Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 FRÅN SKILDA LÄROVERK OCH TIDER.
varit god mot honom. Formläran intröskades obestridligen,
men felet var, att läraren tröskade på blotta halmen, och —
hvad värre var — på grund af sin ensidiga formexercis
underlät han icke blott att utveckla lärjungarnas språksinne, utan
bidrog till och med att förtrycka eller förslöa detsamma.
I latinet begagnade han sig endast sällan af medlet att insätta
formen i en sats för att sålunda åskådliggöra dess språkliga
sammanhang med andra satsdelar eller, med andra ord, gifva
språkligt lif åt den döda formen, och när han till sist anländt
till extemporalieboken, då öfverflyttningen af enklare svenska
satser till latin skulle vidtaga, gestaltade sig undervisningen
föga bättre. Att innehållet af extemporaliebokens ur klassiska
författare hämtade satser för de små lärjungarna var
intresselöst och ofta obegripligt, emedan det rörde sig om
samhällsförhållanden, krigshändelser och personer m. m., om hvilka
de icke hade en klar föreställning, var naturligtvis icke lärarens
fel, men han ville eller kunde icke iakttaga hvad så många
andra visste, nämligen att dessa extemporalier redan
förefunnos öfversatta och i lätt tillgängliga skrifna exemplar köptes
eller lånades af lärjungarna, som följaktligen lärde sig dessa
satser utantill och upprabblade dem felfritt, utan att läraren
brydde sig om eller var i stånd att undersöka, huruvida de
små utanläsningsmaskinerna begripit satsernas språkliga
innebörd. Endast de flitigaste och mera intresserade brydde sig
om att på egen hand taga sig fram, och följden blef sålunda
den, att utanläsarna, som uppflyttades i en högre latinklass,
där den egentliga afskrifningen skulle börja, i regel visade
sig äga en så klen underbyggnad, att den nye läraren icke
var i stånd att på den underhaltiga grunden bygga vidare.
Det var sålunda en mycket vanlig företeelse, att lärjungar,
som från fjärde klassen uppflyttats med höga betyg i latinet,
utdelade af den ifrågavarande läraren, blefvo i den följande
klassen underkända redan vid slutet af första terminen och
sedermera aldrig blefvo i stånd att arbeta sig upp i jämnhöjd
med de högre klassernas fordringar i latinämnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
