Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ä - Äpplemost ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Äpplemost
— 1022 —
Åreskämmare
gård eller trägård. Var. rer. voc. M 2 b.
han hade intet annet göre, Utan äplegårder
stichte och rödie. Link. bisk. krön.
(Benzelius Mon. 136).
Äpplemost, m. Äpplesaft, cider, til
Herrans Natward bruka andra drycker än
wijn, nemliga ööl, miödh, kyrsedranck,
äp-lemost etc. L. Petri 1 Sänd. Bl b.
Äraktig, adj. Ärebevisande. [Mnt. [-er-achtich.]-] {+er-
achtich.]+} ährachtige emoot predicoembetet.
P. Erici l:i49a. d i ser et, beskedlig,
höflig;., vettig, ährachtig. Svedberg Schibb. 265.
Ärbar, adj. Ärofull, hederlig. Kongl.
M:t... genom alle ährbare och tildrägelige
medel trachtar at erhålla freden.
Stjernman Riksd. 2:1300 (1658). ehrbart
fredz-sluut. 2:1303 (1660). Ey! hur ährbart står
en an Sielfsint träd’ i tiänstbarheet, Then
naturen födt har frij? Stjernhjelm Fångne
Cup. 2 intr. det ärbara och hedervärde
bondeståndet. Dalin Arg. 2, n. 52.
Årbeding, f. Ärebetygelse. [Mnt.
erbe-dinge, T. ehrbietung.] säija K. May:t aff
Sverige Danmarcks Riikes rådz venlige
ähr-bedingh. Tegel Gust. 1 hist. 2:9. säija
Kon. M:t til Danmarck på Kon. M:tz vägna
uthi Sverige tilbörligh och kärligh
erbe-dingh. 2:82.
Ärbödig, adj. 1. Vördsam, höflig, artig.
[T. ehrbietig, D. cerbödig.] en ährbödigh
ögn-laat. Stjernhjelm Here. 50. han
(elefanten) sägs buga sig för månan och...
Betyga thet han har it hierta rätt ärbödigt.
Spegel G. verk 222. Scipio viste at ställa
sigh emot hvar man vänligh och
ährebe-digh. Schroderus Liv. 348. — 2.
Benägen, villig. [T. erbötig, erbietig.] är Kongl.
M:tt i nåder ärbödig... än ytterligare dess
nådige promisse en fuldnat att gifva.
Stjernman Riksd. 2:1498 (1664). hvad ther emot
vore handlat... ar Kongl. M:tt erbödig att
rätta låtha. 2:1713 (1675).
Ärebrunst, f. Ärelystnad. När
äre-brunst i själen träder. Creutz 69.
Ärebödighet, f. Vördnad,
vördnadsbe-tygelse. [T. ehrbietigkeit.] påminne vij
oss, icke uthan en synnerligh hiertans
ährebö-digheet och tacksamheet, vår... konungz och
herres ... bevijste kongl, försorgh.
Stjernman Riksd. 2:1358 (1660). Dän förmån du
haver fram för honom, som tig vanskapelig
synes, förplichter tig til högre ärebödighet
emot skaparen. Hermelin E7b.
Äredryg, adj. Stolt, högfärdig, som
de äro af naturen äredryga, vilja de ock
gerna sträcka sin magt och myndighet
för högt. Roman 160.
Åredryghet, f. Rättelser emottager jag
med tacksamhet, ty jag är månare om
sanning än om lärd äredryghet. Gjörwell
(SAH 36:102).
Årefiken, adj. Ärelysten. Så ärefiken
såg man verlden vara då. S. E. Brenner
Dikt. 1:189.
Äreförgätare, m. En inbunden skalck
(en ähreförgätare) lurar the oforsichtige.
Comenius Tung. 817.
Äreförmäten, adj. en dehl blefvo så
ähreförmätne, at the efftertrachtade at göra
sigh til herrar öfver heela monarchien. P.
Brask Puf. 13.
Ärekrona,f. Kyskheetzähre-chron Diana.
Stjernhjelm Fångne Cup. 7 intr. the tree
högste dygdenes ährecronor, ståndshögheet,
prijs och välde. Virt. rep.
Årelyte, n. Hur månger på sig sielf et
ärelyte flamsar, Som alt för fritt och dierft
med unga karlar gamsar! Kolmodin Qy.
sp. 1:122.
Äreminne, n. thet sköna tempel, Med
hvilko Salomon haar Gud til äreminne
Be-prydt Jerusalem. Spegel G. verk 35.
Ärende, n. [Fsv. ärande.] 1. Sak.
Gåår ock så nu fram, och seer thet stora
ärende som Herren göra skal för idhor öghon.
1 Sam. 12:16. Herranom mishaghadhe thetta
ärendet som Dauid bedreff (i afs. pä Uria
och Bathseba). 2 Sam. 11:27. — 2.
Tilldragelse. Jagh wil... förtelia gammul ärende.
Ps. 78:2. man icke haffuer wist årataal när
ärendet skeedt är. O. Petri Kr. 7. wiste
än tå ingen aff thet vnderliga ärendet, som
med henne war på ferde, at hon war
haff-uande med Gudz Son. L. Petri 3 Post.
92 b. Josue badh til Gudh, och skeedde
thet vnderligha ärendet, at solen emoot sin
natur stadnade på himmelen. Bot B1 b.
Ärendesman, m. 1. Budbärare,
ärendes mannen .. .war en Gudz Engel. L. Petri
3 Post. 59 a. — 2. Böneman, skole
ärendesmän uthskickadhe varda, som ährlighen.om
brudhen hoos hennes föräldrar och
förmyndare värffua. Leuchowius 3.
Ärendshäf, adj. Beställsam. (JfrHäf.)
Lind Ord. Se Rietz ärneshäv.
Ärepligt, f. Apollo sampt Musæ ...
framträda til at vörda och bewijsa sijn ähreplicht
... drotning Christinas. Stjernhjelm Lycks.
är. 4 intr.
Äreprakt,f. Lycksaligheetenesährepracht.
Stjernhjelm.
Ärepris, m. Hvad är eder förmente
inbillade ähreprijs: eder lycklige framgång,
seger och victorier. Stjernhjelm Lycks. är.
3 intr.
Äreprål, n. The segersälle hiältar.. .
The blifva billigt krönte Med Daphnes
ähre-pråål. Stjernhjelm Fångne Cup. 5 intr.
Äreprång, n. Bevijser eder frögd med
ljufligt taal och sång, Med vijsor, dantz och
leek och alzköns ähreprång. Stjernhjelm
Fägnesång.
Åreskämmare, m. wårt Furstelige gode
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>