Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA LÄROVERKSLAGSTIFTNINGENS HISTORIA. 183
icke den stora massan, de två tredjedelar af lärjungsskaran,
som lämnat läroverket, innan de uppnått högsta klassen, af
lagstiftarna betraktats som ett slags spillvatten, som sipprat ut
genom rörens läckor eller rördelarnas förbindelsepunkter, utan
att vederbörande brytt sig om, huruvida denna utsipprande del
af vätskan och därtill den största delen insupits i jorden eller
afdunstat i luften eller hvart den tagit vägen? Man har med
andra ord icke besinnat, huru denna del af den dyrbara vätskan,
uppsamlad i ett praktiskt anordnadt rörledningssystem, skulle
hafva bidragit att befrukta alla delar af samhällsmarken och i
första rummet näringslifvet. Men detta förhållande innebär ju,
att det högre läroverket fortfarande hufvudsakligen är till för
blifvande vetenskapsmän, för kyrkans tjänare och statens civila
och militära ämbetsmän och slutligen för idkarne af högre
tekniska studier eller med andra ord för deras räkning, som
antingen af födseln tillhöra eller på grund af sin begåfning en
gång skola sättas i stånd att införlifvas med de högre
samhällsklasserna, men hvad har denna lagstiftning egentligen gjort
för den stora massan af blifvande närings- eller yrkesidkare,
för deras räkning, hvilkas praktiska bildningsbehof man under
gångna tiders enkla och outvecklade samfundsförhållanden sökte
tillgodose medelst skrifvareklassen, apologistskolan o. s. v.? Jo,
torde man svara, för deras räkning öppnar folkskolan samt
läroverkets lägre klasser, särskildt på reallinien, sina portar på
vid gafvel. Visserligen, genmäla vi, men därstädes vinna de
blott ett oafshitadt mått af förberedande teoretiska kunskaper och
färdigheter och äro därmed i själfva verket lika litet hulpne i
sin egenskap af blifvande yrkesidkare som läroverkets lärjungar
skulle vara, för den händelse de efter aflagd mogenhetsexamen
skulle kastas direkt ut i världen för att utan hjälp af
fackmässig högre undervisning försöka blifva präster, jurister, läkare,
maskinkonstruktörer o. s. v. Det är en sedan århundraden
tillbaka fortlefvande dogm, att staten på undervisningsområdet
ej skulle äga några andra skyldigheter mot blifvande
näringsidkare än att tillhandahålla dem en skrifvareklass, en apologist-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
