Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ö - Ömkosamhet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ömkosamhet
— 1041 —
Örnasång
Ömkosamhet, f. alt ifrå min vngdom
haffuer iagh elskat ömkosamheten. L. Petri
Jobs bok 31:18.
Ömlig, adj. Svag, kraftlös. [Isl. [-aum-ligr.]-] {+aum-
ligr.]+} the ömlige och veeke hierta, som
uthi Christi schola än icke hafva studerat.
Schroderus Kors. 288.
Ömma sig, refl. Blifva öm, känna
ömhet. (Svalan) beddar ther så blöt at hennes
ungar klena Ej skola ömma sig. Spegel
G. verk 204.
Ömmel, se Ymmel.
Ömse, adj. 1. Ömsesidig. Een ömse
kärleek ... til hvar ann. Wexionius Vitt. 402.
— 2. Omvexlande. Gud, som korss och
tröst med ömse händer delar. Rydelius
Vitt. 67. Jfr Ymse.
Ömse, adv. Ömsom, ömse hon ligger,
ömse hon gåår. Tisbe 19. Af bönder,
borgare ett lika anfall sker; De slå, de tränga
på och stupa ömse ner. Rudbeck Bor. 28.
Jfr..Ymse.
Ömsom, adj. Ömse, omvexlande. Folk,
som från Arilds tid hvarandra sökt förtrycka
Med lika mannamod, fast ömsom segerlycka.
Celsius Gust. Vasa 32. agget smög sig in
i lekman, knape, klerk, Och under ömsom
hamn dref tusend nidingsverk. Ders. 85.
Ömst, se Ymst.
Öning, m. Öländing. [Fsv. öningar, pl.
ölänningar.] Stjernman Com. 1:851(1589).
Önka, se Ömka.
Öns, se Yns.
Önseguld, se Unseguld.
Önska, tr., se U nska.
Önska, f. Önskning. Dårars fola det är
kring staden springa med önskor. A.
Nicander Vitt. 199. Se Un sk a.
Öppa, se Yppa.
Öppenhjertadt, adv. du dina tankar...
öpenhiärtadt henne hadhe uptecht. A.
Oxenstjerna Bref 2:432.
Öppenmunnig, adj. Försedd med vid
mynning. Donaw ... är så ganska
yppen-munnig, At han utsprutar meer utur sin håla
strupe Än alla Turkarna the nånsin årka
supa. Spegel G. verk 107.
Öppna, Öppnad, f. Öppning, när
bottnen (i grufvan) blefve sänckt, och een ypna
vidh småårummen giordh, att den röök och
starcke heta som ståår i bem:te småårum
kunde få godh lufft. HSH 40: 53 (1662).
Mäotiske träsket hafver hafft sin ypnad i
(varit en vik af) vårt Norska (= nordiska) haf.
Rudbeck Att. 1:672.
Öppning, f. Befrielse, predica the
fångar förlösning, och them bundnom öpning.
Es. 61:1.
Ör, adj. Yr, galen. [Fsv. =, Isl. ærr.]
synden och dieffuulen, the göra een
menniskio så öör och will, at hon thet flyyr som
henne är til bestånd och glädhe. L. Petri
2 Post. 169 a.
Ör, m. Grus. [Isl. aurr.] man finner
offta j fogla kräffuor bara sand och öör.
P. ..Erici 2:264 b.
Or, m. (?) Pil. [Isl. ör, pl. örvar, örfar, f.J
medh ... krafft och snälheet umgås medh
öör och boghar. Schroderus J. M. kr. 28.
The ähre och ganska behendige medh öör
och boga. Ders. 132. Pantzar och harnesk
emoot hans (Amors) pijlar och örf äre
dvärgs-näät. Stjernhjelm Fångne Cup. 3 intr.
Öra, tr. Draga tillsamman (noten vid
fiske). Thär haffver iagh och månge gånger
fiskiat och nooten ört vidh ladhubackerna.
Gyllenius 14. när the luukade eller öhrade
var myckitt folck på nooten. Dens. 160. Jfr
Rietz samt Fataburen 1914, s. 222.
Öre, m. thär begynte slåes rundstycke,
... the sloges först på halfannan öre, Men
sedan lett Her Götstaff then halffua ören
falla, och lett giffua them vth för en öre
stycket. Svart Kr. 65.
Öredrag, n. Öredrag och nackeslag
Finge the så täta. Stjernhjelm Fångne
Cup. 9 intr.
Örekliare, m. Smickrare. [Mnt. [-oren-klower.]-] {+oren-
klower.]+} öreklijare och smekiare. R. Foss 110.
Örfilas, dep. Gifva örfilar, de redan
hafva begynt örfillas sins emellan. Sv. nitet,
n. 7.
Örfinger, n. Lillfinger. [T. ohrfinger.]
Lind Ord.
Öring, m. Laxöring, öring, lijten lax.
Comenius Tung. index.
Öring, f. Sammandragning (af fisknot).
Se Öra. inthet bruka the att pulsa vidh
någon öhring. Gyllenius 160.
Örka, Örke, se Yrka, Yrke.
Örliga, intr. the ... wilia örligha medh
tigh. 5 Mos. 20:12. Jagh håller fridh, men
när iagh talar så tagha the til at örligha.
Ps. 120: 7. Konungen j Babel örlighar emoot
oss. Jer. 21:2. Huru lenge wilt tu örligha
o tu Herrans swerd? 47:5.
Örligsman, m. Krigsman, the starka
örligsmän. 2 Krön. 26:12. alle tine
örligsman ... skola förgåås. Hes. 27: 27. Gudh
hade skapat them till bönder och icke till
örligzmän. Brahe Gust. 1 kr.
Örnagull, n. Örring af guld. [Isl.
eyrna-gull; jfr Fsv. örnagulsringer.] In au ris,
örnagul, örnaring. Var. rer. voc. E 8 b.
Örnaklåde, m. (han) klår theras
örna-klådha. P. Erici 2:199 a.
Örnapredikant, m. smekrare och
örnapredikanter. Svedberg Försvar 28.
Örnaskriftermål, n. Öronbikt. örna
scrifftermål. P. J. Gothus Rel. art. 306.
Örnasång, m. Öronsusning. [Fsv. örna
sånger.] Stöter man malört medh tiuragalla
66
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
