Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ä - Änga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Änga
— 1021 —
Äpplegård
och engia alt innom menniskio skrancker.
Svedberg Schibb. 104. Drägt ej duger i
fält, som kroppen tynger och änger. A.
Nicander Vitt. 175.
Änga, f. Andtäppa. [Fsv. änge, m ]
As th ma, ängia. Var. rer. voc. D 4 a.
Engia, Dyspncea, Keichen. Schroderus Lex.
18. Engia är andadrächtsens möda.
Comenius Tung. 300. Jfr Bröstänga.
Ängd, f. 1. Tvång, intrång, trångmål.
K. cristiern ... ängde oss til (påtvang oss)
en vtlendzskan biscop ... Doch med gudz
försyn oc rikesins helge patronerss hielp
slik engd moot alle cristelig loffue ecke
lenge bliffue skulle. HSH 17:93 (1523).
the danska... oss oc tess (Tynnelsö slotts)
kringom byggeress engd oc skada vitha ville.
Ders. — 2. Andtäppa, ängd, asthma.
Comenius Tung. index.
Ängebol, -bord, n. Ängsmark,
betesmark. [Fsv. ängiabol.] borgarene (/
Lödöse) hade stortt brist. til äng, och kunne
ecke väl behiälppa sig medt mindre än them
vorde någon mark och vdtryme tillagt til
engebool. Gust. 1 reg. 5:148. en öö...
som wår käriste nådigiste herre haffuer vnth
bisp Mörten til engebol vnder biscopsstolen.
6: 228. när litijdt höö wexer, eller man elliest
icke god ängebord haffuer. K. br. 20/« 1555.
Jfr Rietz 45.
Ängefjäll, m. Ängsmark, ängsstycke.
(Fsv. ängiafiälder.] en ängefiell. RR s/i
1548.
Ängra, f. Änger, the som vmgås med
skiökior... få ängror och matkar til löön.
Syr. bok 1536 19:8.
Ängsel (?), adj. Ängslig, j ären icke
ängsle vthi oss, vthan j ängslens vthi idhor
eghen hierta. NT 1526 2 Cor. 6:12.
Ängsla, f; Ängslan. [Fsv. =] min
herre j yrtagårdhen swittadhe bloodh för
änxla och bedröffwilse skull. O. Petri
Men. fall L 3 a Thet hopp som fördröyes,
gör ängslo j hiertat. Ord. 13:12.
Ängst, f. Ångest, ängslan, the i ängsth
och nödh icke måghe förtwiffla. L. Pet.
Gothus 4 a. (Tryckfel för ångst?)
Ängsta, tr. Ängsla, oroa, besvära. [T.
ängsten.] the varda ängstade och förskräckte
uthi theras samvet. P. J. Gothus Rel. art..
814. tin [Cupidos) boga, tin’ ängstande
pij-lar. Stjernhjelm Fångne Cup. 3 intr.
härlig trägårdsfruckt Skall mit i ödan öckn,
som förr af hundekiäxa Och tistel ängstad
var, dig gee een härlig luckt. Eurelius
Vitt. 65. så väl allmänne som enskylte
plågor något hvar trycka och ängsta.
Lindestolpe Pest. 32.
Ängstig, adj. Ängslande, besvärande.
[T. ängstig.] ängstig köld. Stjernhjelm
Fredsafl 3 intr. dijn (Cupidos) ängstige
bloss. Fångne Cup. 4 intr.
Ängstighet, f. Ängslan. Fruchtan är
en ängstigheet, then en hafver öfver något
ondt, som man inbillar sigh at förestå.
Spar-man Sund. sp. 156. minska hans
ängstighet... Hermelin E4b.
Ängt, adv.. Trångt, snäft. (Se Äng.)
han ... drager uppå sigh sijna skoor, så at
the stå engt åt fötterna. Schroderus
Hoflef. 217. The (qvinnorna) skole icke
ängt snöra sigh. Albert. 2:214.
Änne, n. Panna. [Fsv. =, Isl. enni.] tu
skalt festa thet (spännet) på hatten framman
j ennet på Aaron. 2 Mos. 28:37. gören
idher icke skallotta offuer idhart änne. 5
Mos. 14:1. titt änne är aff koppar. Es.
48:4. han medh sins ännes swett... hustru
och barn nära moste. L. Petri / Post.
N 6 a. Ett smaalt änne är svijnachtigt.
Comenius Tung. 245.
Ännebuff, m. Ett slags hårprydnad.
[F. pouf.] lägga bort alt fransyskt krus,
hvad det må vara, fontanger, ännebuffar,
eller bands eller kläders uppsättningar.
Boethius 208.
Ännedok, n. Fasciola frontalis,
ännedook. Var. rer. voc. E 8 a.
Ännelof, m. Lof midt i ansiktet,
beröm ät en som sjelf åhör det. [Fsv. =]
smickrare... gifva ännelof, at tig ther med
behaga. Svedberg Ungd. reg. 328.
tillåtande intet ännelof, ehuru velförtient och
rettvist thet ock vore. Dödst. c 3 a. (Jfr
Svedbergs "Lista på gamla gäfva ord och
ordalag", där detta ord upptages (Schibb. 408)
med hänvisning till Konungastyrelsen.)
Änneprest, m. (Jfr Ännelof.)
enne-prester och smickrare. Svedberg Dav.
D 8 b.
Ännespann, n. 1. Pannsmycke. Tå
hengde iagh itt ännespann på hennes
and-lete. 1 Mos. 24: 47. och gaff tigh itt
änne-span j titt änne. Hes. 16:12. — 2. Spänne
framtill, the giorde ock ennespannet på
then helgha kronona aff klart guld ... och
bundo itt golt snöre ther widh, at thet mötte
kneppas offuan på hatten. 2 Mos. 39:30.
Ännesvett, m. Anletes svett. [Fsv.
ännis sveter.] äta sitt brödh j sin ännes
swett. O. Petri Äkt. A 3 b. nära sigh
vti sin änneswet. Svart Kr. 102. sitt brödh
... j sin enneswett... förwerfua. P. Erici
2:148 b.
Äpa, intr. Tjuta; ropa högt och skr åla.
(Spegel Ord.) [Isl. æpa.] The taga fast
een biur... Then häfva the omkull på
ryggen fast han sparkar, han måste dock åstad,
thet hielper ej han äpar. Spegel G. verk
286. thet var tok-tal som Lucinius täckts
äpa, At lärdom är en pest, som kan
regen-ter.,dräpa. Sal. vish. 20.
Äpplegård, m. Trädgård. [Fsv. äpla
gardher, Isl. eplagartir.] P o m a r i u m, äple-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
