Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ICKE a ÖDA LÄRARE.
421
kraftbesparingens lag. Att frambringandet af skorr-r besparar
tungan de kraftiga och smidiga rörelser, som tungspets-r
förutsätter, äger helt visst sin riktighet, och däraf förklaras också
skorrljudssmittan. Men å andra sidan är människotungan
i besittning af en sådan smidighet, att en person, som fått
tungspetsljudet med sig från vaggan eller vid mognare år
förvärfvat sig herravälde öfver detsamma, sällan eller aldrig
förnimmer någon ansträngning vid tungspetsljudets
frambringande, och då härtill kommer, att detsamma förlänar talet
kraft och tydlighet eller ökar dess förmåga af uttrycksfullhet,
så finns intet skäl, hvarför vi svenskar, som äro nog lyckliga
att äga detta ljud i vårt högspråk, skulle använda skorrljudet
vid inlärandet af vare sig tyskt, franskt eller engelskt
högspråk, där nämnda ljud ej äger någon hemortsrätt.
Ännu för några årtionden tillbaka offrade man i våra
skolor ingen synnerlig uppmärksamhet åt det tyska språkets
uttal. En hvar, som undergått studentexamen, ansågs duglig
till lärare i tyska, som ju »var ett så lätt språk, emedan det
stod så nära svenskan», och därför uttalades de tyska ljuden
vanligen enligt svenska ljudlagar eller såsom man i sin
ungdom själf fått inlära dem, diftongen ei som svenskt ej, tyskt u
i und som svenskt öppet u i mun, ich, mich som isch, misch
o. s. v. I våra dagar kan en förbättring i detta förhållande
nästan öfverallt iakttagas. Våra lärare i lefvande språk hafva
nämligen studerat äfven tyska, ehuru de ingalunda med samma
noggrannhet öfvervaka lärjungarnas tyska uttal som deras
engelska eller franska »prononciation». Det »ischas», »mischas»
och »naschas» fortfarande i våra skolor, och ett och annat
gammaldags »unnt» får väl också opåtaldt slippa igenom,
men på det hela taget skulle man dock kunna vara belåten
med undervisningen på detta område, om icke
bygdemålsljuden icke blott hos lärjungarna utan äfven hos lärarna bidrogo
att snedvrida äfven uttalet af tyskan.
I en skånsk skola fanns för flera år tillbaka en gammal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
