skeppsbrott).
Wexionius Sinn. G 4 b. Då sågh det uth, som
skull’ all verlden gå i vraak. Vitt. 385. the
stora skiepp på klippor slås i vrak (spillror).
Spegel Tillsl. par. 154. Jordbruk ligger i
vrak (vanhäfd). A. Nicander Vitt. 225. De
helge stadgar där i vrak och vanbruk lågo.
Frese 49. Ehrt höga mod, stoora ord, ehr
pracht... Är hoos oss alt i föracht och i vraak
(vrakas, förkastas). Lindschöld Gen. B2b.
thet (verldens goda) är itt löst, ovist och
för-gengeligit godz, som Gudh kastar uthi vraak.
Schroderus Kors. 473. Du har... giordt
vrak af Mosis svåra bok. Rydelius Vitt.
47. Hattar bruka nu mest förnämare fruar
i riket, Mössan kommer i vrak och blott af
ringare bäres. A. Nicander Vitt. 155.
Gammalt kommer i vrak, det nya
gemenligen älskas. Ders 191. Fasta murar ser
man brytas, At til annat skick förbytas:
Tiden sielf derpå slår vrak. Kolmodin Qv.
sp. 2 (företal). Stå för lagh, svara sin saak
Uthan upskåff och vraak (förkastelse,
vägran, tredska). R. Foss 77.
Vrak, f. Hämnd. [Mnt. wrake, T.
ra-che; Isl. reki.] Eutrapeles var en man så
nämbd, När han sin fiende giorde hämbd,
Medh rijkedomar han then bestack, Han
giorde en rijk, thet var hans vrak. R. Foss 507.
Vrakfågel, m. Lösdrifvare,
landsstry-kare. fare flyttie och wräkes kring om hele
landet, ifrå then ene sochnen til then andre,
ifrå then ene byen til then andre ... vppå
sådane wrakfogler skwlle man haffwe
vp-seende. K. br. 20/e 1555.
Vrakgill, adj. Vrakfri. godzet godt och
vrakgilt funnet är. Stjernman Com. 2:643
(1650).
Vrakhus, n. Ett slags inrättning till
fiskfångst, laxefijske... kann skee på monge
hände sät, både med Wrackhwss, laxekar,
noth och näth, thesligest vm ålefijske, ther
till mann och sådane wåner bruke kann,
som är wrachhwss och ålekijster. Landt.
instr. 17 (1563). små strömer, ther mann
måthe försöket met åle kiister eller små
wrakhus,. .. männ i the store fårsser skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
