Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ö - Ölgud ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ölgud
— 1040 —
Ömkosam
öldrykkia, Isl. öldrykkja.] Vthi ena
ööl-dryckio i Wijs prästegårdh. Rääf Ydre 3:169
(1625).
ölgud, m. Sådan gudztienst höllo
hedningarna sinom öhlgud (vingud) Baccho.
Svedberg Casa 322.
Ölgärd, f. Gästabud. [Fsv. ölgär]), Isl.
ölgerö.] laagen säger, at man honom skall
tilltala som öhlgärden uppehölt. HSH 31:69
(1661).
Ölholk, m. Drinkare. Ölholkar, Bacchi
bröder. Spegel G. verk 123.
Ölhund, m. Fyllhund. [Fsv. ölhunder.]
drinckere och ölehunder. Thyselius Handl.
2: 410 (1559). någre ölhundar the ther gåffue
sigh ... tijtt ölet wanckade. Svart Kr. 25.
Ölhus, n. [Fsv. Isl. ölhüs.] krogh
eller ölhws. P. Erici 1:126 a. stolar och
bencker j kyrkionne äro tome, men torget,
gatorna och ölhusen fulle. Dens. 2:178 a.
Ölja, f. Olja. [T. öl.] Apostlarne smorde
månge kranka mädh ölio. Ernhoffer 31 a.
Sidste öliones (smörjeisens) sacrament. Dens.
30 b.
Ölkämpe, m. Dryckeskämpe, then som
mäst orckar dricka och störste ölkempen är.
L. Petri Dryck. A 7 a.
öl la, f. han dem straffade, som raaste
kring i öllo (H. e. i villo och önska.
Dia-lecto Dalic. & Vestgoth.), Men frommom nådig
van Eurelius Vitt. 10,73. (Jfr Arkiv 2:274.)
Öllag, n. Dryckeslag, gillen och öhllag.
Svedberg Ungd. reg. 19.
Ölning, f. Smörjelse. [T. ölung.]
Öl-ningh eller Chrisma. Girs Gust. 1 kr. 106.
Jfr 01 n i n g.
Ölos, n. Rus. Een kappe brännevijn
eller två, Skulle icke det dåga och smaka
uppå Så länge (till dess)... gamble öhloset
ginge sin koos. Beronius F3b.
öl påse, m. öölpossar eller drinckare.
A. Laurent» Hust. 270.
Ölsjuk, adj. Illamående efter rus.
plägar ock så ganska offta thet henda, när en
haffuer waret drucken, at han daghen näst
effter... går öölsiuk. L. Petri Dryck. D 4 b.
Ölsmål, n. Dryckenskap, fylleri, fylla;
dryckeslag. Wåre bäther, att thu affwände
igen medt then swåre drick . . . rettendis
thine szaker vt när thu fastande wåre, och
icke vdi ölszmål. RR 18/» 1544. titt ölzmål
och swelgerij. L. Petri Dryck. YZ 2 a. ther
man vthi ölsmål och afftonsnack binder
echtenskap. Kyrkord. 52 b. Jagh hatar then
menniskian som alt i hugh kommer, hvadh
som uthi ölssmål skeedt ähr (odi memorem
compotorem). Hambræus G 8 a.
Ölso, f. Fyllso. modhren (är) een ölsoo,
T. Johannis Fästn. Q la.
Ölsvin, n. Fyllsvin. swelgebukar och
öölswijn. L. Petri Dryck. B 7 a.
I Ölsäck, m. Fyllbult, then Ölsecken, huru
| skulle han lära och regera andra, effter han
I icke kan lära eller regera sigh sielff? L.
Petri Dryck. C 7 b. Han skal icke vara
någon vijndrinkare, öölsäck, then som läter
sigh finnas på hvar öölbänck och
dricke-stuehu. A. Laurent» Hust. 73.
Öltok, m. Som i fyllan ej vet hvad han
gör eller talar. Stjernhjelm Bröl. 29, 30.
Olträ, n. Öltunna? [Fsv. ölträ.] Stoor
öll trä v — öll tynnor trä vij stycker.
Gust. 1 reg. 2:266. om tw kunde beueka
them ath göre tig en vndsetningh med någre
lester ölträ ... ellies wette wij tig jngen råd
till tynnor. 11:17. en tunna öll trä.
Skråord. 319 (1546). gamle ölträ til halfannan
läst. Dipl. Dal. 2:302 (1546).
ölvisa, f. Dryckesvisa. the moste vara
theras afftonsnack och öölvijsa. L.
Laurent» Nyårspred. Bib. Drick! och siung
din öhlvisa. Ehrenström 66. (Han) ur et
bränvins glas så rim som infall hämtar,
Hvarmed ölvisan skrifs. S. Triewald 44.
Öm, adj. Ömtålig, veklig, the voro ett
ömt och veekt folck, ther til medh upfostrat
1 vällust. Schroderus Liv. 177.
Ömhjertighet, f. Ömhet, dän ömhiär-
tighet iag för tig drager. Hermelin F2a.
Ömhult, adj. Ömtålig till hull. späckia
din lustvan’ och ömhulta lekamen. U.
Hjärne Vitt. 81.
Ömk, f. Ömklighet, elände. När then
plumske Bur (bonden) umfattar Edher hvijta
hals och klappar, Mijn öghon vender jagh
ifrå, At iagh then ömk ey skoda må. N.
Holgeri ds b.
Ömka, Önka, impers. och refl. [Fsv. =,
Isl. aumka.] Migh ömkar swårligha at mitt
folck så förderffuat är. Jer. 8:21. honom
önkadhe ther offuer, at Israel så twingat
wardt. Dom. 10:16. Huru ... skal han önka
och förbarma sigh ther then andeligha och
ewigha nödhen är på ferde. L. Petri 2 Post.
249 b. — Ömkas, dep. Ömka sig. [Fsv. =,
Isl. aumkast.] Gud han ömkades utöfver
thet elende. Spegel G. verk 209.
Ömka, Önka, f. Bedröfvelse, ömkan,
ömklighet. [Fsv. =, Isl. aumkan.] Then
som flaat är för sin son, han tycker wara
ömka giffua honom rijs. L. Petri Sir. bok
30:7. haffuer Christus een sådana önko
hafft öffuer thenna timeligha motegången.
2 Post. 249 b. Ah huru gör thet mitt hierta
wee, At iagh skal sådana önko på barnen
see. Tob. com. B2a. Jfr Ymka, Ynka.
Ömkosam, adj. Medlidsam, han
ömkosam är öffuer the wilfarande. L. Petri 2
Post. 184 a. huru mild och ömkosam Christus
är emoot the bedröffuada. Ders. 248 b. the
som rådh och rett j hender haffua, skola
wara ömkosamme och benegne til at
be-wijsa nådh. Mandr. G 5 a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
