Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ö - Örnatasslan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
... och låter thet så uthi öronen, thet
borttagher örnasång. A. Månsson Ört. 53.
Örnatasslan, f. När man brukar
skadhelighet smeker, örnataslan. O. Petri Men.
fall C1a. 2 Cor. 12:20.
Örnatimp , m. Örtipp. på höghra
örnatimpen. 2 Mos. 29:20. ströök aff blodhet
på theras höghra örnatimp. 3 Mos. 8:24.
Örneblåsare, m. Smickrare. [T.
ohrenbläser.] Lismare, örneblåsare. Schroderus
Hoflef. 162. falske rådhgifware och
örneblåsare. Albert. 2:290.
Örneflog, n. Then stora värk i öronen,
som bönderne kalla örneflog. Lindestolpe
Matk. 32.
Örnesked, Öronsked, f. Örslef. 1
örnesked om v quintin sölff. HSH 18:263 (1525).
Öronsked. Linné Sk. resa 44.
Örninna, f. Örnhona. Schroderus
Albert. 2:10.
Öronsked, se Örnesked.
Öronspann, n. och m. Örhänge,
öronspan (plur.). Es. 3:20. Jag låter hemta...
Min nya öronspann. Kolmodin Qv. sp.
1:118.
Örs, n. Häst. then riddaren raske, Som
främst kom på ett örs. Bureus Nym. XI:9.
Örtaqvast, m. Blomsterkvast. The giffua
manfolke örtaqwastar. O. Petri Klost. F4b.
Örta(e)säng, f. Kryddsäng;
blomstersäng. Apothecares örtesengar. H. vis. 5:13.
Min wen är nedhergången vthi sin örtagård
til örtasänganar, at ... hemta Roser. 6:1.
wåra graffuar ... äro ock lijka som ädhla
örtesängar, ther the fromas odödeligha
lekamen skola såsom welluchtandes roser och
blomor på then ytersta daghen vpgå. L.
Petri 1 Post. d7a.
Örtra, tr. Afgöra. [T. örtern, erörtern.]
Dock låtom hvar sin mening och lembnom
til sin tijd, Til sin ort och ställe at örtra
denna strijd. Lindschöld Vitt. 148.
Örvaken, adj. Yrvaken. Afund, hat och
agg ha ondt för at sofva: altid örvakne, altid
i rörelse. Dalin Vitt. II. 6:29.
Ösgösa, intr. Vara slösaktig. (Jfr Rietz
hösgös.) en god hushållare ... icke vill ösa
med stor slefven, eller hålla det för dygd
at össgösa. U. Hjärne Ved. 5.
Ösja, f. Hyska. Lind Ord.
Öska, f. Ring, malja. [Mnt. oseke, D.
ösken.] Utom smidda kulor, nyttjades
stångelod (hvari ingötos starka ösker, hvari
stängerna sattes). Adlersparre Afh. 243.
Öst, Öster, m. [Fsv. öster, Isl. austr.]
1. Ösning, pumpning, skall wår fogte och
befalningxman regera om alla rymninga och
watw öster (vid grufvan). Gust. 1 reg. 7:142.
samma galeja ... var så läck, at hon intet
kunde hålla östen (hållas läns, flott).
Lönbom Uppl. 1:17 (1566). Bildl. uppehålla
östen, uthärda, bestrida kostnad. the
suåre wtlegninger som wij haffua tiil att
bethala wår och rikisens gäldh medt, så atuj
icke så mikit kunne draga och oppeholla
östhen. Gust. 1 reg. 6:114. fruchter oss nog,
att wij icke lenger kunne hölle tich
(myntmästaren) så östenn vppe. RR 28/4 1544. —
2. Kölvatten. Offta gistnar thet (fartyget),
och pumpvatnet löper in igenom the öpna
spryngior och rinner ihoop i kölen, tå gör
thet then stinckande östen. Comenius Tung.
469.
Östan, adv. the komma församladhe bådhe
aff östan och westan. Bar. 5 (4:37).
Öster, se Öst.
Österländing, m. Invånare vid eller
öster om Östersjön. [Jfr Fsv.
österländingiar, pl.] huar och een her aff östhersiön maa
frij och feligh och obehindrat segla tiil
westhfarth, ... kwnne henna ath keesaren noghet
obestondt företagha wille paa for:nda
östherlenninge. Gust. 1 reg. 2:43. Nordlenningar,
Öhningar (Öländingar), Österlenninger eller
Skäriekarler skole vidh Waxholm blifua
varnadhe (för att lägga till i förbjudna
hamnar). Stjernman Com. 1:351 (1589).
Östersk, adj. Belägen vid Östersjön.
[Mnt. ostersch. — Lybeck, Hamburg,
Wismar, Danzig, Riga, Reval m. fl. kallades
österska städer.] skal her (i Stockholm)
wel falla så gott köp som j andre österske
städher. Gust. 1 reg. 7:385. så varde ... the
österske städer så ock Hollenderne ther
hädenn säglendes (till en afsedd handelsplats
vid Sandhamn). Stjernman Com. 1:112
(1550).
Östning? Ett slags fiskredskap. Se
Tena.
Östvart, adv. Österut, i länderna vid
Östersjön. (Jfr Vestfart, Vestvart.) the
warer som Hollenderne tienelige ähre, bådhe
Ryske warer och andre som the her
Östwart hempthe pläge. Fin. handl. 7:330
(1550).
Öxla sig, refl. Öxlas, dep. Föröka sig,
fortplanta sig. [Fsv. öxla, öxlas, Isl. œxla.]
the Elgzdiwr ... wij gerne wilde haffue ...
frijtt gångendes på thet the motte öxle sigh
och wexe till. RR 5/4 1548. menniskligit
slechte skal ther igenom (genom
äktenskapet) öxlas oc widh macht hållas. L. Petri
1 Post. N4a. hans effter kommande slecht
icke skulle mykit öxlas. Skyld. C6a. wåra
fårahiorder öxlas på wåra affuelsgårdar til
tusende och hundrade tusende taal. Dav.
ps. 144:13.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
