Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
422
FRÅN SKILDA LÄROVERK OCH TIDER. *
adjunkt, en af läroverkets trotjänare, som äfven undervisade i
tyska och som städse brukade uttala ordet »gestern» som
»je-stärn». Vid början af en hösttermin inträffade emellertid, att
en af pysarna helt frimodigt reste sig och förklarade, att han
under sommaren varit med sin pappa i Lübeck och där sade
de »gestern».
»Ja, det kan väl hända,» framhväste den gamle adjunkten,
som icke var att leka med, »att de i Lübeck säga »gestern»,
men ser du här säga vi »jestårn» — så du vet det!»
I våra dagar låter helt visst ingen skånsk lärare sina
lärjungar säga »jestårn», men om han dock skulle tillåta dem
att uttala Blücher som Blüchar eller Blücha eller t. o. m.
Blüchor, så ligger felet visserligen icke i hans bristande
språkkunskap utan i hans språkljudsfördärfvande r-ljud.
Näst skorr-r är naturligtvis det tjocka 1-ljudet, sådant det
höres särskildt i väst- och östgötamålet, som verkar störande
vid uttalsundervisningen såväl i modersmålet som de
främmande lefvande språken. I engelskan finns ju ett tjockt 1,
t. ex. i well, men i franskan är det ett synnerligen stötande oljud,
och det samma torde gälla, om ock i mindre grad, i
tyskan. Tjock-1 är för en person, som från barndomen användt
detsamma, nästan svårare att bortarbeta än skorr-r, men om
personen vill göra sig den mödan att taga reda på ljudets
bildningssätt (jmfr författarens Det muntliga föredragets konst
sid. 209 o. följ.) och jämföra detta med de fonetiska villkoren
för bildningen af högsvenskt 1 eller »klang-1» och sedan med
tålamod och ihärdighet underkasta sig lämplig öfning under
någon tid, så skall han helt visst, om han äger normala
arti-kulationsverktyg, också uppnå det åsyftade målet. När tjock-1,
såsom t. ex. i östgötamålet, förekommer samtidigt med vanan
att förvandla öppet a i vissa ställningar till e eller ä, så
förefaller en sådan persons tal de flesta bildade svenskar icke
blott främmande, utan äfven så komiskt, att en
läroverkslärare, som använder dessa bygdemålsljud, sällan undgår att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
