Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
420 FRÅN SKILDA LÄROVERK OCH TIDER. *
ung skånsk sångerska på vår fråga, hvarför hon talade med
skorr-r, men sjöng med tungspets-r, svarade med en blick af
den djupaste förvåning: »Inte kan väl någon människa sjonga
med sköunskt arr», och om Otto Lindblad, den älskvärde och
begåfvade skånske tonsättaren, hade för sig klargjort r-frågan,
så hade han helt visst icke i texten till sina sånger rimmat
så oförväget som exempelvis i den bekanta marschen, där
det heter:
"Som Karl vid Narva, vi strida djärfva", o. s. v.
Låt gärna en skånsk bondflicka säga, att hon skall upp
på löftet och »värpa», men den bildade skåningen måste i
svenskhetens namn lära sig att i sitt tal skilja mellan värpa
och varpa.
Att skorr-r eller »das schnarrende r» af framstående tyska
språkmän icke anses vara af äkta germaniskt ursprung samt
att verkligen fackbildade tyska vältalighetslärare bestämdt
fordra dess uteslutande ur den mest vårdade formen af tyskt
talspråk, »Die Bühnensprache», torde vara obestridt, utom
möjligen af en och annan, som kört fast i den s. k.
Schnabel-teorien eller den här ofvan omförmälda läran, att en hvar
skall äga rättighet att under alla förhållanden tala »wie ihm
der Schnabel gewachsen ist». Till förmån för skorr-r anföres
från andra sidan det obestridliga faktum, att detta ljud eller
oljud på senare tider, såsom här ofvan blifvit nämndt, vunnit
en allt större utbredning icke blott i Berlin och en del
andra af Tysklands större städer, utan äfven i den till nämnda
städer gränsande landsbygden. Att detta ljud, såsom
Trautmann påstår *, skulle vara ett från Frankrike importeradt ljud,
som på grund af hvarjehanda inflytelser sedermera utbredt sig
som en smitta öfver vissa tyska landsdelar, är visserligen
möjligt, ehuru dess uppkomst enligt vår mening helt enkelt skulle
kunna förklaras med tillhjälp af munlättjans eller den språkliga
* Jmfr Oscar Svahn. Det muntliga föredragets konst sid. 230 o. följ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
