- Project Runeberg -  Våra öfversittare : ungdomsminnen och läroverksstudier / Första delen /
122

(1898-1899) [MARC] Author: Oscar Svahn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

122 GÖTEBORGS LÄRD OMS SKOLA OCH GYMNASIUM.

förråd. Men äfven detta ultimatum besvarades från vår sida
med ett bestämdt och enhälligt »non possumus».

Sedan underhandlingarna sålunda strandat, tog
ambassadören ett kallt och afmätt farväl, ehuru vi misstänkte, att han
i grund och botten mera sympatiserade med oss än med sina
kommittenter. Efter åtskilliga andra försök i samma riktning
blef det åter lugnt i samlingssalen. Under återstoden af
terminen kunde man dock iakttaga, att öfverklassarna sågo mycket
besvärade ut — allt det forna öfvermodiga själfsvåldet var
som bortblåst — medan vi däremot voro så mycket mer
obesvärade, sorgfälligt dock tagande oss till vara för allt, som
kunde sätta den vunna segern på spel.

Till vår öfverenskommelse hörde vidare:
i:o) att vi under vår gymnasietid aldrig skulle tvinga någon
skolpojke att blotta sitt hufvud, än mindre göra oss skyldiga
till det simpla gymnasistdådet att röfva äpplen;

2:o) att »försteringarna», så länge vi befunno oss på
gymnasiet, städse skulle få åtnjuta de fri- och rättigheter, som vi
nu eröfrat, samt

3:0) att den ende »talgdanken» i vår krets, kvarsittaren
M—g, som vid upprorstillfället förblifvit stående, emedan han
ej velat stöta sig med sina forna kamrater, skulle ställas under
framtidens dom, men tillsvidare förblifva i okvald besittning af
sin s. k. öfvertygelse.

Så till vida var ju allt godt och väl, men vår revolution
hade emellertid, i likhet med sin store föregångare i
världshistorien, en mindre hugnesam utvecklingshistoria. Gymnasiets
nye rektor, den stränge lektor Trana, hade fått spaning på
vårt hemliga sällskap och dess förhandlingar, hvarjämte han
äfven fått veta, att vår klubb erhöll till låns från stadens enda
radikala tidningsredaktion åtskilliga pressalster, som spridde
sitt gift bland ungdomen. Efter ett mycket strängt strafftal
dekreterade därför rektor, att vårt hemliga sällskap skulle från
och med samma dag vara upplöst samt att olydnad mot
denna hans befallning skulle komma att strängt straffas med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:20:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oversitt/1/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free