Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Å - Åtskillighet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åtskillighet
— 1015 —
Åvitelse
föllo de Pålers röster åtskilligen. Girs Joh.
3 kr. 108. han intet see eller vetta kunde
hvadh uthi hans . . . värff skulle finnas
in-vickladh, som åtskillelighen förstås och
uth-tydhas kunde. Schroderus Liv. 511.
ÅtskUlighet, f. Skiljaktighet, religions
. àthskilligheet. Gust. Adolf Skr. 80. veta
tingsens åthskilligheeter och kunna betekna
hvart och ett vid sitt namn. Comenius
Tung. 2. Språkens åtskillighet. Spegel Ord.
företal a 8 a. thet ei litet bör Gudz godhets
pris föröka, Om vi hans gåfvors kraft än
närmer eftersöka Och then åtskillighet som
i them alla finnes. G. verk (1745) 121.
Åtskilligt, adv. Olika. Belghpijpor och
munharpor liudaåthskilligt. Comenius Tung.
777.
Åtskilnad, m. 1. Skiljevägg, han
[förläten) är idher en åtskilnat emellan thet
helgha och thet aldra helghasta. 2 Mos. 26:83.
— 2. Söndring, oenighet, then eena part
emoot then annan til krijgh, ovilie och
åtskilnat förhissadt bliffue. Stjernman Riksd.
bih. 61 (1546).
Åtslita, tr. Söndra, upplösa. Nu stack
thetta Smalkaldiske förbundet keysaren svåra
uthi ögonen, och sökte thet samma uppå
allt sätt at åthslijta. P. Brask Puf. 812.
Åtsplita, tr. Splittra, sprida. [D.
ad-splitte. Jfr Splita.] the löpe hwar för sig
åtsplitte eller rotteuiss. RR ,7/7 1542.
Åtvakt, f. Akt, tillsyn. [Fsv. atvakt.)
Raade wij ok eder at j grand atwakt haffua
paa edre clercker. Gust. 1 reg. 1:37. then
helgie ande hafuer idher satt til biscopar
ath haffua åtwact på gudz försambling. NT
1526 Ap. gern. 20:28.
Åtvakta, tr. Gifva akt på, hafva tillsyn.
{Fsv. atvakta.] at (det må) atwactas med
fogdener, at the icke bruka köpslagenen
med oxar. Gust. 1 reg. 1:255.
Åtvaktare, m. Uppsyningsman.
Episco-pus . . . betydher en åtwactare. NT 1526
försp.
Åtvara, tr. Tillsäga, underrätta om
något, för hvilket man bör taga sig till vara.
[Fsv. atvara.] Szå wele wij... haffue eder
dannemen alle i then motten (ang.
guldsmeders förfalskade arbete) åtwaret, ati måge
wete tage eder till ware för sådane theris
falskhett. Gust. 1 reg. 12:145. wele wii her
medt haffwe ... the godhe men j then
landz-enden åttwarede för Riiksens allés eders
schade och förderff. Fin. handl. 7:111(1544).
Åtvarelse, Åtvarsel, f. Underrättelse,
tillkännagifvande, ther någott bliffuer
strij-digt j hans Landshöffdingdömme, som synes
Cronones högheet angåå, då skall han i tijdh
giffua Kongl. M:tt åtvarellsse. Landt. instr.
200 (1635). dem må skee tillbörlig
notifica-iion och åtvarelse. Stjernman Riksd. 2: »75
(1640). hafve Vij allom ... til een rättelse
och åtvarsel ther om låtit giöra thenne
Ordning. Com. 1:758 (1620). atj wele haffue
edre bespeijning vthe emott the Hollendere,
som nv ligge i Reffle, och göre thorn åth
wårsell ath the Lupske sådant (att uppbringa
deras fartyg) i sinnett haffue. Gust. 1 reg.
9: 158. actendis mett same krigxfolk ath
giffue sig jn vdj naget aff tesse trenne
ko-nunge riker . . . wtan all skälig redelig och
tilborlig åtwarsell. 9:162. the Lubske ...
for-rädeligenn och vtan all athwarszell haffue
ind fört Greffue Christopher aff Oldenborg
tiil. regiment i Danmarck. 10:89.
Åtvarning, f. Aktgifning. haffue eth gott
vpseende och nöge åtwarnungh, huru thet
partij her effter tage sine saker före. Gust.
1 reg. 13:223.
Åtvarsel, se Åtvarelse.
Åtygga, se Å thy gg ja.
Åtänka, tr. Tänka på. then rijke natt
och dagh begrundar och åtänker hvad han
medh sine rijkedomar göra skal.
Schroderus Hoff. väck. 216. När jag åtäncker
thet jag har i böcker sedt. Spegel Öpp.
par. 14.
Åtftnkan, f. Eftertanke, bidja Gud utan
åtänckan, är at intet bedja honom.
Hermelin B 2 b.
Åtätiksamhet, f. Eftertänksamhet. som
du läs (Guds ord) för tin egen undervisning,
bör dät ske med åtäncksamhet. Hermelin
B lb.
Åverkan, f. Våldsverkan, misshandling.
[Fsv. avärkan.] the forredare, som ... giorde
åwerckan på wår nådigiste herris fougte.
Gust. 1 reg. 9:89. at han icke skulle
begynna göra någon åwerkan på erchebispen.
O. Petri Kr. 809. med slagh och hugg göra
åwerckan på sin nästa. L. Petri 2 Post.
176 b. hoo som sigh förbrute på någon svensk
man, thet vare sigh med dråp eller annor
åverkan. Kr. 21.
Åveta, adj. Afvita. Phreneticus,
wil-ler. åweta. Var. rer. voc. E 1 b.
Åvita, tr. Förevita. [Fsv. avita, Isl. åvita.]
man haffuer ... åwit Påuanom och hans
an-hange theras offueruold och mishandel. L.
Petri Dial. om mess. 57 a.
Åvitelse, f. Tillvitelse, anklagelse. [Fsv.
avitilse, förebråelse, bestraffning, klander.]
Och bliffuer så gerningen, som hwar och
en mandråpare giordt haffuer, honom genom
thetta teknet (Kainsmärket) til neso och
åwitelse. L. Petri Mandr. F 4 b. Medh
theras runor och swartakonst kunde the tå
icke heller något vthretta, vthan hade ther
aff... än så mykit större åwitelse och neso.
Sal. vish. 17:7. falsk åwijtelse. Chr. pina
k 5 b. Konungen ... medh mong hånlig ord
och bitter åvitelse förkastat them alla theras
handlingar emot honom. Kr. 90. tiltaal och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
