Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ICKE a ÖDA LÄRARE.
413
Under en proflektion i matematik vid ett af våra
förnämsta »profårsläroverk» stod en dag en profårskandidat,
västgöte till födseln, bredvid en lärjunge, som skulle uträkna
ett aritmetiskt exempel.
Lärjungen råkade skrifva 7 —}— 8 = 14, och då resultatet
naturligtvis blef felaktigt, upphof den hederlige västgöten sin
stämma och sade:
»Ä’ de la nåen, sum kan säia, hvarst fäle ligger?»
En af lärjungarna, som händelsevis nyss förut inöfvat en
roll med västgötamål i någon komedi, reste sig då och
svarade med så ren ljudning han var i stånd att åstadkomma:
»Sju å ötta, dä ä la femtan dä läll 1»
Vid ljudet af dessa hemlandstoner blef profvisen så
förvirrad, att han höll på att tappa kritbiten. De närvarande
lärarna med rektor i spetsen hade svårt att hålla sig
allvarsamma, men härvid torde det hafva stannat.
Västgöten, som så tydligt förnam de stötande
bygdemålsljuden hos lärjungen, hade kanske aldrig förr gifvit akt på
deras tillvaro i sitt eget tal, och så gick han ut i världen och
blef kanske lärare i Stockholm, Göteborg eller någon
norrlandsstad och hvar gång ett »läll» eller »la» eller något
riktigt tjockt 1-ljud undslapp honom, så skrattade hans
lärjungar, härmade honom bakom hans rygg eller kanske
t. o. m. i hans närvaro, och så nödgades han kanske att
afbryta sin lektion, rusa upp och taga till hårdhandsken eller
anmärkningsboken, och samma »läll» och »la» lockade kanske
lärjungarna att glömma, huruledes de i själfva verket hade
framför sig en mycket solid och nitisk lärare.
När skola våra vördnadsvärda ephorer och öfriga
domkapitelsledamöter lära sig beakta den pedagogiska sanning, som
så otvetydigt framgår ur ofvanstående och dylika drag i vårt
skollif och på grund däraf taga sig till vara för att till lärare
särskildt i modersmålet utnämna sökande, hvilkas tal är behäftadt
med skarpt framträdande bygdemålsegendomligheter, om näm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>